Exporterar Sverige för lite?

I ett utspel på SvD Brännpunkt säger Handelsminister Ewa Björling att Sveriges export ska fördubblas inom fem år. Hennes främsta motivering för denna ambition verkar vara att ”President Barack Obama presenterade nyligen sitt exportinitiativ med just målet att fördubbla USA:s export på fem år. Det är viktigt att Sverige är med på banan.”

I USA, där exporten 2009 låg på 11 procent av BNP kanske det är möjligt att fördubbla exporten. I Sverige uppgick exporten till 49 procent av BNP förra året. Här framstår en fördubbling som omöjlig att uppnå. Dessutom kan man fråga sig varför vi vill sträva efter mer export snarare än mer produktion för inhemsk konsumtion. I USA har ju den låga exporten och höga konsumtionen länge framställts som ett problem (en del av de s k globala obalanserna).

Bytesbalansöverskott 2009 (procent av BNP)

Bytesbalansöverskott 2009 (procent av BNP)

Björlings utspel blir särskilt förvånande med tanke på att bl a de internationella samarbetsorganisationerna under våren har lyft fram bytesbalansöverskotten i Kina, Tyskland och Japan som ett problem som dessa länder måste åtgärda genom satsningar på ökad inhemsk konsumtion för att höja ländernas import. Eftersom Sverige är ett litet land har vi inte lyfts fram i denna diskussion, men det är värt att påpeka att vi har ett ännu större bytesbalansöverskott i förhållande till BNP. Den internationella ”kritiken” mot Kina, Tyskland och Japan borde alltså även omfatta oss. Visserligen tycker jag att denna internationella kritik är lite märklig, men det kan knappast vara rätt att nu satsa på en dramatisk svensk exportökning.

Comments

  1. Varför inte se det positiva i en sådan här utveckling? Förvisso har Sverige ett för hög bytesbalans idag, vi exporterar kapital. Vi bör öka importen också och se till att vi investerar i Sverige för framtiden. I det stora IVA-projektet ”Innovation för tillväxt” arbetar vi för att få fart på Sveerige och öka den ekonomiska tillväxten, och då behövs också ökade investeringar. Se bloggen:
    http://innovationfortillvaxt.se/

  2. Richard says:

    Detalj: ”låga exporten och HÖGA importen”.

  3. Mattias Woldu says:

    Martin Flodén: Du bör rikta kritiken mot Reinfeldt för det är han som tillsatte Ewa Björling till handelsminister. Hon är säkert väldigt kompetent för rollen som folkhälsominister eller kanske till och med miljöminister men INTE handelsminister.

    http://sv.wikipedia.org/wiki/Ewa_Bj%C3%B6rling

  4. Olof Johansson-Stenman says:

    Jättebra Martin, du borde definitivt skicka in ett svar till SVD!

  5. Micke says:

    Med risk för att låta som ”grosshandlaren på Statt” eller hur någon uttryckte sig i en kommentar i en annan tråd: vad gör egentligen en handelsminister?

    Frågan är helt allvarligt ställd. Hur kan jag som privatperson/väljare ha en uppfattning om huruvida en handelsminister har varit effektiv?

    • Andreas J says:

      En handelsminister som främjat handeln?

    • Andreas J says:

      Ungefär lika lätt att mäta som resultaten på andra politikområden. Men ett sätt kanske är att läsa propositionerna på regeringens hemsida och kolla vad som hänt inom handelsområdet

  6. jeppen says:

    Merkantilism slutade väl vara mode under sent 1700-tal? Byt handelsminister!

  7. Johan Låga says:

    Nu har jag inte läst Björlings egen artikel, men kan det inte vara så att hon skulle vilja fördubbla den svenska exporten i faktiska tal. Om vi dubblar exporten, och samtidigt dubblar importen (kanske till och med lite mer så att vi får balans i bytesbalansen) så har vi egentligen bara förbättrat vår standard (ökad konsumtion).

    Varför exportera när vi kan konsumera inhemskt? Vi kan knappast räkna med att vara bäst på allt, så det är bättre att vi specialiserar oss på några saker, och importerar det andra är bättre på.
    Dessutom har ju ömsesidigt handelsberoende visat sig vara en ganska stark garant för fred länder emellan.

  8. anders says:

    Oavsett om man tycker att export är ett självändmål eller inte så bör ju inte politiken vara helt verklighetsfrånvänd!

    Fem år är en otroligt kort tid. Att omsätta en affärsidé till faktisk produktion och försäljning är ett arbete som bara det inte sällan tar flera år. Att expanera en befintlig verksamhet är heller inte något man gör med en knapptryckning. Och till att börja med måste det ju finnas en efterfrågan.

    Och hur i hela friden ska produktionsfaktorerna kunna dimensioneras för att försörja denna expansion på så kort sikt? Hon pratar om 500 000 nya jobb. Det utgör väl i runda slängar en tiondel av den nuvarande arbetskraften!

    Hon nämner dessutom EU, som för närvarande och förmodligen för en ganska lång tid framöver kommer ha det ordentligt trögt med sin efterfrågan.

    Nej, det här inlägget framstår ju som helt orealistiskt. På gränsen till oseriöst. Lite omdöme borde man ju ändå kunna förvänta sig av ett statsråd.

  9. Ewa Björling är ytterligare en som bevisar att utbildning inte är samma sak som bildning. Nu är förstås utbildad tandläkare en direkt praktiskt yrkesutbildning som typ rörmokare, bilmekaniker och liknande. Men man kan notera at Björling åtminstone förstår så pass att hon säger att exporten ”motsvarar” 50% av BNP, den kan av praktiska skäl inte ”utgöra” en viss procent av BNP då den inte ingår i BNP. Vad som däremot ingår är nettot export – import.

