Nytt läsvärt nummer av Ekonomisk Debatt

I dagarna kom det senaste numret av Ekonomisk Debatt som är Nationalekonomiska Föreningens egen tidskrift. Det innehåller flera läsvärda texter om stora och viktiga ämnen: kommunernas ansvar för funktionshindrade, hyreskontrollens framtid och beskttningen av de högsta inkomsterna. Fantastiskt nog är tidskriften fritt tillgänglig och Ekonomistas rekommenderar varmt ett besök på tidskriftens hemsida.

Det är nummer 7, 2016 som precis kommit ut. Här följer några nedslag ur innehållet.

Oskar Nordström Skans bidrar med sin prisföreläsning från Assar Lindbeck Medaljen-ceremonin på det Nationella mötet i nationalekonomi som just hölls i Göteborg. Oskar tillhör de forskare som bryter ny väg genom att försöka koppla ihop tradionella makroekonomiska frågeställningar med mikroekonomisk empirisk analys.

Assar Lindbeck själv skriver om hur hyresregleringen skulle kunna avskaffas i vårt land. Assar utredde frågan redan för ett halvt sekel sedan och har fortfarande mycket att tillföra debatten. Måste-läsning oavsett var man själv står i frågan.

Hur höga marginalskatter betalar vi i Sverige? Jacob Lundberg diskuterar frågan utifrån nya beräkningar av den s k Laffer-kurvan för inkomstskatten, alltså sambandet mellan skattesatser och skatteintäkter. Lundbergs slutsats är att Sverige idag har en högsta marginalskatt som ligger över den optimala, alltså att staten skulle få större intäkter om skattesatserna sänktes.

Utöver dessa artiklar finns andra läsvärdheter, inklusive en ledare om kulturens roll för utrikesfödda kvinnors sysselsättning och en artikel som visar att kommunerna skulle kunna göra mera för intellektuellt funktionshindrade.

God läsning!

Comments

  1. klasakepersson says:

    Jacob Lundbergs beräkningar är intressanta, och läsvärda eftersom risken är att politiker kan ta intryck av resonemanget.
    Dock kan inte Jacob ens göra det trovärdigt att hans antaganden skulle gälla honom själv.
    Skulle Jacob tacka nej till en löneförhöjning om 10.000 och motivera detta med att han förutom en höjd marginalskatt om 5.000, dessutom skulle drabbas indirekt av höjd arbetsgivaravgift, samt direkt av moms och punktskatter på nettolönen?
    Nu arbetar Jacob åt Timbro, är det beroende på att de betalar marknadens lägsta löner?
    En följdfråga blir då, är höga marginalskatter något som är bra för arbetsgivare eftersom det blir en broms på onödigt höga löneanspråk?

    • Micke says:

      ”Skulle Jacob tacka nej till en löneförhöjning om 10.000” är förstås inte en korrekt ställd fråga. Självklart skulle Jacob välja de extra pengarna om de två alternativen var högre lön eller inte högre lön. Men i valet mellan ett betydligt mer krävande jobb med lite mer betalt netto, eller ett mindre krävande jobb med mer fritid ser situationen annorlunda ut.

      Jag har själv valt jobb med lägre lön därför att nettoeffekten i plånboken var för liten. Jag är inte ensam. Att du saknar både empiri och fantasi att se att denna situation inte är ovanlig kan inte lastas på Jacob Lundberg.

  2. Tack Micke för din mycket välformulerade kommentar. Mina retoriska frågor kring Jacob är högst relevanta i anslutning till de beskattningsteorier han själv formulerar. Den Lafferkurva han ritar upp bevisar endast resultatet av de faktorer han själv väljer att ta hänsyn till.
    Faktorer som du själv anför, den arbetssökandes preferenser fritid före arbete, försörjningsbörda mm lämnar han utanför i sin iver att komma fram till det önskvärda resultatet.
    Samt kanske den viktigaste av alla, arbetsgivarens vilja att tillmötesgå den arbetssökandes löneanspråk. Den bestäms inte av den arbetssökandes inkomstskatteförhållanden, utan endast av den nytta som den anställde kan prestera, samt tillgången på kvalificerade ansökanden.
    En Lafferkurva kan bevisa SISO, likväl som den kan vara användbar vid kokning av ägg.
    Då byter man ut vertikalaxelbeteckningen Skatteintäkter till smakpreferenser och horisontalaxelbeteckningen till minuter.
    Hade dessutom Jacob varit så företagsam så att han tagit del av budgetpropositionen så hade han funnit att den statliga inkomstskatten i praktiken redan är avskaffad, med råge.
    Statens skatt på inkomster uppgår till i år 56,6 medan det att statens utgift för Jobbskatteavdraget uppgår till 104,9 mdr. Redan nu går alltså staten baklänges med 48,3 mdr på den statliga inkomstskatten.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s