Dags att ersätta överskottsmålet med ett balansmål

Detta är ett gästinlägg av Robert Boije som är fil. dr. i nationalekonomi och samhällspolitisk chef på Saco. Han har tidigare bland annat varit chef för Makroanalysenheten på Finansdepartementet och chefekonom på Finansinspektionen.

Finansminister Anders Borg och socialdemokraternas finansministerkandidat Magdalena Andersson tävlar för närvarande om vem som är mest ansvarstagande i att upprätthålla överskottsmålet som ett led i att vinna väljarnas förtroende inför valet 2014. Överskottsmålet säger att den offentliga sektorns finansiella sparande, det vill säga skillnaden mellan den offentliga sektorns intäkter och utgifter, ska uppgå till 1 procent av BNP i genomsnitt över en konjunkturcykel. Överskottsmålet tjänade Sverige väl under de inledande åren av den globala finanskrisen eftersom krisen till stor del hade sin bakgrund i ett stort misstroende mot de offentliga finanserna i många andra länder. Men det är nu tid att släppa målet (se också Lars Calmfors krönika i DN). [Read more…]

Ny källa för inkomst och förmögenhetsfördelningsdata

Det finns otaliga organisationer som tillhandahåller data på inkomst och förmögenhetsskillnader men det är inte alltid lätt att på ett och samma ställe få en samlad översikt av långsiktiga förändringar av olika mått i olika länder. Nu finns en ny webresurs för som samlar jämförbara mått på en rad ofta diskuterade aspekter av fördelning i 25 länder. Websidan ”Chartbook of Economic Inequality” sammanställd av Tony Atkinson och Salvatore Morelli redovisar siffror över arbetsinkomster (P90 i relation till median), generell inkomstfördelning (Ginikoefficienten för disponibel inkomst, justerad för familjestorlek), fattigdom (andel av befolkningen med disponibel inkomst under 60 procent (eller ibland 50 procent) av medianen), toppinkomstandelar (andel av totalinkomst före skatt och transfereringar för topp 1 procent och topp 0.1 procent), och slutligen förmögenhetskoncentration (andel nettoförmögenhet hos topp 1 procent). [Read more…]

Ingves ger svar på tal om styrräntans effekt på skuldsättningen

[English translation.]

Enligt Riksbankens egna skattningar har styrräntan så liten effekt på skuldsättningen, att man kan hävda att den inte är vare sig ekonomiskt eller statistiskt signifikant. Vad svarade riksbankschefen Stefan Ingves på en fråga om detta i Finansutskottet?  [Read more…]

Läsvärt, vecka 10 2014

1. Recension av Alison Wolfs bok om kvinnors ökade karriärmöjligheter.

2. Rollings Stones Matt Taibbi om hur investmentbanker blivit storaktörer på råvarumarknaderna.

3. Diane Coyle om BNP-måttets historia, styrkor och svagheter. [Read more…]

På tal om nya ord för redan existerande politik

I onsdags diskuterade Robert här på Ekonomistas det faktum att politiker har en förkärlek för att sätta nya namn på redan existerande politik. Han menade att detta är en irriterande ovana och att våra folkvalda borde inse att om politiska åtgärder inte fungerar under ett namn (t.ex. AMS-jobb eller FAS-3 jobb) så kommer de inte att fungera bättre bara för att de blir omdöpa (till t.ex. nystartsjobb eller extratjänster). Jag håller med Robert om att alla dessa nya namn är irriterande. Men kanske fyller de faktiskt en funktion? [Read more…]

Ekonomiska aspekter av krisen i Ukraina

I förra veckan såg det för ett kort ögonblick ut som att Ukraina skulle kunna gå vidare och ta tag i de stora problem man står inför. Med Yanukovich borta från makten och med en ny övergångsregering med en tydlig orientering mot väst var ett viktigt första steg taget för att omedelbart göra klart att man inte ville splittra landet utan söka representation från alla parter och landsändar. Man hann dock inte göra någonting alls innan Ryssland valde att intervenera militärt med den uppenbara avsikten att destabilisera situationen och skapa problem för den nya regeringen. [Read more…]

Nya ord eller ny politik?

Idag presenterar socialdemokraternas forskningskommission om arbetslöshet sin slutrapport. Utöver undertecknad har Eva ”Ekonomistas-Eva” Mörk, Bertil Holmlund och Mårten Palme varit med i kommissionen. På dagens DN Debatt sammanfattar vi de tio viktigaste slutsatserna från rapporten. Vi föreslår bland annat satsningar på utbildning i form av ett nytt kunskapslyft och en ungdomsgaranti, att finanspolitiska rådet utvidgas till att även utvärdera penningpolitiken, höjt tak i arbetslöshetsförsäkringen, lägre arbetsgivaravgift för fast anställda och en genomgripande reform av bostadsmarknaden. Hela rapporten finns (från och med 15:00 idag) att läsa på forskningskommissionen.se. Där kan man även hitta läsvärda underlagsrapporter om arbetsmarknaden i Sverige jämfört med länder i närområdet, utrikes födda och varför Österrike har så låg arbetslöshet. [Read more…]

Nationell konferens i nationalekonomi i Umeå 2014

Nu är det dags igen! Det är dags att skicka in uppsatser för presentation vid den Fjärde nationella konferensen i nationalekonomi som sker den 25-26 september 2014 i Umeå. Huvudarrangör är Nationalekonomiska Föreningen (www.nationalekonomi.se) och för det lokala arrangemanget står nationalekonomiska institutionen vid Umeå universitet. Syftet med konferensen är att skapa en mötesplats för akademiska nationalekonomer verksamma i Sverige. Utöver ett stort antal forskningssessioner innehåller årets konferens ceremonin för årets Assar Lindbeck-medalj samt en paneldiskussion på temat “Kunskap och kreativitet och implikationer för skolan”. [Read more…]

Riksbankens måluppfyllelse ser inte bättre ut med KPIF- och KPIX-inflationen

Uppdaterade figurer 2014-04-28: Genomsnittlig KPI-inflation sedan 1995 nu bara 1,3 procent. [English translation.]

Riksbankens inflationsmål är 2 procent för KPI-inflationen. Genomsnittlig inflation sedan 1995, då inflationsmålet började gälla, är bara 1,3 procent. Måluppfyllelsen är således dålig, särskilt när man jämför med andra centralbanker som haft inflationsmål lika länge som Riksbanken. Riksbanken brukar försvara sig med att måluppfyllelsen är bättre i termer av andra inflationsmått, nämligen KPIF- och tidigare KPIX-inflationen. Men en ny figur och en närmare titt på saken visar att måluppfyllelsen inte ser bättre ut med KPIF- och KPIX-inflationen.  [Read more…]

Vad inkomstskillnadsdebatten borde handla mer om

I senaste numret av Journal of Economic Perspectives publiceras en vass och läsvärd brevväxling mellan Robert Solow och Greg Mankiw på temat ”Hur ska vi se på den kraftiga ökningen av inkomstkoncentration de senaste decennierna?”. Utöver underhållningsvärdet kan denna tjäna som en bra guide till vilka viktiga frågor som bör ställas i diskussionen om utvecklingen är problematisk eller inte, och vad vi bör, eller inte bör, göra åt den. [Read more…]