Vad kan en dollarauktion säga om kriget i Ukraina?

Det här är ett gästinlägg av Kajsa Hansson, doktorand i nationalekonomi vid JEDI Lab, Linköpings Universitet.

År 1971 presenterade spelteoretikern Martin Shubik ett spel som kallas för The Dollar Auction Game. Enligt Shubik själv passar spelet mycket bra på fest. Själv är jag lite tveksam. Men spelet är mycket enkelt och går till såhär: En dollar läggs ut för auktion och lägsta budet är 5 cent. Spelet följer vanliga auktionsregler, men med ett viktigt undantag. Både den personen som lägger det högsta budet, och personen som lägger det näst högsta budet måste betalat vad de budat. Ingen kommunikation mellan budgivarna är tillåtet.

Jag vet inte hur mycket ni brukar betala för en dollar, men personligen brukar min gräns gå någonstans vid 99 cents. I dollarauktionen däremot, är det förvånansvärt lätt att få människor att betala betydligt mycket mer än en dollar, för en dollar. ”Mellan 3-5 dollar är inte ovanligt”, enligt Shubik.

[Read more…]

Är rika verkligen mer själviska?

Det här är ett inlägg av Kajsa Hansson, doktorand i nationalekonomi vid JEDI Lab, Linköpings Universitet. Kajsa är en av fyra yngre nationalekonomer som kommer skriva på Ekonomistas fram till sommaren.

Det finns en ganska utbredd uppfattning att rika människor är mer själviska än andra. Enligt Bibeln ska Jesus till exempel ha sagt att det är ”lättare för en kamel att komma igenom ett nålsöga än för en rik att komma in i Guds rike”. I populärkultur framställs rika människor ofta som mer egoistiska, mindre empatiska och mer oetiska än andra. Även fiktiva karaktärer, så som Joakim von Anka, Cruella de Ville och Karl-Bertil Jonssons pappa, verkar ha svårt att se meningen med lite empati och välgörenhet.

Frågan är hur mycket sanning det egentligen ligger i denna stereotyp? Eftersom det är så många faktorer som skiljer rika från fattiga, och rika från mindre rika, är det en ganska svår fråga att svara på.

[Read more…]

Det stora jularbitraget

Det finns en kritisk bild av nationalekonomen som skrivbordsekonom. Vi påstås analysera ekonomin från skrivbordet på betryggande avstånd från verkligheten, vilket resulterar i komplicerade, verklighetsfrånvända lösningar på problem som ingen bett oss lösa. Denna stereotypa bild har dock på goda grunder utmanats, bland annat av en rad ekonomipristagare. Al Roth har betonat nationalekonomens roll som ingenjör, medan Abhijit Banerjee i stället menat att nationalekonomer bör sträva efter att vara skickliga hantverkare. Esther Duflo är mer specifik i valet av hantverkaryrke och har förespråkat att vi bör se oss som rörmokare. Inspirerad av dessa moderna ideal för nationalekonomer beslutade jag mig för att kavla upp ärmarna och skita ner mig rejält i den komplicerade verkligheten. Jag bestämde mig för att testa den teoretiska möjligheten att köpa gratis julklappar som jag tidigare skrivit om här på Ekonomistas.

[Read more…]

Hur påverkar misslyckanden vår syn på rättvisa?

Det här är ett gästinlägg av Kajsa Hansson, doktorand i nationalekonomi vid JEDI Lab, Linköpings Universitet.

Jag spelar fotboll i Östergötlands sämsta fotbollslag. Säsongen 2020 kom vi på sista plats i division 4 med 62 mål insläppta. Vi är med andra ord proffs för att förlora (vilket också gör oss till Östergötlands kanske härligaste lag). I tidigare lag jag spelat i har förluster inte alltid hanterats lika bra. Det går nämligen alltid att hitta förklaringar till varför man är det bättre laget och varför man inte förtjänar att förlora. Man kan till exempel skylla på att det var bortamatch. Eller på att det var hemmamatch. Eller så skyller man på fotbollsplanen och domaren. Det är där är lite av en smaksak.

