Var finns friskolorna?

I diskussionen om och analysen av det svenska skolsystemet är friskolorna intressanta. Sverige har ett av de mest liberala friskolesystemen i världen: etableringshindren har länge varit låga och det finns inga egentliga restriktioner på vem som får driva en skola. Det är därför intressant att undersöka hur friskolornas etableringsmönster egentligen ser ut, kanske främst då i olika elevgrupper. När landets grundskolor grupperas efter elevernas socioekonomiska bakgrund är det uppenbart att elevunderlaget skiljer sig markant mellan fristående och kommunala skolor.

Ett sätt att dela in skolor efter deras elevunderlag är att utgå från faktorer som är kända att påverka skolornas resultat. Utifrån Skolverkets SALSA-databas kan man ta fram skolans förväntade skolresultat givet föräldrarnas utbildningsbakgrund och elevernas eventuella invandringsbakgrund. Detta kan ses som ett socio-ekonomiskt index över skolans elevsammansättning. Genom att dela in landets skolor i tio lika stora socio-ekonomiska grupper och undersöka andelen friskolor i var och en av dessa framträder i figuren nedan ett tydligt mönster: ju gynnsammare socio-ekonomisk elevsammansättning, desto större andel fristående skolor.

SES-friskolorI den högsta socio-ekonomiska gruppen är hela 55 procent av skolorna fristående, vilket kan ställas med fem procent i den lägsta. Detta mönster är särskilt uttalat bland icke-vinsdrivande friskolor men även de vinstdrivande skolorna är koncentrerade bland elevgrupperna med mest gynnsamma förutsättningar. Enligt figuren nedan gäller detta även om man undersöker de tre stora skolkoncernerna Academedia, Internationella Engelska Skolan och Kunskapsskolan.

SES-koncernskolorEn öppen fråga är i vilken utsträckning dessa mönster beror på att efterfrågan på fristående skolor skiljer sig mellan olika elevgrupper och i vilken grad det beror på att utbudet inriktar sig mot dessa elever. Incitamenten att lämna det offentliga skolsystemet kan av flera skäl vara starkast för socialt starka elever. Om friskolorna till exempel ersätts efter kommunens genomsnittliga skolutgifter kan socio-ekonomiskt starka elever genom att byta till en fristående skola slippa den omfördelning till mindre socialt gynnade elever som vanligtvis sker. Detta skulle även kunna påverka utbudet eftersom fristående skolor som lyckas locka till sig socialt starka elevsegment i sådana fall överkompenseras jämfört med de kommunala skolorna.

Att den sociala selektionen av elever är tydligare bland icke-vinstdrivande än bland vinstdrivande friskolor tyder på att efterfrågan spelar en viktig roll. Samtidigt är mönstret tydligt även bland vinstdrivande skolor vilket kan bero på att vinstmarginalerna är större för dessa elevsegment. En bidragande orsak kan vara att koncernskolor som är måna om sitt varumärke kan vara ovilliga att öppna skolor i socialt utsatta områden eftersom sådana skolor sannolikt kommer att uppvisa relativt svaga resultat, även om skolan skulle göra ett bra jobb. Det skulle i så fall inte vara en slump att just Academedia, som driver skolor under olika varumärken, har något fler skolor i socialt svaga grupper än de övriga koncernerna.

Exakt varför etableringsmönstren ser ut som de gör är något för forskningen att reda ut. Något som dock kan uteslutas är att de beror på vilken typ av kommuner som friskolorna etablerat sig i; figuren nedan visar att mönstren är likartade när man justerar skolornas elevsammsansättning för hur kommunens genomsnittliga elev ser ut. Det vore även intressant att jämföra med etableringen av fristående gymnasieskolor vilken verkar skilja sig markant från grundskoleetableringen.

SES-justerat________________

Datamaterialet som kommer från Skolverkats SALSA-databas och Skolregistret går att hämta här (.xlxs).

Comments

  1. Micke says:

    Ahhh, vilken cliff hanger!

    Nu måste du förstås snarast skriva om hur etableringen av gymnasieskolor skiljer sig från etableringen av grundskolor.

  2. Jan-Eric Nilsson says:

    Intressant men jag är inte säker på vilka slutsatser som följer. Om alla skolor får samma skolpeng och om friskolorna får elever som är lättare att hantera så kan väl detta i sig öppna för en vinsthemtagning. Men den viktigaste frågan är kanske ändå vad friskolorna (och de kommunala skolorna) åstadkommer i förhållande till den input (den typ av elever) man har. Det som fördelningspolitiskt kanske är av störst intresse är om samma ersättning per elev (som framstår som ”rättvist”) både ökar vinstmöjligheterna och ger dessa grupper bättre möjligheter att ta vara på sina förutsättningar än de som med samma ersättning går i övriga skolor??

