Tålamod som välståndets moder

När forskare i arbetsmarknadsekonomi träffas på konferenser brukar det vara en orgie i studier som noggrant identifierar kausala effekter från det ena till det andra. Studierna är ofta rätt partikulära och man kan ibland sakna de mer storslagna samhällsfrågorna. Ett litet sus gick därför genom publiken när Armin Falk gav Adam Smith-föreläsningen vid årets EALE-konferens i Ghent. Vad som presenterades var nämligen en mängd mönster och korrelationer från ett projekt som försöker mäta grundläggande preferenser och attityder runtom i världen.

Då Falk och hans medarbetare är skolade i experimentell ekonomi har de tagit fram moduler som på ett relativt snabbt sätt kan mäta personers tålamod, riskvillighet, altruism, förtroende för andra, samt graden av positiv och negativ reciprocitet. Positiv reciprocitet är benägenheten att återgälda en tjänst, medan negativ är benägenheten att hämnas en oförrätt. Med hjälp av dessa moduler har representativa urval av invånare i 76 länder undersökts och de första resultaten har presenterats i den uppsats som utgjorde grunden för Falks föredrag.

I studien finns resultat som kan bekräfta allas världsbild. Den som tror på människors inneboende likhet kan glädjas åt att bara 10-15 procent av den totala spridningen i individers preferenser kan förklaras av vilket land de bor i. Om detta är mycket eller lite kan diskuteras, men att dra slutsatser om enskilda individer utifrån vilket land de härstammar från är inte en särskilt träffsäker metod. Samtidigt verkar skillnaderna mellan länder ha en del betydande implikationer.

En hel del resultat från den experimentella forskningen bekräftas här i ett betydligt större empiriskt sammanhang. Exempelvis verkar unga och intelligenta personer (mäts med ett enkelt matteprov) vara mer risktagande andra, oavsett var de bor. Att män i genomsnitt är mer villiga att ta risker än kvinnor är också tydligt. Skillnaderna mellan könen — i risktagande och i andra avseenden — varierar dock väsentligt mellan länder, vilket framgår av figuren nedan.

falk

Den som tror att skillnader mellan könen är av naturen givna kan alltså få en del vatten på sin kvarn. Samtidigt är denna världsbild svår att förena med att skillnaderna mellan könen är vitt spridda mellan olika länder. För den som tror att ekonomisk och samhällelig utveckling leder till minskade skillnader mellan könen kan det också vara intressant att lära att Falks data pekar på motsatsen; skillnaderna mellan könen är markant större i rika än i fattiga länder, oklart varför.

Annars gjorde Falk ett stort nummer av att ett lands genomsnittliga tålamod är kraftigt positivt relaterat till landets inkomstnivå. Om man tar hänsyn till hur tålmodig befolkningen är så blir till exempel inte längre graden av tillit mellan invånarna signifikant i en tillväxtregression. Eftersom Sverige har den högsta tillitsnivån i världen kan detta vara en nedslående nyhet, ända tills det visar sig att Sverige även har världens mest tålmodiga befolkning. Dessutom verkar svenskar vara västvärldens mest hämndlysta folk, medan vi inte är särskilt benägna att återgälda en tjänst.

Både på individuell nivå inom länder och på aggregerad nivå mellan länder så är graden av tålamod tydligt kopplad till ackumulerande beteenden som att spara och investera i utbildning. Då måttet på tålamod fångar viljan att skjuta upp belöningar är detta helt i linje med nationalekonomisk teori; den som är villig att spara och investera idag, kommer att njuta frukterna därav i morgon. Grunden för nationers välstånd är alltså invånarnas tålamod. (I föreläsningssalen — fylld av forskare som byggt både identitet och karriär på att skilja mellan korrelation och kausalitet — kunde en viss oro anas här.)

