Varför betona skuldkvoten när det finns bättre mått på risker med skuldsättningen?

[English translation]

Som bekant brukar Riksbanken publicera en figur över skuldkvoten, hushållens skuld i förhållandet till disponibel inkomst. Men skuldkvoten är ju ett olämpligt mått på eventuella risker, eftersom den vid en närmare granskning knappast ger någon information om riskerna. Bland aggregerade mått är räntekvoten, dvs. räntebetalningarnas andel av disponibel inkomst, ett bättre mått, eftersom en låg räntekvot visar på god betalningsförmåga och motståndskraft mot räntehöjningar. Skuldsättningsgraden, skulderna i förhållande till totala tillgångar, är också ett bättre mått, eftersom en låg skuldsättningsgrad visar på hög nettoförmögenhet i förhållande till tillgångarna och god motståndskraft mot en nedgång i tillgångsvärdena. För att ge bästa möjliga information och undvika ett missvisande intryck borde man därför visa figurer över dessa mått istället. Om man ändå envisas med att visa figurer över skuldkvoten borde man alltid komplettera figuren med de bättre måtten räntekvot och skuldsättningsgrad.
[Read more…]

Många vägar att minska skattekilarnas betydelse

I sin intressanta diskussion om Ekonomistas valmanifest knyter Paul Klein och Conny Olofsson med rätta an till forskningen om optimal beskattning. När arbete men inte fritid och hushållsarbete kan beskattas uppstår en välfärdsförlust som kan minskas genom att mildra beskattningen av exempelvis hushållstjänster som man själv lätt kan utföra. Detta är också ett av motiven bakom främst RUT-avdraget men Paul och Connys inlägg visar att diskussionen kan föras i mer allmänna termer. [Read more…]

Betygen fortsätter uppåt

Betygen i den svenska skolan är motståndskraftiga mot både resultat i internationella kunskapsmätningar och förändringar i betygssystemet. Förra året gick första årskullen med de nya betyg som skulle stävja betygsinflationen ut grundskolan och ökningstakten var då lika stor som den brukar vara. I dagarna kom betygsstatistiken för 2014 och trenden håller i sig: räknat på 16 ämnen (man kan nu få betyg i 17 ämnen) så är det genomsnittliga meritvärdet i år 1,7 poäng högre än 2013. [Read more…]

Kärleksförklaring till svensk nationalekonomi

En stereotyp bild av nationalekonomen är att det är en man som sysslar med snäva ekonomiska frågeställningar. Nationalekonomen uppehåller sig framförallt i en teoretisk värld och bryr sig inte så mycket om empiri. Jag vet inte i vilken utsträckning denna stereotypa bild någonsin varit sann, men efter att ha deltagit i den nationella konferensen i Umeå (som Daniel skrev om häromdagen) kan jag konstatera att den definitivt inte stämmer med dagens svenska nationalekonomi. [Read more…]

Ekonomistas valmanifest har rätt om fastighetsskatten men fel om enhetlig moms

Detta är ett gästinlägg av Paul Klein, professor i nationalekonomi vid Simon Fraser-universitetet i Kanada, och Conny Olovsson, forskare i nationalekonomi vid Riksbanken. De åsikter som framförs i det här inlägget är naturligtvis författarnas egna och sammanfaller inte nödvändigtvis med Riksbankens officiella hållning. 

Sedan flera år pågår en livlig politisk debatt kring beskattningen av olika varor och tjänster, i synnerhet i vilken mån skatterna skall differentieras mellan olika sorters varor och tjänster. I samband med den stora skattereformen 1990/91 togs ett stort steg i riktning mot en likformig beskattning av olika varor och tjänster. Sedan dess har utvecklingen gått i rakt motsatt riktning. Numera är mat, restaurangmåltider, hotellvistelser, friskvård och idrott, böcker och tidningar och, framför allt, de hushållsnära tjänster som går under benämningarna ROT (renovering,  ombyggnad, tillbyggnad) och RUT (rengöring, underhåll och tvätt) skattemässigt gynnade i jämförelse med andra varor och tjänster. Den fråga vi ställer här är om det finns någon vetenskaplig grund för den här differentieringen och mer allmänt om hur den indirekta beskattningen skall se ut om man vill minimera skatternas skadeverkningar på samhällsekonomin. Vårt svar utmynnar i en argumentation för lägre moms på tjänster än för varor och för en återgång till den högre fastighetsskatt som gällde före 2008. Argumentationen har som sin utgångspunkt Connys senaste bidrag till den vetenskapliga litteraturen om optimal beskattning. [Read more…]