  3. Jag vet inte heller riktigt vilka sluutsatser som följer men tycker att figurerna kan vara en intressant utgångspunkt för diskussioner och analyser av hur skolmarknaden fungerar. En slutsats som dock kan dras är att då selektionsmönstren för observerbara faktorer är så tydlig så finns det sannolikt även selektion på icke-observerbara faktorer. Detta gör kvalitetsjämförelser mellan olika huvudmannatyper svåra att göra (utöver de välkända problemen med betyg och lokalt rättade nationella prov).

    Micke: Tyvärr finns motsvarande data för gymnasiet inte i Skolverkets offentliga databaser. Dessutom är det svårare (men kanske än intressantare) att analysera gymnasiet då även programmen är en intressant etableringsvariabel.

  4. Emma Leijnse says:

    Intressant – som vanligt! En sak förstod jag dock inte helt, och det gällde resonemanget kring friskolors ovilja att öppna skolor i socialt svaga områden, eftersom det riskerar att försämra varumärket. ”Det skulle i så fall inte vara en slump att just Academedia, som driver skolor under olika varumärken, har något fler skolor i socialt svaga grupper än de övriga koncernerna.” skriver du.
    Menar du att Academedia kan leva med att ”sänka” några av sina varumärken, kanske till och med räknar med att vissa varumärken har ”lägre status” än andra? Ligger Academedias olika varumärken i olika socioekonomiska segment?

    • Det är vanligt att andra företag har ett ”high end” varumärke och ett ”low end”. Det är inte omöjligt att Academedia har valt en sådan strategi.

      • Vi tänker (med ”vi” menar jag AcadeMedia), inte riktigt så när vi bestämmer var vi ska öppna skolor, det handlar helt enkelt om var vi ser att det finns både ett behov och ett intresse. Se Vittra som exempel, vi har en Vittra-skola på Lidingö som rimligen ligger på den övre halvan här, en annan ligger i Adolfsberg i Helsingborg, en stadsdel som jag gissar ligger i den nedre halvan. Vi ser det absolut inte som att vi ”sänker” ett varumärke för att vi finns i socioekonomiskt utsatta områden, ibland är det snarare tvärtom. Finns det någon möjlighet att se vilka av våra skolor som du placerat var? Det vore klart intressant.

        Meningen ”En bidragande orsak kan vara att koncernskolor som är måna om sitt varumärke kan vara ovilliga att öppna skolor i socialt utsatta områden eftersom sådana skolor sannolikt kommer att uppvisa relativt svaga resultat, även om skolan skulle göra ett bra jobb” förstår jag naturligtvis, så kan det vara – men också där kan man vända på resonemanget. Det är fantastiskt när en skola, och en personalgrupp, lyfter resultaten. Särskilt i sådana skolor. Vittra Östertälje är en sådan.

      • All data finns i excel-filen längst ner i inlägget.

      • Ursäkta mitt något kortfattade svar, men jag var upptagen i helgen. I datamaterialet som är från SALSA-databasen 2012 finns 40 Academedia-skolor med. Av dessa ligger 10 stycken i den högsta socioekonomiska gruppen medan det inte finns någon i den lägsta. I den näst lägsta har Academedia två skolor och sen en skola i var och en av de tredje, fjärde och femte grupperna. Av totalt 40 skolor ligger alltså 35 i de fem högsta grupperna. Vittra i Östertälje ligger i den 6:e gruppen vilken alltså kan beskrivas som ett svagt elevunderlag utifrån Academedias perspektiv. Den har dock inte ett särskilt svagt elevunderlag om vi ser till riket i stort.

    • Tuve Wässing says:

      Skönt att du ställde samma fråga som jag undrade över.

  5. En vinkel att kolla om det är skolpengen eller något anat som driver borde ju vara att se på skillnaden mellan kommuner med hög grad av omfördelning i sitt finansieringssystemen kontra sådana med liten. Ser etableringsbilden olika ut beroende på finansieringprincip kan man ju misstänka att man är något på spåret.

    Sedan kan ju en delförklaring till att Academedia är mer spritt vara att de har köpt upp olika företag under resans gång. Dessa kan ju haft olika profiler.

