Därför betalar inte pensionärer högre skatt

Under valår är det som bekant röstköp som räknas bland de politiska partierna. Sveriges pensionärer utgör en av de största väljargrupperna, och detta märktes tydligt i socialdemokraternas senaste utspel att skatten på pensionerna ska sänkas ifall vi byter regering i höst. Men håller Stefan Löfvens argument om att 1) pensioner är uppskjuten lön och 2) pensionerna idag beskattas hårdare än arbetsinkomster? Svaret är ett klart nej. I själva verket betalar pensionärer lägre skatt än de flesta löntagare. Dessutom är pensioner till huvuddelen inte uppskjuten lön i vårt svenska pensionssystem. Vågar vi hoppas på en snar pudel från Löfven? [Read more…]

En tänkvärd bild

Leder skattesänkningar till fler jobb? I de grundläggande makromodeller jag precis lärt ut här i Uppsala är svaret oftast ja, åtminstone på kort sikt. Men gäller det alla typer av skattesänkningar och för alla personer på och utanför arbetsmarknaden? En tänkvärd bild från kursen antyder att utanförskapets problem kanske inte enbart kan lösas med ytterligare skattesänkningar. [Read more…]

Myt att pensionärer straffbeskattas

På dagens DN Debatt (18/8-10) skriver Helena Svaleryd och jag om beskattningen av pensionärer och löntagare. Vi lyfter fram det faktum att pensionärer faktiskt betalar mindre i skatt än löntagare, även efter jobbskatteavdrag. Orsaken är att löntagarn förutom inkomstskatten även betalar skatt via arbetsgivaravgifter. 

Det är inte så vanligt i den svenska politiska debatten att diskutera arbetsgivaravgifter. De syns inte i våra lönekuvert och de innehåller dessutom flera olika komponenter som gör dem svåra att förklara för vanligt folk. Detta vet politikerna och brukar därför aldrig diskutera dem öppet. Men det är trots detta otvetydigt att arbetsgivaravgifterna övervältras på löntagarna. Även om arbetsgivaravgifterna betalas in av arbetsgivaren är det i slutändan löntagaren som betalar eftersom lönen minskar med lika mycket. 

– Men är inte pensionen att betrakta som uppskjuten lön? Nej, det är den inte. Pensionssystemet har egentligen aldrig behandlat pensioner som uppskjuten lön, vilket beskrives tydligt i den här statliga informationsfoldern (s 19). Istället får man pensionsrätter vilka ger rätt till en andel av den framtida pensionskakan. Så här skriver de: 

 

Begreppet uppskjuten lön har kommit att användas för att man inte skall kunna sänka skatten enbart på förvärvsarbete. Man menar att pensionsutbetalningarna i själva verket är arbetsinkomster fast de utbetalas långt senare i livet. I samband med folkomröstningen 1957 genomfördes avsteget från att fondera avsatta lönemedel. Man valde då på socialdemokratiskt initiativ att beräkna förmåner istället för att återspegla de faktiska lönebeloppen. Även dagens pensionssystem är till största delen ett fördelningssystem. Sverige har i formell mening aldrig behandlat pension som uppskjuten lön.

Det har alltså aldrig handlat om att en löntagare skjuter upp sin lön i kronor och ören och får tillbaka dessa pengar i form av pensioner, varför pensioner inte kan betraktas som uppskjuten lön. Skulle man till äverntys ändå vilja göra det, trots att det i princip är fel, innebär ju det att man borde höja skatten på pensioner eftersom den idag är lägre än skatten på arbetsinkomster. 

Vår förhoppning är att debatten efter vår artikel blir mer sansad och befriad från felaktiga påståenden om att pensionärer “straffbeskattas”. Återstår dock att se om någon av Sveriges politiker vågar gå emot de mäktiga pensionärsorganisationerna i denna fråga. 

Media: DN1 2 3 4, GP,SydSv,

Bör pensionärerna vara upprörda?

