Helikopterpengar

I jultider kan det vara naturligt att påminna om att bland okonventionella policyalternativ för att stimulera ekonomin och undvika deflation finns vad som brukar kallas ”helikopterpengar” eller ”helikoptersläpp”. Uttrycket kommer från en pedagogisk liknelse som Milton Friedman använde, enligt vilken centralbanken trycker pengar som skänks till medborgarna genom att släppas från helikoptrar. Detta alternativ har diskuterats en hel del internationellt men såvitt jag vet knappast i Sverige (ett undantag finns här). Vad många kanske inte tänker på är att alternativet inte är ren penningpolitik utan istället en kombination av finanspolitik och penningpolitik. 

Helikopterpengar är vad man kan kalla en tryckpressfinansierad direkt transferering till hushållen. Man kan se det som att staten skickar pengar till hushållen, t.ex. i form av ett utbetalningskort, och finansierar detta genom ökad upplåning, dvs. genom att emittera statspapper. Centralbanken köper dessa statspapper. I slutändan sker finansieringen således genom en ökning av mängden centralbankspengar (”high-powered money”) , dvs. bankernas tillgodohavanden i centralbanken plus utestående sedlar och mynt. Helikopterpengar består alltså av två delar. Den första delen är en transferering från staten. Den andra delen är en lika stor ”kvantitativ lättnad” (”quantitative easing”), dvs. ett lika stort centralbanksköp av statspapper som finansieras med centralbankspengar.

En viktig fråga är vad hushållen skulle göra med transfereringen. Skulle den konsumeras eller sparas? Om hushållen sparar den blir det ingen omedelbar ökning av aggregerad efterfrågan. I osäkra tider finns risken att hushållen väljer att spara. Å andra sidan, hushåll som är likviditetsransonerade eller allmänt har ont om pengar kan tänkas konsumera en större del av eller hela transfereringen.

Om hushållen uppfattar transfereringen som permanent och inte något som kommer att tas tillbaka i form av ökade skatter i framtiden kommer hushållen förr eller senare att konsumera upp den, men de kan förstås fortfarande välja att spara den ett bra tag. För att transfereringen ska uppfattas som permanent kan det vara nödvändigt att göra helt klart för hushållen att den finansieras helt och hållet genom statspappersköp av centralbanken och att ökningen av mängden centralbankspengar är permanent. Att ökningen av mängden centralbankspengar uppfattas som permanent kan också bidra till att hushåll och företag förväntar sig högre prisnivå i framtiden och motverka förväntningar om för låg inflation eller till och med deflation.

Argumenten för att använda en permanent sedelpressfinansiering av en mer expansiv finanspolitik kan vara starkare när statsskulden är stor. En mer expansiv finanspolitik med en redan mycket stor statsskuld kan leda till förväntningar om framtida åtstramningar inom inte alltför lång tid, och hushållen kan därför välja att spara en större del av transfereringen för att ha en buffert inför framtida åtstramningar. Men med en permanent sedelpressfinansiering minskar behovet av framtida åtstramningar.

För Sveriges del, med så liten statsskuld och historiskt låga statsräntor, borde en mer expansiv finanspolitik i sig knappast leda till förväntningar om framtida åtstramningar och därför mycket väl kunna öka den aggregerade efterfrågan, utan att den finansieras krona för krona med sedelpressen. Jobbskatteavdragen har bidragit till att hålla uppe den disponibla inkomsten och rimligtvis bidragit till att hålla uppe konsumtionen. Effekten på aggregerad efterfrågan av en mer expansiv penningpolitik, den s.k. finanspolitiska multiplikatorn, blir dessutom större om centralbanken inte svarar med att höja styrräntan.

För Sveriges del är dessutom penningpolitikens möjligheter att stimulera ekonomin och uppfylla inflationsmålet inte alls uttömda. Riksbankens penningpolitik är i dagsläget inte alls expansiv utan av allt att döma kontraktiv. Riksbanken kan och behöver göra betydligt mer, oavsett om finanspolitiken skulle bli mer expansiv eller inte.

Min slutsats är att det viktigaste i Sverige nu är att penningpolitiken blir ordentligt expansiv. Det kan också behövas mer expansiv finanspolitik. Men just den speciella kombination och koordinering av finans- och penningpolitik som helikopterpengar innebär ser jag inte som särskilt fördelaktig och angelägen i dagsläget.

Man kan också lägga till att helikopterpengar i allmänhet knappast är något relevant policyalternativ i mer normala tider. I normala tider är det av allt att döma fullt möjligt, i synnerhet i en liten öppen ekonomi som den svenska, att med konventionella metoder i penningpolitiken och automatiska stabilisatorer i finanspolitiken både stabilisera realekonomin och uppfylla inflationsmålet.

Det finns mer att läsa om helikopterpengar, exempelvis ett uppmärksammat tal av Ben Bernanke, en debatt mellan Adair Turner och Michael Woodford, en riktig djupdykning av Willem Buiter och ett marknadsbrev av Andreas Wallström. Milton Friedmans liknelse finns i hans bok The Optimum Quantity of Money and Other Essays, kapitel 1, s. 4-5, Chicago 1969.

 

Comments

  1. Lars-Ove says:

    Vilka fördelningsmässiga ger de olika policyalternativen? D.v.s. utöver deras stimulerande effekt på ekonomin som helhet, vilka grupper kan tänkas särskilt gynnas relativt sett mot övriga grupper i samhället givet de olika alternativen?

    • Ja det vore intressant, det diskuteras ofta i samband med helikopterpengar vilka fördelningseffekter den får. Den diskussionen uteblir helt med ex. QE. Dock skulle jag väl tro att även dessa kommer fördelas ut till förmån för vissa grupper i samhället.

    • Den direkta fördelningsefekten av transfereringen beror förstås på hur den utformas. Den stora och viktigaste totala fördelningseffekten av en mer expansiv penningpolitik är förstås att arbetslösheten blir lägre än annars. Den positiva fördelnings- och välfärdseffekten av detta måste normalt med stor marginal dominera andra effekter. David Blanchflower uttrycker detta väl.

      • Ja, snälla, skicka helikoptrar med pengar till sjuka och arbetslösa! De kommer ”sätta sprätt” på pengarna eftersom inte vi inte får ihop det (pga. försämrade försäkringar 2006-2014) i en månad med mat, mediciner mm Speciellt inte vi som är ensamhushåll utan barn och därmed inte har rätt till vare sig barn- eller bostadsbidrag.
        Garanterad konsumtion!

  2. Intressant. Ett argument för helikopterpengar är emellertid att det till skillnad från konventionella finanspolitiska stimulanser inte ökar statens skulder. Detta är viktigt inte minst eftersom det finns något av en skuldfobi bland svenska politiker (mycket pga 90-talskrisen). De är därför väldigt obenägna att vara finanspolitiskt expansiva. Om man med hjälp av helikopterpengar kunde vara finanspolitiskt expansiva utan att öka statens skulder kunde det göra dem mer benägna att vara finanspolitiskt expansiva. Politikerna borde naturligtvis inte ha denna skuldfobi, men när den nu finns där, så kan detta vara ett användbart vapen för att stimulera ekonomin.

    Diskussionen här handlar om helikopterpengar som en temporär åtgärd för att få bukt med den nuvarande höga arbetslösheten och låga inflationen. Men man kan också tänka sig att helikopterpengar blir en permanent åtgärd och att det t o m kan bli det enda sättet att trycka nya pengar. Bl a IMF:s Michael Kumhof menar att en sådan övergång – i enlighet med den s k Chicagoplanen – skulle kunna få en rad positiva effekter:

    https://www.imf.org/external/pubs/ft/wp/2012/wp12202.pdf
    http://en.wikipedia.org/wiki/The_Chicago_Plan_Revisited

    • farao says:

      Angående Kumhof, som växt fram som den stora idolen hos många foliehattar är intressant.
      Svensson, jag skulle verkligen uppskatta om du ger en analys av hans chicago-plan samt det här filmklippet:

  3. Ekonomin måste stimuleras där har Svensson rätt men att låna ut mer till prisuppgångar på bostäder är inte så bra.
    När företagen inte vill investera och staten inte vill låna så fungerar inte nollräntan som stimulans.
    Vägs ände.
    Emittera statspapper som är öronmärkta till infrastruktur.
    Järnvägsunderhåll, vägbyggen och underhåll, det skapar riktiga jobb som stimulerar ekonomin på rätt sätt.
    Det finns många fler saker som pengarna kan gå till.
    Detta ska riksbanken göra, fördelningspolitiskt neutralt och inga skattehöjningar behövs.

    Helikopterpengar, först ska staten få pengar till infrastrukturen om det inte räcker så är rena helikopterpengar lösningen.

    Nollräntan är till för att bankerna ska låna ut mer men om ingen vill låna så blir det ingen stimulans av nollräntan, Riksbanken gjorde för lite och för sent, nu måste riksbanken köpa upp statspapper.

  4. Flavian Bergström says:

    Om penningvaerdet minskar minskar fordringsaegarnas foermoegenheter. Har detta inga negativa effekter foer andra aen fordringsaegarna sjaelva?

Trackbacks

  1. […] “Helikopterpengar” (“Helicopter money,” in Swedish), Ekonomistas post. […]

  2. […] Men vårt främsta syfte här är inte att tala om den långsiktigt lämpliga skuldnivån, utan vårt primära ärende gäller vad som bör göras på kort sikt. Inflationen är noll, och realräntan är negativ. Sveriges penning- och finanspolitiska ramverk utgår ifrån ett normalläge där realräntan är positiv och där Riksbanken har möjlighet att påverka inflationstakten genom att ändra reporäntan. Det finns emellertid en gräns för hur lågt reporäntan kan sjunka och fortfarande ha effekt på inflationen – en gräns som vi sannolikt är mycket nära nu när reporäntan är negativ. Om vi ska nå inflationsmålet i en nära framtid räcker det inte längre att sänka avkastningen på statsobligationer, utan vi måste öka mängden statsobligationer, och det kan vi inte göra utan att öka underskotten.[2] Direkta transfereringar till svenska hushåll – så kallade helikopterpengar – erbjuder en möjlighet att snabbt åstadkomma detta utan att långsiktigt rubba det solida svenska finanspolitiska ramverket (se Lars E.O. Svensson på samma tema här). […]

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Gör sällskap med 8 281 andra följare