    • Har nu jämfört din fil med Skolverkets uppgifter om hur mycket olika kommuner omfördelar (andel av skolfinansiering som kan hänföras till soc ek eller elever i behov av särskilt stöd; uppgifter från 2007, men så mycket kanske inte har hänt).

      Hur omfördelande är Andel friskolor
      kommunen 1-3 decilen 4-7 decilen 8-10 decilen
      Liten omförd (<10%) 4,7% 12,2% 40,8%
      Mellan omförd(1020%) 11,7% 23,4% 51,1%
      Ingen omfördelning 1,8% 11,4% 33,3%
      Ingen uppgift 2,3% 8,1% 37,1%
      Totalt 5,5% 13,5% 44,5%

      För alla soc ek deciler är det vanligast med fristående skolor i de kommuner som har en hög socioekonomisk fördelning. Samtidigt är andelen fristående skolor i de soc ek lägsta decilerna i kommuner med högre grad av omfördelning klart större än i andra kommuner.

      Ska man göra en slutsats är det nog ändå så att skolorna väljer att lägga sig där det går att tjäna pengar, även när de väljer att placera sig i soc ek svaga områden.

      • Vad intressant!

      • Ser nu att jag i inklistrandet tappade bort den mest spännande raden, mest omfördelande (>20%). Kompletterar på måndag, filen ligger på jobbdatorn. Alla värden för den raden ligger över raden Mellan omfördelning (men jag minns inte värdena nu).

      • Blev en sammanblandning av raderna med Mellanomfördelning och Stor omfördelning. De siffror som står är för Stor omfördelning. Här är de båda radernas korrekta siffror:

        Mellan omf (10-20%) 5,3% 14,5% 49,2%
        Stor omf (>20%) 11,7% 23,4% 51,1%

        I praktiken innebär det att indexvärdet för fristående skolor relativt snittet i Sverige i de kommuner som är mycket omfördelande i de olika decilgrupperna är 214 % för decilerna 1-3, 173 för decilerna 4-7, och 115 för decilerna 8-10. För kommunenra som helhet är indexvärdet 148. Så fristående skolor som väljer att attrahera socioekonomiskt svaga elever finns framför allt i kommuner med en rejäl omfördelning mellan elever.

  6. markus says:

    Intressant.

    Det hade också varit spännande att se hur utvecklingen fram till den här situationen ser ut. Handlar det om var och med vilket underlag friskolor startas eller hur de enskilda skolorna utvecklas efter starten? Vilka skolor läggs ned, vilka utökar?

  7. Staffan Lekenstam says:

    Jag kan tycka att Paula Hammerskog borde ha lagt till att nästan alla de Vittraskolor som ligger i socioekonomiskt mindre privilegierade områden etablerades där innan Academedia köpte företaget. När Vittra fortfarande ägdes och styrdes av sina grundare. För oss som var med under den perioden företaget bytte ägare stod det snabbt klart att Academedias ägare hade en annan strategi för hur och var nya skolor skulle etableras – kort sagt – en helt annan agenda och helt andra drivkrafter.

  8. Gustav says:

    Jonas,
    Kan det helt enkelt inte vara så att många av landets mindre kommuner där demografiska och politiska förutsättningar saknas för friskolor att etablera sig (för litet elevunderlag) ?
    Jag tror nämligen att om du mappar förekomsten av privata alternativ i äldre och handikappomsorgen med förekomsten av friskolor så ser du en tydlig överlappning, trots att processerna och de ekonomiska, men kanske inte de politiska, bevekelsegrunderna varit ganska olika.

    • Av just denna anledning tillfogade jag de nedersta graferna i inlägget. Där justerar jag för kommunens genomsnittliga socioekonomiska nivå vilket naturligtvis korrelerar med både politiska och demografiska faktorer som samvarierar med förekomsten av friskolor. Som synes är resultaten snarlika.

  9. Gustav says:

    Till Jonas och JFE:
    Intressant spaning om omfördelande inslag i skolpengen. På delvis samma tema kommer det också att bli intressant att följa utvecklingen framöver med de förändringar i resursbidrag till barn med särskilda behov som framför allt Stockholms stad genomfört. Tidigare fick skolorna dessa baserat på individuella ansökningar per barn, vilket ansågs leda till ett incitament för skolor att diagnostisera barn med t.ex. ADHD. Numera avslås en stor del av ansökningarna som tidigare beviljats med motiveringen att skolpengen är avsedd att täcka merkostnader för extra stöd till elever med särskilda behov – om det inte rör mer extrema saker som ombyggnad av lokaler eller liknande. Samma åtdragning av de ekonomiska tumskruvarna har ju lett till en välpublicerad ekonomisk kris, stödaktioner och därpå följande politisk reträtt för några av resurs-/specialskolorna som bara tar emot barn med diagnostiserat behov av särskilt stöd.
    Signalen till föräldrarna att mörka barnets stödbehov tills antagningen är dock mycket tydlig (ditt barn innebär bara kostnader, inga intäkter för skolan) och har tydligen lett till det resultat man kan förvänta sig, i alla fall enligt de källor jag har tillgång till.
    Frågan är alltså om den kraftiga mikroekonomiska signalen till friskolorna – trots denna observerade förändring i föräldrabeteende – redan lett till lägre antagning av elever med behov av särskilt stöd. Jag har hört skrönor(?) om friskolor som börjat ta referenser på sökande familjer, vilket låter som att Janne Josefsson snart kommer att ha stoff för ett nytt TV-program.
    Finns det användbar och tillförlitlig statistik tillgänglig för nationalekonomer i behov av nya projekt ?
    Vore mycket intressant att sätta i händerna på ett nyvalt skolborgarråd i Stockholms stadshus i höst.

    • Lite svårt att svara på. Eventuellt kommer ju förslagen i den proposition som lämnades för ett par veckor sedan (Vissa skollagsfrågor 2013/14:148) och som hanterar frågan göra att hela den utveckling vi sett sedan den nya skollagen infördes. I förarbetena påpekas bland annat att det inte ska ställas krav på diagnos för att en elev ska få extra resurser

      • Karin says:

        Tack för intressant inlägg och dito kommenarer! En senfärdig fråga från intresserad läsare: informationen om Skolverkets uppgifter, som refereras av JFE, om hur mycket olika kommuner omfördelar (andel av skolfinansiering som kan hänföras till soc ek eller elever i behov av särskilt stöd); finns detta månne offentligt tillgängligt?

      • Se länk till Skolverkets rapport i dagens (2014-04-25) inlägg.

      • Jonas hänvisar till den senare sammanställningen över femtio kommuner. Den fil som jag använde är från 2007 och handlar om alla kommuner. Den är inte offentlig utan ett arbetsmaterial som jag fick från den tjänsteman som gjort de bägge undersökningarna.

  10. Karin says:

    Tack!!

  11. Olof Johansson-Stenman says:

    Mycket bra inlägg Jonas!

    Det är ju helt orimligt att friskolor i vissa kommuner ersätts efter kommunens genomsnittliga skolutgifter. F ö är min bild att även omfördelningen efter sociala index som sker normalt är för liten, i meningen att skolor i mer ekonomiskt utsatta områden normalt har lägre kvalitet, och normalt är något lägre attraktivt bland lärare att arbeta i, än skolor i ekonomiskt mer välmående områden. Antar att det finns statistik även på sådant?

    • Det finns tyvärr väldigt dålig statistik på hur stor den faktiska ersättningen som betalas ut per skola. Det hade varit en intressant uppgift att ha men den är väldigt svår att få tag på. Vad gäller kommunala skolor är ett probkem att en del tjänster betalas centralt, liksom lokalerna. Tycker ändå att det med vissa schabloner borde gå att redovisa per skola. Och för friskolorna vore det enkelt: de får ju en klumpsumma per enhet som bara är att redovisa.

      Graden av omfördelning skiljer sig markant. I Sthlm är den hög medan traditionellt S-styrda Gbg och Malmö enl Skolverket knappt verkar omfördela alls.

    • Några hintar kan man ju få av statistiken. Om man bara tittar på de kommunala skolorna så har skolor i socioekonomiskt svaga områden oftast en lägre andel utbildade lärare än de i starka. Och om man ska tro PISAs rektorsrapport så är Sverige ett av de länder som omfördelar minst till dessa skolor och de har också sämre resurser än andra skolor.

  12. Hej! Väldigt intressant data du har lyckats få fram. Håller på att skriva ett arbete om friskolor och hur de har valt att rikta sig mot mer lönsamma grupper som tjejer och mot elever med högutbildade föräldrar. Dock för att jag ska våga hänvisa till din data som källa så skulle jag vilja ha reda på exakt hur urvalet av SES har gått till? Hittar inte den datan på skolverket utan bara betygen.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Gör sällskap med 8 236 andra följare