En tänkvärd bild

Leder skattesänkningar till fler jobb? I de grundläggande makromodeller jag precis lärt ut här i Uppsala är svaret oftast ja, åtminstone på kort sikt. Men gäller det alla typer av skattesänkningar och för alla personer på och utanför arbetsmarknaden? En tänkvärd bild från kursen antyder att utanförskapets problem kanske inte enbart kan lösas med ytterligare skattesänkningar.

Figuren nedan är hämtad från min kollega Nils Gottfries underbilaga till 2011 års långtidsutredning. Den visar relationen mellan sysselsättningsgrad och genomsnittlig lön vid olika utbildningsnivåer. Som synes har forskarutbildade högre lön än de med eftergymnasial kompetens som i sin tur har högre lön än de med högst gymnasiekompetens. I samtliga dessa grupper ligger sysselsättningsgraden runt 90 procent. Men för personer utan gymnasiekompetens bryts mönstret. Deras lön är inte påtagligt lägre än för gruppen med gymnasieutbildning, men däremot är sysselsättningsgraden betydligt lägre, ca 78 procent.

Sysselsättningsgrad och lönenivå för män efter utbildningsnivå 2008image
Not: Sysselsättningsgrad (antal sysselsatta som andel av arbetskraften) i procent på horisontell axel. Genomsnittlig lönenivå i kronor på vertikal axel. Källa: Gottfries (2011), Bil. 5 till LU2013

Bilden ställer betydligt fler frågor än den ger svar. Utbildningsgrad och lönebildning verkar spela roll för sysselsättningen, men relationen förefaller inte vara linjär: sysselsättningen är densamma för (relativt) högutbildade vid olika lönenivåer, medan den skiljer sig mellan förgymnasialt och gymnasialt utbildade vid samma lönenivå. Samtidigt verkar ett visst positivt samband finnas mellan gymnasial och eftergymnasial nivå.

En första fråga: skulle vi kunna öka sysselsättningen bland lågutbildade, t ex skoltrötta men arbetshungrande ungdomar eller invandrade vuxna, genom att tillåta lägre löner? Kanske. Att kollektivavtalens lägstalöner gör det svårt för relativt lågproduktiva arbetslösa att få ett jobb är nog inte särskilt kontroversiellt. Jobbskatteavdraget har här heller ingen effekt eftersom även om det blir mer lönsamt för arbetstagaren att skaffa ett jobb sjunker inte lönekostnaden då arbetsgivaren måste betala minimilönen + arbetsgivaravgift. (Denna kritik framfördes tidigt av Magnus Henrekson här). 

Fast kan vi vara säkra på att sänkta lägstalöner leder till fler jobb, alltså att figurens koordinat för förgymnasialt utbildade skulle kunna flyttas från (24.000 kr, 78%) till (20.000 kr, 85%)? Nej, inte helt, eftersom vi faktiskt inte vet hur efterfrågesidan, alltså de företag som ska anställa, kommer att bete sig. Kanske påverkas även lönerna för de högre utbildade om lägstalönerna sänks. Kanske finns andra institutionella faktorer som spelar roll för nyanställningar.

En andra fråga: skulle vi kunna öka sysselsättningen bland lågutbildade genom att höja deras utbildningsnivå? Återigen är svaret ”kanske”. Figuren antyder att det skulle kunna ge en viss verkan, alltså att flytta personer från den förgymnasiala gruppen. Men återigen är det oklart vilken följd en sådana utbildningsexpansion skulle få för de andra arbetstagarkategorierna. Och det är inte självklart så att man blir mer produktiv om man får högre formell utbildning. Dessutom vet vi återigen inte säkert hur efterfrågan ser ut: är det högutbildade personer som behövs eller är det snarare lågproduktiva tjänstejobb som skulle kunna öka den totala sysselsättningen?

Fördelen med att vara universitetsforskare är att man inte alltid behöver ge svar på svåra frågor. För min del nöjer jag mig med att hittat en tänkvärd bild som provocerar åtminstone mig till att tänka vidare på politikens möjligheter och begränsningar när det gäller att minska utanförskapet i Sverige.