Den data som Falk mfl tagit fram kommer i sinom tid att bli allmänt tillgängligt och en inte alltför vågad gissning är att en mängd studier kommer att bygga på detta material. En mer vågad gissning är att vi framöver kommer att höra alltfler åtgärdsförslag som syftar till att öka människors tålamod. Kanske vi kommer att se World Initiative for Patience Enhancement (WIPE), kanske kommer den svenska skolan att få ytterligare ett mål att uppfylla.

Comments

  1. Marie A says:

    ”Grunden för nationers välstånd är alltså invånarnas tålamod”: Det kommer vel av på kausaliteten. Hvis ikke tålamod er (i stor grad) medfødt, påvirkes den av andre faktorer. Hvilken roll spiller utbildning med mera? Her er det vel kausalitet begge veier? En del forskning har vel dokumentert at utbildning påvirker såkallade non-cognitive skills, spesielt for de yngste elevene? (conscientiousness må vel ha noe med tålamod å gjøre?)

  2. En perifer kommentar till Marie: det skojjoga med så kallade non-cognitive skills är att det i är i högsta grad kognitiva.

  3. Björn Abelsson says:

    Det här är väl ett uttryck för det välkända faktumet att små barn som kan vänta en stund med att äta godiset, för att då få ett godis till, lyckas betydligt bättre som vuxna än e barn som inte kan vänta utan genast äter upp godiset.

  4. Ursäkta om jag inte hinner gräva fram referenser nu, men att skillnader mellan könen ökar stämmer väl med vad vi annars ser att kvinnor i mer utvecklade samhällen (allmän välfärd etc) i vissa situationer väljer mer ”biologiskt” då de generellt sett inte är lika nödda att välja annorlunda. Se t.ex. på andelen kvinnor inom STEM i developing countries, som utan särskilda satsningar kan ha en hög andel.

  5. En anonym twittrare tipsade om forskning som pekar på att könsskillnader även när det gäller andra saker tenderar att vara större i rikare och mer jämställda länder. Det gäller till exempel intressen (http://www.bradley.edu/dotAsset/165918.pdf), spatial förmåga (https://www.ncbi.nlm.nih.gov/m/pubmed/19130205/), personlighetsdrag (http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1002/ijop.12265/full) och ”matematikängslan” (http://journals.plos.org/plosone/article?id=10.1371/journal.pone.0153857). Jag kan inte denna litteratur, men jag ville lägga det till protokollet i kommentarsfältet utifall jag (eller någon annan) får för sig att grotta vidare i detta någon gång.

    • Det är rätt anmärkningsvärt att Falk mfl inte citerar något av dessa arbeten.

    • Ola Andersson says:

      Någon borde verkligen påminna författarna om denna litteratur så vi slipper ännu en golgatavandring ( likt den som nyligen pågick ) när det väl är accepterat i AER (för det är väl dit det är påväg).

      • Revise i QJE. Om en anonym twittrare kan skaka fram 4 referenser på 10 minuter så skulle de förvåna mig mycket om denna litteratur är okänd för författarna.

  6. Jonas, om du var kvar sista dagen på konferensen om utbildningsreformer så kanske du minns att Dan Larhammar pratade om just (neurobiologiska) könsskillnader. Det var en slags anekdot, men här passar den. Slutsatsen var väl att skillnader nästan alltid existerar, men att variationen inom är _väldigt_ mycket större än den genomsnittliga skillnaden mellan. Dvs i praktiken kan du inte säga särskilt mycket om en person baserat enbart på info om kön. Den typen av diskussion borde alltid föras i fall som dessa.

    • Att skillnaden inom grupper är väldigt mycket större än skillnaden mellan grupper är nästan alltid sant. Detsamma gäller tex även inkomster och andra ekonomiska eller sociala storheter som vi försöker mäta. Det är därför inte omöjligt att skillnader mellan grupper i ett avseende kan bidra till vår förståelse av skillnaderna mellan grupper i ett annat, även om skillnaderna inom grupperna är mycket stor.

  7. Henrik Höjer says:

    Intressant! Frågan som infinner sig är hur tålamod uppnås…?

  8. Marie says:

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s