Vem får ekonomipriset 2017?

Pontus, det jag skriver är 100% korrekt.

Bankers skulder är dina/mina pengar. Banker måste bailas ut då deras likviditet blir för svag och de inte längre kan sköta sina åtaganden att administrera betalningar och bevilja kontanttuttag -dvs betala sina skulder till allmänheten.

En bank kan inte skapa pengar åt sig själv såsom du antyder utan bara åt någon annan, och bankerna gör ju detta endast om en motpart också accepterar att själv bli försatt i skuld till banken med samma belopp. Varje gång en bank beviljar en ny kredit (ett nytt “lån”) plussar den på båda sidor i balansräkningen. Banken skapar därmed nya “pengar” – ny köpkraft – på kredittagarens konto.
Samtidigt blir kredittagaren själv skuldsatt med samma belopp, men denne förbinder sig att återbetala sin skuld över tid -med ränta.

Det finns grovt sett två sorters pengar i ekonomin. Dels monetär bas, dvs mynt, sedalr och bankers fordringar på centralbanken. Denan sorts pengar utgör ngon procent av den totala penningmängden. Den andra typen, “kreditpengar” eller “bankkontoinnehav” utgör minst 95% av den totala mängden pengar i ekonomin. Denna senare typen är kort och gott bankers skulder, löften från banken att betala mynt/sedlar på begäran. En bank har långt mer sådana utestående löften än vad den har kontanter i valvet. I runda slängar 20 ggr mer. ALLA dessa pengar har tillkommit genom att någon, någonstans har accepterat att försätta sig i skuld till en bank, och lovat banken att återbetala skulden med ränta.

På samma sätt: när du amorterar ned en skuld, (och betalar med kontopengar) så kvittas siffran på ditt konto (bankens skuld till dig) mot din skuld till banken. Ömsesidiga skulder kvittas mot varandra och försvinner. Så när du amorterar ned ett lån så “hamnar” dessa “pengar” ingenstans – de upphör helt enkelt att existera – de dödas – amorteras.

Endast centralbanken kan skapa nya pengar “at will” såsom du antyder. Så en centralbank behöver inte “bailas ut”, men däremot har ju centralbanken prisstabiliteten och den finansiella stabiliteten att ta hänsyn till. Trycker den för mycket pengar så finns en risk för hög inflation eller t.o.m. hyperinflation.

Vill du inte tro på mig så kan du själv läsa Bank of England’s rapport “Money creation in the modern economy”. http://www.bankofengland.co.uk/publications/Documents/quarterlybulletin/2014/qb14q1prereleasemoneycreation.pdf

Här är ett citat av Michael Kumhof från ett tal i Stockholm för några år sedan, och som vid tidpunkten för citatet var forskningschef för IMF. Numera är han vid Bank of England tror jag.

“Banks do not need to attract deposits before they lend money. Rather they create deposits out of nowhere in the act of lending it out. I’m a former bank manager, I worked for Barclay’s for five years. I have created those book entries. That is how it works, and if a leading light economist such as Paul Krugman tries to tell you otherwise, then he does not know what he is talking about.”

Eller varför inte vår egen makro-professor Lars Jonung som skriver så här i sin bok Makroekonomi, som jag har här i bokhyllan: “Vi har alltså nått en fundamental slutsats: banker kan skapa pengar.”

Och ytterligare en referens, en skolbok i ekonomi, Parkin M, Powell M, Matthews K: “Economics”, Pearson Education 1998, ISBN 0201-59608-3, sid 669: “Banks create money.” … “Remeber, most money is deposits, not currency. What banks create is deposits, and they do so by making loans.”

En äldre referens, John Kenneth Galbraith (professor i ekonomi, rådgivare åt amerikanska presidenter, författare till en rad böcker mm), i boken Pengar-varifrån de kommer och var de hamnar, Rabén & Sjögren 1975, ISBN 91 29 48173 2: “Processen varmed banker skapar pengar är så enkel att det är frånstötande för sinnet”