Stimulerande men jobbiga jämförelser

Den som har barn i dagens svenska skola slås av hur få jämförelser som görs mellan barnen. Medan jag själv minns att medelvärden och medianer ständigt redovisades så verkar fokus idag ligga på hur väl eleven presterar i förhållande till mer eller mindre abstrakta mål. Medan det kan vara bra att undvika den destruktiva konkurrens som eventuellt uppstår när elever utvärderas mot varandra, så innebär detta även att ett potentiellt värdefullt styrmedel går förlorat.

En relativ jämförelse med klasskamrater vars prestationer och förmågor man känner till kan för det första bidra till att eleven får en mer realistisk uppfattning om sina förmågor. Detta kan i sin tur påverka hur hårt eleven anstränger sig. En annan möjlighet är att en relativ jämförelse helt enkelt triggar elevernas tävlingsinstinkt och får dem att arbeta hårdare.

En ny studie av Ghazala Azmat och Nagore Iriberri (gratisversion) utnyttjar ett naturligt experiment på en stor gymnasieskola i Spanien. Under ett läsår rapporterades där inte bara elevernas egna betyg utan även klassens genomsnittsbetyg. Trots att denna information egentligen var betydelselös fick den eleverna att förbättra sina prestationer med ca fem procent, vilket i sammanhanget är en stor effekt. Eftersom ökningen var jämnt fördelad bland eleverna drar Azmat och Iriberri slutsatsen att det är elevernas tävlingsinstinkt som ligger bakom detta. Den relativa jämförelsen ökade helt enkelt värdet av att prestera bättre än andra vilket fick alla att anstränga sig hårdare.

Förutom att övergången till ett målstyrt betygsystem verkar ha lett till betygsinflation (som i sin tur troligen försämrar elevernas prestationer), ökad utslagning från arbetsmarknaden och ökade sociala skillnader så kan alltså frånvaron av relativa jämförelser i sig ha påverkat elevernas kunskapsutveckling negativt.

Kunskap är emellertid inte allt och Azmat och Iriberri har utvecklat sina undersökningar i ett labbexperiment. Även i labbet finner de att relativa jämförelser påverkar hur hårt försökspersonerna anstänger sig. De kan emellertid även konstatera att sådana jämförelser ökar spridningen i välbefinnande mellan hög- och lågpresterare; trots att vare sig spridningen i prestationer eller belöningar ökar.

Det verkar alltså som om relativa jämförelser kan vara ett mycket billigt sätt att få oss att arbeta hårdare och lära oss mer. Samtidigt verkar de öka spridningen i psykiskt välbefinnande vilket i sin tur kan ha stora kostnader. Vem har sagt att livet ska vara enkelt?

Comments

  1. Joakim Skoog says:

    Jag är inte övertygad om att offentliga inomklass-jämförelser ska ge stor effekt. Mitt minne från de yngre skolåren är att de jämförelserna ändå görs på rasten efter lektionen.

    • Jag håller med om att detta sker men antagligen jämför även spanska gymnasister sina betyg med varandra. Och ändå fick reformen effekter på hur de presterade.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s