I dagens eko konstaterar SKLs chefsekonom Clas Olsson att kommunerna har att förvänta sig högre utgifter för socialbidrag om arbetslösheten stiger, som en följd av A-kasse-avhoppen. Detta aktualiserar frågan om hur ansvaret för välfärdspolitiken bör fördelas mellan stat och kommun.
Rent historiskt har kommunerna, eller om vi går längre tillbaka, socknarna, ansvarat för fattigvård, medan socialförsäkringssystemet kom att bli statligt. Hur vettigt är egentligen denna uppdelning? Inte särskilt verkar det som när man betänker hur åtstramningar på statlig nivå leder till ökade utgifter på lokal nivå. Här ser vi exempel på en uppenbar målkonflikt, som knappast gynnar medborgarna.
Dessutom talar första kapitlet i de flesta läroböcker i Fiskal Federalism också om för oss att den centrala nivån bör ta hand om omfördelning, eftersom det inte är troligt att detta kan skötas på lokal nivå, p g a bland annat migrationsströmmar mellan kommuner. Matz Dahlberg och Karin Edmark visar också i en studie, accepterad i Journal of Public Economics, att det verkar finnas ett “race to the bottom” i den kommunala socialpolitiken: om en kommun sänker sin bidragsnivå med 100 kronor kommer grannkommunerna sänka nivån med 59 kr. Detta kommer med stor sannolikhet innebära att generositeten i välfärdssystemet blir lägre än vad invånarna egentligen önskar.
Kanske är det dags för en ny Ansvarskommitte som vågar ifrågasätta den traditionella fördelningen av uppgifter mellan stat och kommun.
Ekonomistas 
Her kan jeg ikke lade være med at notere, at man i Danmark jo ikke har en Försäkringskassa, men at alle overførselsindkomster med undtagelse af a-kasse og arbejdsmarkedspensioner udbetales af kommunerne.
En forskel mellem kontanthjælp (=socialbidrag) og sygedagpenge er, at kontanthjælpen er skønsmæssig, mens sygedagpengenes størrelse er normeret nationalt.
En anden bemærkning er, at a-kassekontingentet i Danmark generelt er ca. det dobbelte af de svenske (hvortil så kommer efterlønsbidrag!). Danskerne har altså vænnet sig til et højere kontingentniveau, uden at dette har påvirket medlemsskabet af arbejdsløshedsforsikringen. Dog er forsikringsperioden også væsentligt længere hinsidan.
Endelig betød kommunalreformen i 2007, at grænsen mellem arbejdsmarkedspolitikken og den kommunale beskæftigelsespolitik blev afskaffet idet al registrering sker via de kommunale arbejdsmarkedscentre.