[Read more…]

Ekonomin oroar mer än sjukdomen

Det här är ett gästinlägg av Ola Andersson, docent i nationalekonomi, Uppsala universitet och Institutet för Näringslivsforskning, Pol Campos-Mercade, forskare i nationalekonomi, Köpenhamns universitet, Fredrik Carlsson, professor i nationalekonomi, Göteborgs universitet, Florian Schneider, forskare i nationalekonomi, Zürichs universitet och Erik Wengström, professor i nationalekonomi, Lunds universitet och Hanken Svenska handelshögskolan.

Sveriges smittskyddsstrategi har väckt debatt. Den bygger i hög utsträckning på frivillighet och tillit. I en nyligen genomförd enkätstudie finner vi att efterlevnaden tycks vara relativt god, framförallt i riskgrupperna. Det som oroar svenskarna mest är inte smittan, utan de ekonomiska konsekvenserna av pandemin. Resultaten understryker också att frivillighet värderas högt. En genomsnittlig vuxen skulle acceptera att sitta i karantän i 4 veckor mot en ersättning på 4 500 kronor. På nationell nivå motsvarar det över 30 miljarder kronor eller 30 000 kvalitetsjusterade levnadsår. [Read more…]

Könsskillnader, Peterson och normalfördelningen

Lite sen på bollen är det dags för en kommentar kring den debatt om könsskillnader och könsroller som blossade upp i samband med Jordan Petersons Sverigebesök för någon månad sedan. Peterson hänvisade då bland annat till en studie i Science som finner att könsskillnaderna i diverse preferenser tenderar att öka när länder blir rikare och mer jämställda. Studien har tidigare presenterats här på bloggen och resultaten är på intet sätt nya; redan 2010 diskuterade det norska populärvetenskapliga programmet Hjernevask en variant av fenomenet som kallas The Gender Equality Paradox. [Read more…]

Om könsskillnader i förhandlingssituationer

För ett tag sedan hade jag det tveksamma nöjet att rätta tentor. Jag tycker generellt sett om att undervisa men just examinationsbiten är sällan rolig. Den huvudsakliga anledningen till det är att studenter ofta har åsikter om ens rättning och vad som ska anses som ett riktigt svar, och om man inte trots allt kan tolka något lite mer till deras fördel, och så vidare. Nu senast noterade jag ett mönster som jag inte har noterat tidigare (men som mycket väl kan ha funnits där): av de cirka 30 studenter (av dryga 200) som hörde av sig och hade invändningar var nästan alla män, och de som insisterade mest och återkom även efter att jag svarat en första gång var uteslutande män. [Read more…]

Stackars småsyskon

Den som följer forskningen i gränslandet mellan psykologi, medicin, ekonomi, sociologi och kriminologi kan inte ha undgått att märka att genetiska förklaringsmodeller blivit allt vanligare. Rika datamaterial gör det möjligt att jämföra diverse utfall för syskon, tvillingar eller adoptivbarn och generellt tyder resultaten på att genetikens roll är stor. Ibland ifrågasätts till och med att det skulle spela någon roll i vilket social sammanhang och till och med i vilken familj man växer upp. De flesta föräldrar finner denna slutsats märklig och tämligen provocerande. Skulle det verkligen inte spela någon roll vad man som förälder gör med barnen under deras uppväxt? [Read more…]

Randomistas: Hur radikala forskare förändrar världen

Hur kan vi få kunskap om vad som fungerar och inte fungerar inom forskning, politik och vetenskap? En beprövad metod är genom randomiserade experiment. Ekonomistas har i flera år lyft fram ett flertal områden där experiment har gett viktig information om vår samtid, om vad som fungerar och inte fungerar inom politiken, och hur Sverige dessvärre halkat långt efter andra västländer i synen på och användandet av randomiserade experiment. En nyutkommen bok av nationalekonomen Andrew Leigh diskuterar randomiseringens betydelse för forskningens potential och ger exempel på hur den hjälpt oss att förstå vår samtid. [Read more…]

Kan godhet förstöra en marknad?

Adam Smith påpekade som bekant att det inte är bagarens välvilja, utan omsorg om sig själv, som gör att vi får bröd på bordet. Detta utesluter dock inte att bagaren mycket väl också kan vara välvillig. Jag har alltid tänkt att lite välvilja och yrkesheder framförallt kan fungera som ett smörjmedel som kan få ekonomin att fungera bättre, till exempel genom att minska frestelsen att agera opportunistiskt eller utnyttja sin monopolställning. Men nu har jag stött på ett fall då lite välvilja tycks vara på väg att förstöra en marknad. [Read more…]