Comments

  1. Micke says:

    För att lägre löner ska ha någon effekt måste det rimligen vara mer lönsamt att arbeta med den lägre lönen än att inte arbeta. Idag är lönepremien försvinnande liten för låginkomsttagare. Med än lägre löner skulle den sannolikt vara negativ, särskilt om man betänker att det ofta kostar mer att arbeta än att inte arbeta, t.ex. i form av arbetsresor.

    Varje sommar fylls kvällstidningarna med snyfthistorier om ungdomar som sommarjobbar till ”svältlöner”, typiskt ca 30-40 kr/timme. Ett ensamstående vårdbiträde med barn är mycket långt från att, netto, tjäna 40 kr/timme idag.

  2. Peter says:

    Det finns belägg för att sänkta skatter ge fler jobb… i teorin. Men hur är det i realiteten? Det beror också på vem som bär bördan för skatten. Daniel. Håller inte med dig i ditt resonemang även om jag repsekterar din tankegång. Vi har idag i Sverige en historiskt sett hög arbetslöshet trots att socialförsäkringssystemet genomgått stora förändringar, till den sämre för den enkilde. Syftet har givetvis varit att skapa incitament. Men detta har knappast haft någon önskad effekt såsom det var tänkt. Kanske på grund av ett oelastiskt arbetsutbud där löntagaren och inte arbetsgivaren bär bördan.
    Micke. Skulle du själv vilja ta ett jobb för 30kr/timmen om du inte kan försörja dig på det? Är låglönejobb med låg produktivitet verkligen något att eftersträva?

    • Micke says:


      Micke. Skulle du själv vilja ta ett jobb för 30kr/timmen om du inte kan försörja dig på det? Är låglönejobb med låg produktivitet verkligen något att eftersträva?

      Jag skulle ta det jobbet om jag trodde att det gav rimliga chanser till andra mer välbetalda jobb senare. Jag är inte särskilt säker på att jag skulle ta det om jag inte bedömde framtidsutsikterna som åtminstone hyggliga.

      Jag moraliserar inte över personer som väljer att inte arbeta i Sverige idag, eftersom deras timpeng är så erbarmligt låg. Det är djupt problematiskt att det är så, men skulden ligger inte på de personer som gör en rimlig ekonomisk kalkyl.

    • Snickesnack. 40 kr i timmen efter skatt motsvarar c:a 9000 kr i månaden före skatt. Medianlönen för vårdbiträden är 18 000 kr i månaden enligt vårdfackets statistik. Dvs dubbelt så mycket. Det är mycket få vårdbiträden som tjänar mindre än 14 000 kr/månad.

      Du jämför dessutom äpplen och päron. Du ska jämföra ungdomar som tjänar 40 kr/timme före skatt med vårdbiträden som tjänar 85 kr/timme före skatt (de lägst betalda vårdbiträdena). Alternativt ska du jämföra 28 kr/timme efter skatt med 59,50 kr/timme efter skatt.

      I dagens Sverige så är de lägsta lönerna för ett vårdbiträde ett problem för den som bor i n storstad, för att boendekostnaden äter en oproportionerligt stor del av lönen. Trycket på bostadsmarknaden har satt bruksvärdesprincipen ur spel och det har blivit tufft att hitta en bostad med rimlig hyra oavsett om man söker ett attraktivt läge eller är beredd att ta en bostad som ligger på långt avstånd från arbete och vad man ny vill göra på sin fritid. På små orter är det däremot rätt attraktivt betalt. Hyrorna är låga och löneläget för andra människor på orten ligger på en lägre nivå än i storstäderna..

      • Micke says:

        Jag räknar naturligtvis på disponibel inkomst efter skatt och bidrag. Då är vi tillbaka på 4kSEK/månad eller mindre, i ett typiskt normalfall. Det här visste du förstås, så jag ser ditt inlägg mest som ett försök att blanda bort korten och ta fokus från de höga och snedvridande skatterna på låginkomsttagare.

