Växelkursdepreciering när styrräntans nedre gräns binder

[English]
När styrräntan nått sin nedre gräns (som inte nödvändigtvis är noll utan kanske minus 0,25 eller minus 0,50 procent) finns det förutom räntebanan flera s.k. okonventionella medel att vid behov bedriva mer expansiv penningpolitik, som värdepappersköp (balansräkningspolitik) och växelkurspolitik. Eftersom inflationen legat runt noll under flera år och arbetslösheten är mycket hög kan sådana okonventionella medel mycket väl behövas i Sverige för att Riksbanken ska kunna uppfylla sitt mandat att stabilisera både inflationen runt inflationsmålet och resursutnyttjandet runt en långsiktigt hållbar nivå.

Den tjeckiska nationalbanken har gjort nya erfarenheter som är relevanta i detta sammanhang. Den tjeckiska nationalbanken har, i en situation med bindande nedre gräns för styrräntan, det senaste året gjort ett av allt att döma lyckat penningpolitiskt experiment genom att depreciera den tjeckiska valutan och införa ett växelkursgolv för att på så sätt bättre uppfylla sitt inflationsmål och stimulera den tjeckiska ekonomin ut ur sin långa recession.  [Read more…]

Behöver Sverige en ”nudge unit”?

När jag för sex år sedan recenserade Richard Thaler och Cass Sunsteins bok Nudge här på Ekonomistas skrev jag att det var en viktig bok. Det skrev jag nog dock mest som en ursäkt för att skriva en lång recension och jag tror inte riktigt jag då förstod vilket inflytande boken skulle få. Barack Obama tog direkt idéerna till sig och inrättade Office of Information and Regulatory Affairs (OIRA) där Cass Sunstein själv var chef 2009-2012. (I uppföljaren Simpler diskuterar Sunstein bland annat erfarenheter därifrån, se Jespers recension.) I Storbritannien inrättades Behavioral Insights Team (BIT) med Richard Thaler som främsta rådgivare. EU har inrättat en särskild enhet som ägnar sig åt beteendeekonomi. I Danmark och Norge finns i stället fristående organisationer, iNudgeYou och GreeNudge som fungerar som rådgivare och konsulter åt regering och myndigheter. [Read more…]

Svårt för Jansson att försvara Riksbanken

 [English.]

I ett nytt tal försöker Per Jansson med gamla och redan bemötta argument försvara Riksbankens penningpolitik och kritisera dess kritiker. Man kan tycka att han borde använda sin tid till att lära sig av Riksbankens misstag istället för att försöka angripa Riksbankens kritiker. En närmare granskning av av fakta och data visar också att Jansson misslyckas i sitt försvar.

[Read more…]

Motsägelsefullt om nationella prov

Skolans nationella prov kan ha två huvudsyften: att formativt stödja det pedagogiska arbetet eller att vara ett summativt utvärderingsinstrument av skolans verksamhet. Tyvärr är dessa syften är svåra att förena och när utbildningsminister Gustav Fridolin drar upp riktlinjerna för de nationella provens framtida roll i skolan är det svårt att se vilket ben han egentligen står på. Risken är därför stor att proven inte kommer att fungera väl för något av deras möjliga syften.
[Read more…]

Den svarta lådan vid Brunkebergstorg: svar till Martin Flodén

I detta gästinlägg svarar Harry Flam på Martin Flodéns bemötande av Flams tidigare kritik.

Avsikten med mitt inlägg ”Den svarta lådan vid Brunkebergstorg” var inte att kritisera den förda penningpolitiken, begäran om en förstärkning av valutareserven eller kravet på åtgärder mot hushållens skuldsättning.

Avsikten var istället att ge exempel på diskrepanser mellan de analyser som Riksbankens tjänstemän gjort å ena sidan och det underlag som Riksbankens direktion (eller dess majoritet) har hänvisat till när man fattat beslut å den andra, samt visa att direktionens beslutsunderlag har varit tillrättalagda[Read more…]

Riksbanken och hushållens skuldsättning: Flodén svarar på Flams kritik

Det här är ett gästinlägg av Martin Flodén, vice riksbankschef och tidigare skribent på Ekonomistas.

Harry Flam kritiserade förra veckan underlagen bakom Riksbankens syn på riskerna med hushållens skuldsättning.

Harry menar att Riksbanken inte har underbyggt [Read more…]

Att staten är ”snäll” innebär inte att den nödvändigtvis hjälper kvinnor att nå toppen

Sverige är ett av världens mest jämställda länder. I den senaste upplagan av FNs jämställdhetsindex hamnar Sverige på andra plats efter Nederländerna. Enligt World Economic Forum är Island, Finland, Norge, Sverige och Danmark världens mest jämställdhet länder. Så hur kan de då komma sig att det fortfarande är en klar majoritet män på de flesta välbetalda och statusfyllda positionerna i näringslivet både i Sverige och i övriga Norden? Det frågade sig The Economist häromveckan. Svaret? Att det inte räcker att vara allmänt ”snäll” mot kvinnor för att de ska nå toppen. [Read more…]

Hur kan vi ha så höga skatter?

Hur är det möjligt för de nordiska länderna att ha ett så högt skattetryck utan att de negativa effekterna av skatterna helt undergräver ekonomisk tillväxt och välfärdsskapande? Med utgångspunkt i denna fundamentala fråga diskuterar Henrik Jacobsen Kleven de nordiska ländernas höga skatter i det senaste numret av Journal of Economic Perspectives. Hans svar har tre delar:  [Read more…]

Är regeringens skepsis mot GMO välgrundad?

Sveriges hållning i EU gällande genetiskt modifierade grödor, GM-grödor eller GMO, har traditionellt varit att följa EUs vetenskapliga rekommendationer. Men trots att EU sedan många år haft en extremt skeptisk linje mot GMO, verkar Sverige nu vilja föra en ännu extremare politik. Sveriges Radio rapporterar att regeringen instruerat sin representant från Livsmedelsverket att frångå den traditionella svenska hållningen och inte följa EUs vetenskapliga råd. [Read more…]

Stora skillnader mellan majoritet och minoritet i direktionen

[English]
Det har uppstått en något märklig diskussion om hur mycket majoritet och minoritet i direktionen egentligen skiljde sig beträffande penningpolitiken från sommaren 2010 när räntehöjningarna började. Det har t.ex. påståtts att jag bara ville ha en marginellt lägre styrränta än majoritetens och att jag ville höja räntan nästan lika snabbt som majoriteten.  Men påståendena om detta har missat att mina räntebanor bara var det första steget mot en bättre penningpolitik, inte det enda steget. Framförallt har de missat att det fanns stora principiella skillnader mellan majoritet och minoritet i synen på penningpolitiken. Här förklarar jag hur jag resonerade, vilken politik min linje skulle lett till om jag hade fått majoriteten med mig samt hur istället majoriteten kom att vända upp och ned på penningpolitiken. [Read more…]