Hur ska vi tänka kring en skattereform för 2010-talet?

I somras tillbringade jag några strandtimmar åt att läsa antologin En skattereform för 2000-talet – elva röster om hur Sverige får ett bättre skattesystem (Mats Bergstrand, red., Juridisk reportagebyrå, 2013). Bokens elva kapitel är skrivna av välkända personer som alla har bred erfarenhet av det svenska skattesystemet. Läsningen erbjöd ett antal välkomna översikter, intressanta resonemang och flera insikter. Men inget är så bra att det inte kan bli bättre, och även i detta fall fanns vissa problematiska inlägg och framför allt en övergripande obalans gällande behandlingen av skatters effektivitet och fördelning.

Två av kapitlen är skrivna av före detta finansministrar: Kjell-Olof Feldt och Erik Åsbrink. Deras beskrivningar av realpolitiken kring skattepolitik i allmänhet och skattereformen 1990/1991 i synnerhet är oerhört intressanta. Inte minst är det tänkvärt att se hur snabba omkastningarna kan vara i den politiska världen, och hur samarbeten kring skattepolitik som alldeles nyss var otänkbara helt plötsligt blir realitet. Jag kan inte undgå att tänka på dagens parlamentariska läge och att förutsättningar för en ny skattereform, eller åtminstone en bredare översyn, förefaller unikt goda.

De flesta kapitlen avhandlar olika effektivitetsaspekter av skattesystemet. Lars Calmfors går igenom de olika avvägningar som systemet innehåller och pekar övertygande på att det nog krävs en djupare välfärdskris för att en ny skattereform ska föras på tal. Lars Jonung tar ut svängarna och lanserar en rad tankeexperiment, från det mer modesta förslaget att redovisa arbetsgivaravgiften på lönebeskedet (vilket regeringskansliet också gjorde 1991–1994) till att helt avskaffa källbeskattningen, alltså arbetsgivarna betalar in inkomstskatten direkt, vilket Sverige praktiserat sedan 1940-talet. Åsa Hansson och Ann Öberg lyfter i separata kapitel fram hur vi kan tänka kring olika skattebasers känslighet för beskattning, och i båda kapitlen får sig särskilt värnskatten en känga.

Kapitalbeskattningen är annars antologins mest omdiskuterade tema. Magnus Henrekson argumenterar övertygande för att Sverige de senaste åren har kommit att få “ett skattesystem för den redan rike, den passive och försiktige” med hänvisning till hur entreprenörskapital beskattas hårt medan ärvt kapital i allt högre grad undgår beskattning (se även Ekonomistas om detta). Liknande poänger gör Rune Andersson och även Sven-Olof Lodin i sina separata genomgångar av bolagsbeskattningens alltmer snirkliga irrfärder. Här kan jag dock beklaga att det idag finns så få akademiskt verksamma nationalekonomer som kan matcha företagsledaren Andersson och juristen Lodin i att analysera bolagsskattens struktur och verkningar.

Skattejuristen Peter Melz djupdyker i fastighetsskattens vara eller inte vara. Kapitlet är i allt väsentligt en solid genomgång om varför en sådan beskattning faktiskt behövs, men egendomligt nog drar han trots det slutsatsen att skatten nog ändå inte kan återinföras som den var före 2008. Jag är inte övertygad.

Antologins största brist är den närmast totala avsaknaden av skattesystemets omfördelande egenskaper. Även om Arthur Okuns berömda dikotomisering om att skattesystemet ytterst handlar om att balansera effektivitet och fördelning är förenklad borde en antologi som denna haft flera kapitel som explicit behandlar hur skatter och bidrag påverkar den ekonomiska ojämlikheten, såväl i utfall som i möjligheter. Först trodde jag att fd publicisten Hans Bergströms kapitel “Falskt tal om fördelningsneutralitet” skulle behandla denna aspekt, men kapitlet visade sig mest handla om att förlöjliga alla de som vill beakta skatters omfördelning i skatteanalysen istället för att tala om de “djupt skadliga” värnskatten och kapitalskatten. Här hade det istället varit intressant med seriösa diskussioner förda av ekonomer eller jurister kring denna fråga (jag gjorde ett försök i SNSs Konjunkturrådsrapport 2013).