        Det bästa vore förstås att både avskaffa den bisarra, ålderdomliga och snedvridande priskontrollen på hyresrätter, och avskaffa de snurriga idéerna om att varje jobb ska ge lika mycket betalt på varje ort i landet. Men så länge vi har både höga bidrag och extremt höga skatter hjälper inte ens det låginkomsttagare särskilt mycket.

      • Dvs någonstans mellan vad studenter och människor med försörjningsstöd har att klara sig på – och för dessa grupper går ekonomin ihop. Varför skulle vårdbiträden vara sämre på privatekonomi än studenter?

  3. Mats E says:

    Tack för ett intressant resonemang.

    Appropå att utbilda bort arbetslöshet hörde jag ett intressant inslag på P1 där man nämnde två forskningsrapporter som tittat på effekterna av det fördubblade antalet högskoleplatser under 90 talet. Dessa sades visa att den främsta effekten varit att mängden överutbildade ökat.
    Förutom att överutbildning innebär en avkastning på utbildning nära noll så innebar det en ytterligare försämrad position för de med endast gymnasieutbildning. Även mindre kvalificerda jobb går nu i första hand till högskoleutbildade. I alla fall om man får tro radioinslagets presentation av denna forskning.

  4. Ulrica says:

    Tillåt mig att bli genusfixerad ett slag: diagrammet visar sambandet sysselsättningsgrad och lönenivå för MÄN vid olika utbildningsgrad. Har för mig att det finns ett motsvarade för kvinnor, vilket visar liknande samband men vid genomgående lägre lönenivåer. Hur kommer vi tillrätta med detta? Om sänkta ingångslöner kan vara en väg till fler jobb finns då inte risk att lönerna kommer att sänkas ännu mer för kvinnor? Finns kanske risk att unga kvinnor slås ut från arbetsmarknaden i högre grad än unga män?

    Tack för en bra blogg men när jag nu ändå är inne på genus så undrar jag var de kvinnliga skribenterna är?

    • Ulrica, det finns liknande grafer gjorda för kvinnor, olika åldersgrupper mm. Mönstret för kvinnor är rentav ännu starkare. Lönenivån är ungefär densamma för de med gymnasial och förgymnasial utbildningsnivå men gapet i sysselsättningsgrad är större; kvinnor med förgymnasial utbildning har en sysselsättningsgrad på 65%! Anledningen till att jag inte tog med bilden för kvinnor är att sysselsättningen nog i ännu högre grad är en funktion av ”frivillig” hemmavaro, t ex att vara hemmafru. Det är såklart inte irrelevant, men grusar tolkningen i dimensionerna skatt och utbildning.

      Du frågar var de kvinnliga skribenterna är. När vi startade bloggen fanns Eva Mörk med, men hon blev professor och fick för mycket att stå i. Vi hoppas på nya kvinnliga skribenter framöver. Vi hoppas dessutom på att kvinnliga ekonomer startar egna bloggar. Jag är förvånad över varför inte fler gör det som vi gjorde för bara en handfull år sedan, dvs startade en ekonomiblogg. Vi var juniora då och det finns idag många juniora ekonomer, män och kvinnor, som också skulle kunna starta en blogg liksom denna (startkostnaderna är i princip noll). Men det verkar som om dagens unga prioriterar annat än att blogga (vilket jag kan förstå!) och då är det ju inte mycket vi kan göra åt saken.

  5. Jag förstod inte riktigt vad vi skulle komma tillrätta med. Om du menar att det beror på någon form av lönediskriminering måste jag hänvisa till att Arbetsgivarverket, Landstingsförbundet, Medlingsinstitutet och Svenskt Näringsliv inte hittar någonting som bekräftar denna lönediskriminering. Inte ens JämO ”Miljongranskning” hittar något stöd för att kvinnor lönediskrimineras (felaktig lön fanns i 0,7% av fallen om jag inte missminner mig). Vidare skriver Eva M Meyersons i ekonomisk debatt:

    ”Resultaten visar att kvinnor och män som arbetar på likartad befattning och samma arbetsplats har mycket liten skillnad i lön. Kvinnor och män har olika lön framförallt därför att de arbetar på olika befattningar. Kvinnor arbetar på låglönebefattningar och låglönearbetsplatser och män på höglönebefattningar och höglönearbetsplatser. De svenska resultaten överensstämmer väl med resultaten från jämförbara amerikanska och norska studier.”

    Vad säger hon då om varför inte mer kvinnor befinner sig på högre positioner: ”The obvious conclusion in that the scarcity of women in the higher ranks results in large part from the dearth of women with appropriate educational background, full-time status, age and experience. They were not necessarily selected out by men higher up, but in large measure selected themselvs out throuh educational choices and work adaptations made at earlier stage.”

    • Ulrica says:

      Det jag menade att man bör komma tillrätta med är skillnaderna i lön vid samma utbildningsnivå. Det diagram jag refererar till finns inte med i inlägget men går att hitta via länken under diagrammet i Waldenströms inlägg.( dock med annat år men övergripande resultat är desamma) )Låt gå för att sysselsättningsgraden är lägre om det nu är så att kvinnor i högre utsträckning än män väljer att vara ‘frivilligt’ borta från arbetsmarknaden. Vad jag undrar över är varför lönerna ändå genomgående är lägre för sysselsatta kvinnor jämfört med sysselsatta män.

      I den lägsta utbildningsgruppen, förgymnasial, är kvinnors syss.grad betydligt mycket lägre än motsvarande grupp för män. Trenden fortsätter även i takt med stigande utbildning. Min fråga var också om det inte finns risk för att kvinnor vid en hårdnande arbetsmarknad slås ut i högre utsträckning än män. De ‘tvingas’ så att säga tillbaka till hemmen.

      Jag är medveten om att frågor kring löneskillnader och obalanser på arbetsmarknaden inte kan besvaras i några korta meningar. Men de är intressanta och grundläggande också ur ett demokrati- och jämställdhetsperspektiv. Så jag håller med Waldenström om att det var/är en tänkbar bild.

  6. Hej!

    Det är en rolig och provocerande figur. Nu föredrog du visserligen att fråga framför att ge svar, men jag har trots detta två frågor:

    Hur stor del av skillnaderna i arbetslöshet (vilket ju bilden visar) drivs av att en stor andel personer med förgymnasial utbildning är ungdomar som läser på gymnasial nivå? Att de har kortare arbetslöshetstider än övriga grupper (AKU) talar väl för att det är en viktigare förklaring än att de skulle vara lågproduktiva och överbetalda?

    Hur motiverar du för dina studenter att generella skattesänkningar ökar sysselsättningsgraden, när det inte tycks finnas något historiskt samband mellan produktivitet och sysselsättningsgrad? Vi skulle ju idag kunna skatta bort 90 procent av inkomsterna och ändå tjäna mer per arbetad timme än vad vi gjorde 1950.

  7. Det är inte helt självklart att företagen agerar rationellt vid urval och anställningar av personal. Annat än givetvis utgående från det grundläggande – att maximera profiten.
    Arbetsförmedlingen gjorde 1999 en utredning om arbetsgivarna egentligen behövde den kompetens de krävde, eller om de kunde klara sig med lägre. Den hette ”Flaskhals eller överdrivet formulerade behov? – en analys av arbetsgivarnas krav vid rekrytering”.
    Och det finns ingen anledning att tro att arbeten idag kräver mer och längre utbildning/träning än tidigare. Alla kontorsabeten har samlats i datorprogram på motsvarande sätt som verkstadsarbeten tidigare mekaniserades och automatiserades.
    Förutom att produktiviteten ökat oerhört kraftigt.
    Företagens klagomål över (de arbetslösa) ungdomarnas kompetens och övriga kvalitéer kan faktiskt ha till avsikt att motivera löne- och villkorsdumpning genom arbetskraftsimport och eller genom etablering av ungdomslöner.
    Allt underbyggt med hotet att annars flytta sitt kapital eller som i USA med kapitalstrejk.
    Och underlättat av försämrade pensionsvillkor.

Trackbacks

  1. […] inga djupa expertanalyser om hur många fler jobb en skattesänkning på X procent eller en utbildningssatsning på Y ger. Vi behöver inga avtal mellan fixare och stater över våra huvuden om gemensamma […]

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s