Köp julklappar till hela släkten utan att betala en krona

Häromkvällen kom min son glatt inspringande och berättade stolt att han sålt jultidningar för ytterligare en tusenlapp. Han tog fram tabellerna från Svenska Julförlaget och konstaterade besviket att han bara tjänat en hundralapp till. ”Hur är det möjligt”, tänkte hans far och började titta mer noggrant på förlagets tabeller. Det visar sig att det bakom tabellerna döljer sig en rafflande historia om hur barn vilseleds, men också hur man kan köpa julklappar till hela släkten utan att betala en krona.

Det första man direkt slås av i materialet är att det är mycket lönsamt att sälja jultidningar om man säljer riktigt mycket. Säljer man för 15000 kronor får man 12000 kronor i provision. Väljer man premier kan man få ännu lite mer (eftersom förlaget kunnat köpa in dessa förmånligt). Till exempel kan man få ett presentkort på Stadium värt 16000 kronor om man säljer för 15000 kronor. ”Hur är det möjligt”, tänker återigen far och börjar omedelbart fundera på eventuella arbitragemöjligheter. (Planerar man att ändå köpa en cykel för 16000 kronor på Stadium kan man alltså få jultidningar till ett värde av 15000 kronor utan kostnad, vad man nu ska med dem till.)

Fortsätter man längre ned i tabellerna ser det inte längre ut att vara lika lönsamt att sälja jultidningar. Men det är mycket svårt att få en överblick då tabellerna är svåröverskådliga (originalet finns här). Försäljningen i ett visst intervall ska översättas i poäng som sedan ska läsas av i en annan tabell där ett intervall av poäng motsvaras av förtjänsten i kronor. Tabellerna förefaller märkligt konstruerade och avkastningen på ytterligare försäljning varierar kraftigt. Säljer man till exempel för 12890 kronor tjänar man 8000 kronor, men säljer man för en hundralapp till tjänar man 9000 kronor. Det innebär alltså en marginell förtjänst på 1000%! I andra fall tjänar man ingenting på att sälja för ytterligare en femhundring. ”Hur är det möjligt”, tänker återigen far och sätter igång att mata in tabellerna i datorn. Mitt första intryck av kraftigt varierande förtjänst visar sig vara korrekt, figuren nedan visar avkastningen per krona om man ökar försäljningen från mittpunkten av ett intervall till nästa.

Bilden ovan ger nästan intrycket att tabellerna är godtyckligt gjorda. Om man i stället räknar ut genomsnittsförtjänsten ser det dock inte längre lika märkligt ut.

Det diagrammet ovan inte visar är hur lönsamt det är att sälja den allra första tidningen. Det räcker att sälja för 49 kronor för att tjäna 30 kronor. Men överlag är förtjänsten ungefär 30% för de första sålda tidningarna. Säljer man lite mer sjunker genomsnittsavkastningen till 20%. Men vid ungefär 4000 kronor börjar förtjänsten stiga igen och når till slut maximala 80%. Förtjänsten är alltså skyhög i toppen av försäljningstabellen dit barnens blickar naturligt dras, särskilt med tanke på de lockande bilderna på spelkonsoler, gamingdatorer och mobiltelefoner som hägrar i den över delen av tabellen och som man kan välja i stället för kontanter.

Om man börjat sälja jultidningar och funderar över att sälja lite mer är det dock inte den genomsnittliga förtjänsten som är relevant, utan förtjänsten av att sälja lite mer. Eftersom figuren för marginalförtjänsten ovan var så svårläst, visar nedanstående figur i stället avkastningen av att sälja för en tusenlapp till vid varje jämnt tusentals försäljning.

Återigen varierar marginalavkastningen väldigt mycket. Detta är av allt att döma ingen slump. Anrika Jultidningsförlaget med en över 100-årig historia på den svenska marknaden har snarlik marginalavkastning. Tabellerna är förmodligen uttänkta för att locka så många barn som möjligt att sälja lagom mycket. Avkastningen är initialt hög för den allra första sålda tidningen för att få många barn att komma igång. Marginalavkastningen sjunker sedan och är särskilt låg mellan 3000 och 4000 kronor. Det är gissningsvis för att det är få barn som säljer för mer än så och för att förmå dem som funderar på att fortsätta att tröttna. Barnen som säljer väldigt mycket är olönsamma för förlaget, så det gäller att få barnen att tappa musten i tid. Skulle de ta sig igenom denna första motgång så sjunker marginalavkastningen återigen vid vissa högre belopp. Försäljning mellan 9950 och 10990 kronor ger till exempel inga extra pengar i plånboken. Jultidningsförlaget ger i stället inget extra betalt alls för försäljning i intervallet 7000 till 8500 kronor.

Diagrammen ovan visar också att marginalförtjänsten ganska ofta är över 100% om man säljer mycket. Detta är dock svårt att utläsa från tabellerna, särskilt med de till synes märkligt valda gränsvärdena för intervallerna. Jag tror att icke-transparensen är ett medvetet val för att barnen inte ska genomskåda upplägget och dra nytta av det.