Sammanfattningsvis är detta en mycket läsvärd volym om det svenska skattesystemets utformning och utmaningar på 2010-talet. Flera av kapitlen skulle fungera utmärkt på högskolornas grundutbildning i offentlig ekonomi, men det skulle nog inte heller skada om de fann sin väg in i den partipolitiska sfären och kanske rentav ända till Rosenbad.

Comments

  1. Hej!
    Har du läst Kapitalet från Piketty ? ( http://spartankar.com/2014/09/25/kapitalet-det-21a-arhundradet/) : Jag läste svenska sammanfattning som endast är 100 sidor och tyckte det var intressant.
    I den pratar man skatt och till exempel effekten om att Reagan tog bort skatten på höga inkomster (som var 80%).

  2. Micke says:

    ”Jag kan inte undgå att tänka på dagens parlamentariska läge och att förutsättningar för en ny skattereform, eller åtminstone en bredare översyn, förefaller unikt goda.”

    Det där lät mer troligt när du skrev det än vad det gör idag, ett dygn senare. Svårt att tänka sig S stänga dörren hårdare och tydligare för detta än vad man precis gjort. Synd, kan man tycka, på så många sätt.

    Kjell-Olof Feldts citat ”Inte minst är det tänkvärt att se hur snabba omkastningarna kan vara i den politiska världen” stämmer väl in, år båda hållen.

  3. e.lind says:

    En variant vore tillsätta grupp under Finanspolitiska rådet

    Britterna lät James Mirrlees mfl. utföra en genomgång för The Institute for Fiscal Studies
    2010-2011: Mirrlees Review av det brittiska skattesystemet.

    Anthony Atkinson recenserade rapporten i Journal of Economic Literature 2012:
    ”The Mirrlees Review of taxation in the United Kingdom is a landmark in the analysis of U.K. fiscal policy, and of wide interest to public finance economists around the world.”
    http://piketty.pse.ens.fr/files/Atkinson2012b.pdf

  4. Johan Lönnroth says:

    Här finns mycket tänkvärt. Men jag skulle önska att fler av författarna än Feldt och Åsbrink engagerade sig i politiska partier och särskilt då på gräsrotsnivån så att de fick nöta argumenten kring vardagslivets skatteproblematik och pröva om de kan få igenom sina förslag på medlemsmöten och partikongresser. Då skulle ”politik” inte bli så obegriplig som den ofta är i de abstrakta modellernas värld.

  5. Tack för detta – väldigt informativ recension. En viktig fråga är denna. Nationalekonomerna har ju sällan samma uppfattning som väljarna vad gäller skattepolitiken. (Politikerna, i sin tur, slits i viss mån mellan dessa.) T ex brukar ju ekonomerna hylla fastighetsskatter medan väljarna avskyr dem. Frågan är vilket inflytande ekonomer och andra experter bör ha över skattepolitiken? En möjlig inställning är ju att väljarna endast bör peka ut den allmänna riktningen – mer eller mindre omfördelning, mer eller mindre likvärdighet över landet, etc – medan detaljerna överlämnas till experterna. Tanken skulle vara att experterna är bättre än väljarna själva på att nå de väljarnas övergripande mål. Vad gäller räntepolitiken har vi ju gjort på det sättet – vi har så att säga outsourcat den till en oberoende instans. Många tycker att den modellen varit framgångsrik. En intressant fråga är om den modellen borde exporteras till andra områden som skattepolitiken.

    Jag håller för övrigt med Johan Lönnroth.

  6. Egentligen tror jag inte att det behövs akademiskt verksamma nationalekonomer att matcha företagsledaren Andersson och juristen Lodin i att analysera bolagsskattens struktur och verkningar. Det behövs snarare lite sunt förnuft och ifrågasättande. Varför är det – med tanke på de enorma praktiska och juridiska problemen – nödvändigt med en beskattning av bolagens vinster? En skatt som i inget land inbringar mer än 5-7 procent av alla skatter. En skatt på tillväxt!!
    Ett antal argument mot bolagsskatten finns på http://exitbolagsskatt.blogspot.se.

Trackbacks

  1. […] statligt kapitalägande som potentiell offentlig inkomstkälla. Det finns alltså all anledning att återigen påtala behovet av en översyn skattesystemet och då särskilt lyfta frågan om […]

  2. […] genomgång om den svenska utvecklingen i SNS Konjunkturrådsrapport 2013 här (och blogginlägg här och här) eller för en forskningsbaserad översikt av olika områden i ”The Mirrlees […]

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s