Är inkomstojämlikhet dåligt för tillväxt?

I går publicerade OECD en ny studie som snabbt spridit budskapet ”Nu är det bevisatinkomstojämlikhet är dåligt för tillväxten!”. I den konstateras att det framförallt är den relativt sämre utvecklingen för den undre halvan av fördelningen som drar ner tillväxten. Effekterna är enligt studien ganska stora: tillväxttakten i Sverige skulle ha varit i storleksordningen 20 procent högre under perioden 1990-2010 om inte inkomstskillnaderna ökat under denna period (sid 18 i rapporten). Studiens resultat tycks bekräfta vad andra studier från till exempel IMF tidigare visat. [Read more…]

Mer tillväxt — mer lycka

Samhällsvetare har i åratal debatterat om pengar gör folk lyckligare. Å ena sidan verkar detta gälla mellan individer inom länder, men å andra sidan har fakta inte antytt att rika länder är lyckligare i genomsnitt än fattiga länder eller att länder som blir rika också blir lyckligare (detta är den s k Easterlinparadoxen). Slutsatsen som vissa, bl a LSE-forskaren Richard Layard (och även svenske fackföreningsekonomen Daniel Lind), dragit är att tillväxt inte bör vara ett övergripande politiskt mål eftersom det inte verkar göra folk i rika länder lyckligare. Andra (bl a Johan Norberg) har dock tolkat data annorlunda.

Men nu verkar frågan avgjorts till sist. I en ny forskningsrapport har Whartonekonomerna Betsey Stevenson och Justin Wolfers omanalyserat samtliga nationella och internationella lyckoundersökningar under efterkrigstiden och de finner att inkomst och lycka är starkt positivt korrelerade. Detta gäller såväl inom som mellan länder och över tid. Slutsatsen är att Easterlinparadoxen inte stämmer!

Anledningen till att Easterlinparadoxen nu förkastas är att tidigare undersökningar visar sig ha baserats på antingen för små urvalspopulationer (t ex ett litet antal relativt rika länder) eller på rena felmätningar (t ex ändrades svarsalternativen i japanska enkäterna drastiskt från år till år, vilket omöjliggör jämförelser över tid). Författarnas mycket omfattande och trovärdiga analys sammanfattas delvis av bilden nedan: prickarna visar att inkomst och välbefinnande är positivt korrelerat på landnivå; pilarna genom varje prick visar att denna positiva korrelation även gäller på individnivå inom varje land.

image

Mer läsning av Wolfers på Freakonomics här, här och här.

*** Uppdatering: Idag omskrivs Stevensons och Wolfers studie i DN. Är Ekonomistas nyhetsledande?