Ryssland, Ukraina och deras respektive naturresursberoenden

Häromveckan hade jag anledning att fundera över hur man skulle kunna beskriva vilken roll olja och gas har för Rysslands och Ukrainas respektive ekonomier på 10 minuter och lika många bilder. Detta är vad jag kom fram till:

Rysslands exportstruktur ser, i termer av innehåll och destination, ut så att ungefär 3/4-delar av värdet består av olja (och oljeprodukter), gas, och mineraler. Av den totala exporten gå nästan 60 procent till EU.

Rysslands exportstruktur: Vad och Vart

Rysslands exportstruktur: Vad och Vart

 

Enligt Världsbankens uppskattning av så kallade resursräntor (värdet av naturresursproduktion minus extraktionskostnaderna) utgör naturresurser 20 procent av BNP. Att BNP utvecklingen ändå är helt avhängig denna sektors utveckling beror på att mycket av inhemsk konsumtion och aktivitet finansieras av dessa inkomster vilket illustreras av följande bild som visar oljepris och rysk BNP tillväxt. (Notera att det är oljepriset som visas i figuren. Produktionen av olja i volym termer är sedan några år relativt konstant. Brist på nyinvesteringar är enligt många bedömare ett stort framtidsproblem för sektorn)

Oljepriset och rysk BNP

Oljepriset och rysk BNP utveckling

 

På motsvarande sätt är kopplingen mellan oljepriset och Rysslands guld- och valutareserv ganska tydlig som illustreras av följande diagram.

Oljepriset och Rysslands guld- och valutareserv

Oljepriset och Rysslands guld- och valutareserv

 

Ser man till vilken roll olje- och gasinkomsterna har direkt för den federala budgeten så utgör de mellan 30 och 50 procent de senaste åren.

 

Den federala budgeten och oljepriset

Den federala budgeten och oljepriset

 

För Ukrainas del är kopplingen mer indirekt och relaterad till att en stor del av Rysslands export av gas går via landet. Även med Nordstream, den nya gasledningen direkt till Tyskland genom Östersjön, på plats så passerar mer än hälften av gasen till Europa genom Ukraina. Detta ger Ukraina en del direkta inkomster, men är också en viktig anledning till Ryssland subventionerat Ukrainas konsumtion av gas. Subventionerna till trots har gaspriset ökat mycket kraftigt sedan runt 2005 (diagrammet till vänster nedan), vilket i sin tur skapat ett tryck på Ukrainas bytesbalans, som trendmässigt försämrats (diagrammet till höger). Det faktum att Ukraina velat skydda inhemsk konsumtion mot kraftiga prisökningar har också resulterat i ett tryck på statsbudgeten (illustreras av den ökade skillnaden mellan det officiella importpriset (blå linje)och ”konsument priset” (röd, streckad linje)).

Ukrainas gaspriser och Ukrainas bytesbalans

Ukrainas gaspriser och Ukrainas bytesbalans

 

Den av Ryssland kraftiga subventionen av gas har alltid varit en viktig konkurrensfördel för Ukrainas industri, men har också resulterat i att landet är väldigt energiineffektivt. Diagrammet nedan illustrerar energiåtgången år 2009 för att producera ett värde av 1000 USD (PPP justerat). I Ukraina (svart stapel längst till höger) går det åt ungefär fyra gånger så mycket energi jämfört med EU-snittet (stapeln längst till vänster) för att skapa samma värde. Till viss del har det med industristruktur att göra (men den är i sig förstås endogen) men mycket är rent slöseri baserat på dålig teknologi. Ukraina har förvisso förbättrats mycket de senaste tio åren men det återstår fortfarande mycket att göra.

Energiförbrukning per enhet BNP i Ukraina

Energiförbrukning per enhet BNP i Ukraina

 

Slutligen är den stora frågan om Ryssland kan fortsätta att utvecklas genom resursbaserade inkomster. Denna fråga har på sätt och vis besvarats i ett tidigare inlägg här på Ekonomistas från vilket några huvudpoänger kan hämtas. Bilden nedan visar de kända olje- och gastillgångarna i världen (dessa siffror inkluderar inte skiffergas och olja i USA men det är inte heller viktigt för resonemanget här). Ryssland har onekligen mycket stora tillgångar.

Kända olje och gastillgångar

Kända olje och gastillgångar

Men det är också ett stort land. Delar man upp olika länders kapitaltillgångar per capita i naturtillgångar, fysiskt kapital, institutionellt och humankapital ser man två saker. För det första räcker inte ens Rysslands enorma naturresursers värde särskilt långt om de delas på hela befolkningen. För det andra så är den stora värdeskaparen i rikare länder deras fungerande institutioner och det immateriella kapital som kommer av att ha en fungerande ekonomi. Det är främst här Ryssland behöver utvecklas.

Totalt kapital per capita

Totalt kapital per capita

Förstår men inte detta i Ryssland? Jo, det gör man förstås. Problemet är dock att, som Sergei Guriev så väl formulerat det: ”For those in power, a big piece of a shrinking pie is preferable to no piece of a growing one, which is what most of the current elite would receive under a fair legal system with clear rules and predictable enforcement”.