Landets pensionärer är upprörda då pensionsinkomster inte omfattas av jobbskatteavdraget (även om pensionärer som arbetar får dubbelt jobbavdrag, vilket Nonicoclolasos skriver om). Orsaken till upprördheten är att principen att beskatta pensioner och lön på samma sätt har frångåtts.

Principen har troligen frångåtts då regeringen velat få maximal utdelning i termer av ökat arbetsutbud av jobbavdraget. Sannolikt hade ett jobbavdrag för pensionsinkomster fått pensionärerna att jobba än mindre än idag, så ur denna synvinkel är det naturligtvis rätt att inte låta avdraget gälla pensionerna.

Men ändå. Med samma typ av argumentation skulle vilka skattehöjningar som helst på just pensionsinkomster kunna motiveras. Varför inte höja skatten till 80 procent? Det skulle ju öka både pensionärernas arbetsutbud och skatteintäkterna. En sådan åtgärd hade nog fått fler än PRO att tala om konfiskation. Den mekanism som motverkar denna typ av konfiskation är just principen om lika beskattning av löne- och pensionsinkomster.

Daniel har rätt i att inget talar för att dagens pensionärer som grupp är särskilt missgynnad; tvärtom tyder det mesta på motsatsen. Trots detta finns det alltså skäl att vara emot jobbavdragets utformning. För även om konfiskation kan vara en effektiv form av beskattning är det knappast en sund princip, vilket även Martin skriver om i Ekonomisk Debatt.

Är det verkligen synd om pensionärerna?

I regeringens nya vårbudget prioriteras skattelättnader för förvärvsarbetande (t ex jobbskatteavdrag) framför lägre skatt på pensioner. Detta gillar inte pensionärerna och oppositionen hakar på: socialdemokraterna bjuder 2000 kronor i sänkt skatt (stödda av bl a v och mp). Men är det verkligen så synd om pensionärerna? Nej, åtminstone inte i de flesta fallen. Kritikerna bortser nämligen från några viktiga punkter:

1. Jobbavdraget gynnar pensionärerna i förlängningen. Att folk har arbete och betalar skatt är en förutsättning för att det ska finnas pengar till pensionsutbetalningar. Om jobbskatteavdraget skapar jobb gynnar det därför i slutändan även pensionärerna.

2. Pensionärerna har också fått jobbskatteavdrag som dessutom är större. Sedan årsskiftet får pensionärerna också ett jobbskatteavdrag för förvärvsarbete som är betydligt större än för det för förvärvsarbetare. Pensionärers arbetsgivare behöver heller betala sociala avgifter.

3. Dagens pensionärer är pensionssystemets vinnare. Särskilt de födda före 1930 tillhör vinnarna i efterkrigstidens stora pensionsreformer enligt en ESS-rapport. Anledningen är att de inte hann betala in särskilt mycket till systemet före pensionen med full ersättning. Fyrtiotalisterna, däremot, tillhör förlorarna eftersom de betalat in hela livet men får lite tillbaka (i det nya systemet).

4. Många pensionärer är miljonärer! Enligt den senaste förmögenhetsstatistiken från SCB är genomsnittspensionären miljonär (men spridningen är förstås stor). Lustigt nog polemiserade Thomas Östros mot vårbudgeten just i termer av “Hellre sänkt skatt för pensionärer än för miljonärer”!

Så inte är det särskilt synd om de flesta pensionärer. Tyvärr kommer nog ändå huggsexan om pensionärsrösterna fortsätta in i valrörelsen 2010 (ett par allianspartier har redan bjudit över oppositionen). Om inget görs kan vi få det som i Tyskland där de talrika pensionärerna nyligen pressat igenom stora höjningar av pensionerna, trots att det saknas pengar och den demografiska chocken kommer göra situationen ohållbar. Men det rör ju inte dagens pensionärer i ryggen, för på så lång sikt kommer alla de att vara döda.