För alla barn som läser Ekonomistas har jag två råd att ge. För det första kan finnas väldigt mycket att tjäna på att samarbeta. Två barn som säljer för 5000 kronor vardera tjänar 1200 var om de gör separata beställningar, men skickar de in en gemensam beställning får de 3000 kronor var i förtjänst.

Mitt andra råd är att se bortom marginalavkastningen på de senast sålda jultidningarna eftersom förtjänsten varierar så kraftigt. Min son verkade till exempel tappa sugen mellan 3000 och 4000 kronor då han bara tjänade en hundralapp till. Jag försöker nu övertyga honom om att nästa tusenlapp kommer ge femdubbel förtjänst. Men föräldrars råd väger ofta lätt jämfört med egen bitter erfarenhet.

Även föräldrar kan dra nytta av jultidningsförsäljningen genom att passa på att lösa julklappsbestyren. Om ditt barn sålt för till exempel 8000 kronor och därmed tjänat 4000 kronor, kan du passa på att beställa julklappar från katalogen för 5000 kronor. Förtjänsten blir då i stället 9000, så de 5000 kronor du betalar för varorna får du tillbaka. För de allra flesta blir det nog julklappar så det räcker och blir över. Hur glada mottagarna av klapparna blir låter jag dock vara osagt. För egen del är det få saker i katalogens utbud av jultidningar, böcker, godis och krimskrams som skulle göra mig särskilt glad på julafton. Men kanske är även utbudet i katalogen uttänkt för att undvika att barnens föräldrar ska lockas att dra nytta av de fall då marginalförtjänsten är över 100%?

(Svenska Julförlagets och Jultidningsförlagets provisionstabeller i Excel-format hittar du här.)

Comments

  1. Daniel Spiro says:

    Briljant Robert. Detta kan man använda som övningsuppgift i undervisningen.
    Faktiskt har jag noterat exakt samma sak som du, gick dock inte lika nördigt långt med att räkna marginalnyttan etc. Men rekommenderade collusion till försäljaren i fråga.

  2. Ekonomistas bästa post någonsin?

  3. Klockren analys! Den ska jag ta fram och läsa igen när barnen blir stora nog att vilja sälja jultidningar.

  4. Anders Ekbom says:

    Tack Robert för en både underhållande och informativ text. Riktigt bra och kul att läsa, särskilt då jag har tre barn som med viss vånda sålt jultidningar till släkt och grannar, med varierande förtjänst…!

  5. Wow! Det hade varit intressant att få ta del av läckta interna dokument (eller vittnesmål från anställda eller tidigare anställda) från Svenska Julförlaget och/eller Jultidningsförlaget för att mer explicit se hur de resonerat.

    F ö borde väl Ekonomistas kunna hjälpa till med koordineringen? T ex skulle ju 6 föräldrar kunna beställa jultidningar för 2500 kr var, som barnen sedan får sälja (företrädesvis till redan kuvade grannar och släktingar), så att barnen få 2000 kr var i provision (om nu inte någon småsint förälder vill relatera provisionen till hur mycket de faktiskt säljer).

  6. Olof Wiijnbladh says:

    Tack för intressant inlägg!

    Jag har en tioårig dotter som är otroligt driven och motiverad för vissa saker, ex sälja jultidningar. Så detta som du skriver stämmer mycket bra. Är man motiverad att ta sig förbi den gräns de flesta säljaren inte passerar blir det väldigt lönsamt.
    Förra året när hon var 9 år sålde hon produkter för ungefär 11000 kronor och fick då en IPhone 12 (nyaste modellen som i handeln kunde kosta allt från 9-14 tusen. Därutöver en del andra premier hon ville ha. ). Hon konstaterade också själv att det var betydligt mer lönsamt att ta den produkt hon ville ha än pengarna som inte skulle räckt till produkten.
    I år är det likadant hon sålde för ungefär lika mycket och får ytterligare en fin elektronikpryl.

  7. Pontus Rendahl says:

    Jag håller med; en av det roligaste texterna hittills! ”The Deadweight Loss of Christmas” i en unik Svensk kontext.

    När jag själv var barn så brukade min storebror, en kamrat, och jag poola våra försäljningar. Vi förstod nog inte att det ökade provisionen, men vi kunde få riktigt vassa priser. Det var helt enkelt mycket bättre att få 1/3 Nintendo än ett bara halvkassa skridskor (eller vad nu alternativet var).

    Sen har jag aldrig riktigt begripit varför denna typ av Tupperware-verksamhet är tillåten för barn. Vi tycker ju inte om vanligt ”barnarbete”, så det är märkligt att sånt här — icke-kollektivansluten, nota bene — kommissionsbaserat arbete är accepterat.

  8. Beklagar sent svar, men tack för alla glada tillrop om inlägget!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: