Vilken skuld har SADEV i Sidas kris?

Att mångmiljardmyndigheten Sida har problem är uppenbart. Trots ny ledning, och en av regeringen genomdriven fokusering i biståndsverksamheten förefaller bristerna i projektledning och uppföljning vara stora. Även om kritiken denna gång till stor del handlar om bristande ekonomistyrning i den interna förvaltningen uttryckte biståndsminister Gunilla Carlsson igår på Newsmill även skarp kritik mot Sidas biståndsarbete. Idag (27/5-10) sparkades också Sidas GD Anders Nordström.

Här på Ekonomistas har vi ett flertal gånger försökt lyfta fram åtgärder och förslag som skulle kunna förbättra Sidas biståndsverksamhet. Exempelvis har vi diskuterat för- och nackdelar med randomiserade experiment för att bättre kunna förstå vilket bistånd som fungerar och vilket som inte gör det (se t ex här, här, här, och här).

Men Sida är inte ensamt om att ha en del i problemen. Sedan 2006 finns en särskilt myndighet vars enda uppgift är att utvärdera Sida och det svenska biståndets struktur och effektivitet. Denna myndighet heter Institutet för utvärdering av internationellt utvecklingssamarbete, men dess anställda använder hellre den anglicistiska akronymen SADEV. Förra året lade regeringen över 20 miljoner av skattebetalarnas pengar på SADEV:s budget.

Har då SADEV varnat för de biståndsrelaterade problemen på Sida? Har SADEV föreslagit förbättringar? Jag vet faktiskt inte. Biståndsministerns uttalanden igår och idag nämner inget om detta. Och inte heller en stunds letande på SADEVs hemsida gör mig klokare.

SADEVs startsida ägnar istället störst utrymme åt sin egen utvärdering av Sidas demokratistödsprojekt, vilka utgör ”hela” 0,3% av de totala biståndsutgifterna (75 mkr av 24,7 mdr kr). SADEV verkar även ägna mycket tid åt ideologisk eller doktrinär utvärdering. I rapporten Mainstreaming the Environment: Does Sida Conceptualize the Poverty-Environment Linkages in Accordance with the Global Norm? granskas den interna och externa koherensen i konceptualiseringen (ja, de skriver faktiskt så) av sambandet mellan miljö och fattigdom (och Sida får godkänt). Inte heller verkar det finns någon pågående utvärdering av Sida utifrån de problem som biståndsministern lyft fram. De projekt som listas under ”pågående utvärderingar” berör istället jämställdhet och kvinnors roll i utveckling och Parisdeklarationens principer.

Vem granskar granskaren? Sköter SADEV sina uppgifter som granskare av Sida? Jag har ingen aning, men jag tycker att UD borde fundera över om den nuvarande strukturen för utvärdering av svenskt biståndsarbete är adekvat.

Länkar: SvD1234, DN123

Comments

  1. Olof Johansson-Stenman says:

    Du skriver: ”Sköter SADEV sina uppgifter som granskare av Sida? Jag har ingen aning”.

    Jag tror dig inte, d v s jag tror att du misstänker att utvärderingen från SADEV fungerar ganska dåligt, och det har det väl egentligen kanske funnits skäl att misstänka redan från början.

    Detta t ex som följd inte minst av att man lade SADEV i Karlstad, inte beroende på det fanns lämplig kompetens där, utan till följd av en nedläggning av ett regemente (om jag inte missminner mig). Man har väl, vad jag förstått, konsekvent haft svårt att hitta adekvat kompetens.

  2. Christoffer Rydland says:

    Illa är det om SADEV ersatt andra granskningar (ESV, Riksrevisionen). Då hade det varit bättre att ge 20 miljoner direkt till Karlstad kommun.

  3. Bo Sjö says:

    Bäste Olof!

    Om du tror att SADEV:s problem beror på 1)placeringen i Karlstad och 2) korkad personal så har jag och mina få kvarvarande och f.d. kollegor en annan bild av situationen. I grund och botten handlar det till stor del om biståndsindustrins totala ovilja till utvärdering och resultatanalys.
    /Bo

    • Även om Olof Johansson-Stenman inte tror det, skulle jag i alla fall inte bli överraskad om så var fallet. Väljer man att arbete med den typen av arbetsuppgifter, dessutom i offentlig sektor, är det i mina ögon inte en positiv merit man borde ta med i sitt CV.

  4. Olof Johansson-Stenman says:

    Hej Bo!

    Nej, jag tror inte alls att pesonalen på SADEV är korkad. Tvärtom tror jag säkert att du och många av dina kollegor gör ett bra jobb.

    Inte desto mindre tror jag att man hade haft betydligt lättare att hitta kompetent personal, inkl kompetent ledningspersonal, om verksamheten legat i t ex Stockholm eller Göteborg.

  5. Micke says:

    Jag blir alltid förvånad över beskrivningen av svensk biståndspolitik som misslyckad. Som jag ser det har den tre mål:
    1. Ge oss gott samvete för att vi är generösa och vill väl.
    2. Ge jobb till ett stort antal byråkrater som kommer att rösta rätt i nästa val.
    3. Ge stöd till enskilda svenska företag med rätt kontakter. EU-reglerna gör sådant stöd ganska besvärligt, men via biståndsprojekt går det bra.

    Jag kan inte se att svensk biståndspolitik misslyckas med något av dessa tre mål.

    Jag kan inte heller tro att någon ärligt tror att det skulle vara ett mål att varaktigt förbättra situationen för människor i andra länder. Hade det varit det skulle vi ju uppenbart gjort andra saker, huvudsakligen avskaffat alla handelshinder till alla eller åtminstone världens fattigaste länder.

    • Johan Eldh says:

      Micke

      Jag ansluter mig till din tolkning av SIDAs uppdrag, men du har missat en aspekt.

      4. Genom att spendera mer pengar per capita i bistånd får vi mer makt i internationella sammanhang. Vi kan ex. utöva påtryckning på de länder vi skänker pengar till att rösta med oss i FN och andra internationella forum. Det är dessutom viktigt i ett försvarpolitiskt perspektiv eftersom vårt bistånd förbättrar andra länders syn på oss som omtänksamma och goda, och därigenom ökar sannolikheten för assistans i händelse av invasion.

      • Micke says:

        Intressant aspekt. Jag får kontra med att citera Bodsträm (pappa Lennart, alltså): ”vi är neutrala men vi vet var vi står”.

        Ur ett försvarpolitiskt perspektiv är det väl endast viktigt att veta att vi har USA med oss om det skulle smälla, och det torde vara en ganska ringa del av vårt bistånd som går till dem. (Inte noll dock, se min punkt 3 ovan.)

        Sverige har säkert större inflytande via vårt bistånd än vad vi annars skulle ha haft, men jag måste fråga mig hur detta inflytande påverkar oss/vår ställning i världen. Hur hade världen sett ut om vårt biståndsmål varit en promille istf en procent av BNP? Min gissning är ”ganska exakt som nu”, men jag medger att det är en spekulation baserat på en gissning.

  6. Marcus Linder says:

    Ur ett evolutionärt perspektiv så instämmer jag i Mickes syn på situationen. De tre skäl han anger förklarar i någon mån varför institutionen SIDA har fått leva kvar och inte selekterats bort i den ständiga kampen om resurser och utrymme i samhället.

    Men utan en naiv syn på människan som upplyst och rationell, så verkar det trots allt rimligt att anta subjekten medborgarnas syfte med SIDA snarare faktiskt är att ”varaktigt förbättra situationen för människor i andra länder.”

    Sedan att medlet SIDA kanske inte är det bästa sättet att uppnå målet ”att varaktigt förbättra situationen för människor i andra länder”, är förstås en helt annan femma.

  7. gustav says:

    Micke: jag kunde inte uttryckt det bättre själv. Sida är mer en inhemsk arbetsmarknadsåtgärd. Lägg ner det.

  8. anders says:

    Jag tror inte att SADEV är någon revisor i ordets finansiella bemärkelse. Man har till uppgift att utvärdera effekterna av de biståndsprojekt som SIDA genomför, inte att kontrollera ekonomistyrningen inom myndigheten. För det finns ESV och det är också bl.a. de som nu påpekat problemen.

    I övrigt tycker jag att kommentarerna på Ekonomistas allt oftare börjar låta som om det är Grosshandlarn, Disponenten och Redaktörn som sitter i salongen på Statt och dricker konjak. Internt, småcyniskt och självtillräckligt. Lite tråkigt, kan jag tycka.

  9. De fyra stora biståndsmyndigheterna fick ju bort SADEVs förste GD efter åtta månader. Han stod just för den sorts analys i nationalekonomisk tradition som kan förklara ineffektiviteten i den typen av organisationer. Är det då förvånande om SADEV i det läget kör med mer säkra kort?

    Riktigt inträngande utvärderingar på vetenskaplig grund är en otacksam verksamhet. Forskarna tycker att det inte är vetenskap och de utvärderade tycker att man är orättvis.

    Starten av SADEV var i alla fall ett bra försök.

  10. Det är Johan Eldh som ligger närmast sanningen. Bistånd ges som en av ”medlemsavgifterna” i ”The International Community”, som enkelt uttryckt består av ”Vi som tycker att vi är bäst”. Att man ska betala avgiften är självklart. Om man dessutom frivilligt ger mer per capita än andra ökar ens status. Det här har sin bakgrund i OECD, som faktiskt startade som en biståndsorganisation till väldigt stor del.

  11. Bra skrivet Daniel,

    jag tycker också att det varit alldeles för tyst från Sadev sedan bildandet, vilket förmodligen beror på en rad faktorer – inklusive den olyckliga tendensen att göra regional sysselsättningspolitik av myndigheters lokalisering.

    Även jag har flera gånger surfat runt på hemsidan i hopp om att få ett hum om vad de gör.

    Den är bättre nu än för något år sedan, men det är svårt att bli kvitt intrycket att ganska mycket görs på distans av forskare, som förvisso är duktiga men som rimligen har annat att tänka på än att sätta Sadev på kartan.

Trackbacks

  1. […] av Daniel Waldenström För ett par veckor sedan skrev jag ett inlägg om hur krisen i SIDA indikerar att även den myndighet som ska granska SIDA, Institutet för […]

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s