Comments

  1. lg skriver says:

    Källa för sista bilden? Finns lite norrlänningar (typ alla) som borde se den…

  2. Daniel Spiro says:

    Intressant samling av fakta. Spinner vidare med några egna tankar. Håller med om det som Guriev skriver om att ledarskiktet i Ryssland nog i första hand bryr sig om att säkra sina egna inkomster framför befolkningens välstånd. Men när man är så rik som vissa av dessa personer är känns det inte orimligt att pengar i sig inte har ett särskilt stort värde, utan snarare makten som de genererar som är av intresse. Men makt får de ju också genom att leda ett av världens mäktigaste länder. Så det är inte uppenbart att de inte skulle vara villiga att offra en del av sitt privata ekonomiska välstånd för att säkra sig den politiska makten. För det mesta går dessa hand i hand, men poängen är att det ryska ledarskiktet kan tänkas vara väldigt uthålligt även under ekonomiska sanktioner.
    Sen kan man fundera på Rysslands ekonomiska framtid som Jesper gör i inlägget. De siffror som tas upp, om hur humankapital är det som definierar alla rika länder, är en jämförelse mellan länder. Frågan är om man, baserat på detta, kan dra slutsatser om Rysslands ekonomi över (fram)tiden. För mig är det inte uppenbart att Rysslands ekonomi är dömd att förtvina inom några årtionden om inte humankapital byggs upp. Förmodligen kommer det vara ett eländigt ställe att bo i om inte detta sker, men (totala) ekonomin kan tuffa på fint om naturresurpriserna ökar i samma takt som naturresurserna töms. Under senaste århundradet har priset på fossila bränslen och mineraler inte ökat över tid. Men senaste 10-15 åren har priserna ökat mycket och ekonomiska forskare skiljer sig i synen på vad denna utveckling beror på. Det kan vara så att senaste decenniets ökning beror på något tillfälligt, då är ryska ekonomin i stort behov av omstrukturering. Men det kan också bero på att världen kommit in i ett nytt ekonomiskt paradigm där naturresurser skapar ekonomisk knapphet (se Robert Östlings beskrivning av en artikel jag skrivit om detta: https://ekonomistas.se/2011/10/06/varfor-stiger-inte-priset-pa-icke-fornybara-resurser/). Dvs, att den mest grundläggande ekonomiska teorin (Hotelling) börjat gälla senaste årtiondet. Ytterligare ett alternativ är att priserna kommer stiga under ett eller två decennier framöver tills världen hittar alternativa resurser. Men eftersom Ryssland är ett väldigt stort land är det inte omöjligt att de kommer sitta på tillgången till dessa resurser också. I så fall kan de klara sig utan omstrukturering.
    Jag vet naturligtvis inte med någon säkerhet vilket av dessa alternativ som kommer gälla. Men poängen är att bara för att naturresurser inte spelat så stor roll för länders ekonomiska styrka historiskt så är det inte säkert att dessa observationer kan extrapoleras in i framtiden.

    • Jesper Roine says:

      Jag håller helt med dig Daniel och det var inte heller min avsikt att extrapolera en utveckling in i framtiden. Det handlade mest om att förmedla en känsla av proportioner. Jag tycker mig ofta möta uppfattningen att Ryssland har så mycket naturresurser att de kan göra lite vad som helst (även med dagens priser). Det som illustreras i bilden är att även enorma resurser i ett land som Ryssland inte blir så mycket per person (givet dagens priser). Vad som händer i framtiden är svårt att säga men de skattningar jag sätt på oljeprisutveckling de närmaste åren har konfidensintervall som gör att de flesta gissningar kan täckas (typ, mellan 30 och 240 dollar inom tre år).

      • Daniel Spiro says:

        Jag menade inte att du var den som extrapolerade in i framtiden.
        Har en annan fundering som jag tror du är i speciellt bra position att kommentera. Jag tror inte det ligger i ryska ledarskapets intresse att diversifiera ekonomin. Mer humankapital innebär mer utbildning/forskning vilket förmodligen leder till mer kritiskt tänkande vilket de verkar vilja stävja numera. Dessutom är metaller, olja och gas industrier som är lättare att kontrollera i jämförelse med jordbruk och annan produktion eftersom de förstnämnda är mer koncentrerade geografiskt medan de senare kräver en mer decentraliserad produktionsstruktur. Detta är ju något som du skrivit om tillsammans med Anne Boschini och Jan Pettersson.http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1111/j.1467-9442.2007.00509.x/full

      • Jesper Roine says:

        Ja, så är det. Det finns även andra möjliga anledningar till att just dessa aspekter av just olja och gas och mineraler har negativa effekter på ekonomisk utveckling som Sergei Guriev skrivit om
        http://www.hse.ru/data/538/685/1235/wp13-2008-10.pdf

  3. Viktualiebrodern says:

    Det är säkert så att det är lättare att kontrollera geografiskt koncentrerade naturresurser men det är samtidigt en latent risk för separatism och sönderfall.

    Det ledande skiktet i Ryssland har ju, säkert oavsiktligt, öppnat tanken på utbrytning också ur ryska federationen på vid gavel. Går det att komma in per ”folkvilja” går det också att lämna. Åtminstone som tankeexperiment.

Trackbacks

  1. […] men det är värt att påminna sig om hur starkt sambandet är (jag har tidigare skrivit om det här på ekonomistas). Bilden nedan visar relationen mellan relationen mellan förändring i BNP och förändring i […]

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s