    Sverige har en mycket modern exportindustri med hög produktivitetsutveckling, vilket har inneburit att den exporterar allt mer med allt färre anställda.

    Den svenska exportindustrin har sedan länge dominerat vilken ekonomisk politiks som ska föras här i landet. Det har inneburit att vi har fört en ”beggar thy neighbor” politik med svenska folket som förlorare. Vi har inte behövt föra denna politik då vi inte haft några problem med handelsbalansen, den största effekten har inte främst varit exportindustri expansion utan ökad ojämlikhet när de svenska kapitalisterna gått från rekordvinster till rekordvinster. En politik som lett till att vår inhemska ekonomi satts på undantag för att gynna exportindustrin, vi har också haft bland den sämsta utvecklingen av vår inhemska ekonomi de senaste 40 åren bland OECD länderna. Våra politiker har hellre haft arbetslöshet för att prioritera meningslösa exportöverskott.

    Björling gör också mörkliga observationer om USA som pratar om att öka sin export, de har ju sedan länge stora underskott i sin handel med utlandet. Nu har det ju inte så stor betydelse för dem eftersom de aldrig behöver sätta sig i skuld i någon annans valuta vilket andra underskottsländer tvingas till. Hon går sen på i ullstrumporna om EU och den inre frihandels-marknaden som utgör 2/3 av vår handel och ungefär det samma för övriga EU-länder. Det är det vanliga att man har störst handel med de närmsta grannarna, en av vår största handelspartners är Norge.

    Man undrar om Björling ens förstår det mest basal om utrikeshandel. Förstår hon att för att ett land som t.ex. Sverige ska kunna ha överskott i sin handel med utlandet måste där finnas någon som är villig eller tvingad att ha ett underskott. Men fakta och basal kunskap om bokföring är väl inget de ägnar mycket tid åt i den nyliberal idologin.

    Då hade hon insett att USA, Piigs är själva orsaken och fundamentet till våra ständigt rekordstora exportöverskott, om nu USA och ”gör något åt” sitt underskott och Piigs av EU/IMF tvingas till förödande deflationspolitik kommer vi att kunnat titta i månen efter exportöverskott. Grundläggande är i princip att överskottsländerna måste låna ut sitt överskott till underskottsländerna för att fortsätta ha överskott. USA undantaget då de bara popererar i sin egen valuta och de som samlar på sig exportöverskott i valutan som USA är monopoltillverkare av inte har någo annat val än att returnera dessa i form av amerikanska statspapper vilket är det enda sättet att få lite ränta på dessa dollar.

    Och nu sitter de enfaldiga idioterna från EU och en del andra som är ”die hard” exporttillväxt orienterade på G20 i Sydkorea och svamlar om exportledd tillväxt.

    Märkligt nog är det ärkekapitalisterna från USA och nuvarande regims Wall Street lakej Geithner som har lite förnuftets ord hos dårarna.

    Stronger domestic demand in Japan and in the European surplus countries” is needed, Geithner said in a June 5 press briefing in Busan. “The value of the G-20 is to help each of us individually recognize the importance of economic policies that are in our broad collective interest.”
    The conundrum is that governments are all trying to harness a rebound in trade, which the Netherlands Bureau for Economic Analysis last week estimated grew 3.5 percent in March, more than double February’s pace.

    Treasury Secretary Timothy F. Geithner said the world cannot again bank on the cash-strapped U.S. consumer to drive growth and urged other nations to stimulate their own demand. European Central Bank President Jean-Claude Trichet said fiscal tightening in “old industrialized economies” would aid the expansion by shoring up investor confidence.
    G-20 Clash Over Recovery

    Det är nu länge sen världen lämnade olika sorters guldstandard, en tid när den egna pennigutgivningen var beroende av hur mycket guld man hade, dvs handelsöverskott genererade mer guld och vice versa. Vilket fick direkt effekt på penningmängden i den inhemska ekonomin och verkade procykliskt.

  10. En dum fråga bara.
    Hur höjer man inhemsk efterfrågan? Är det frågan om skattefinansierad eller privat? Varifrån kommer pengarna till detta?

  11. Ja varifrån kommer pengarna, en väsentlig fråga. Men man kan ju börja med sätta stopp för permanent finanspolitiks åtstramning. Vi har ju byggt upp stora offentliga finansiella döda överskott enligt den nyliberala ideologin, samtidigt har vi byggt upp en stor real skuld i eftersatt underhåll och förnyelse av vår infrastruktur och en del annat. En real skuld som de ”sparsamma” lämnar över till våra barn och barnbarn och försämrar den aktiva generationens möjlighet att förse pensionärer etc med de varor och tjänster de kommer att behöva. I stället anser de det vara att spara att lämna över en flyktig amorf finansiell bokföringspost.

    Om det finns pengar eller inte är en mindre viktig fråga jämfört med om det finns real resurser att aktivera för att tillfredsställa de behov som finns. Finns inte dessa kan inga pengar i världen skapa dessa. Pengar är ju nu för tiden en artificiell fiktion som skapas ur tomma intet.

  12. Stefan says:

    Kritiken mot artikeln och ministerns utspel är ogrundad. Den främsta motivering till behovet av fördubblad export är knappast som Martin F påstår kopplad till Obama. Syftet har helt klart med jobblinjen att göra: ”Mer export leder till fler jobb i Sverige”, skriver hon klart och tydligt i artikelns första mening.

    Vidare är det helt irrelevant att föra fram kritik i termer av exportens andel av BNP eftersom artikeln talar om exporten i absoluta tal; ingenstans nämns det att Sverige ska öka exportens andel av BNP från 50 till 60 procent, som bloggaren verkar antyda.

    Det är slutligen helt obefogat att hävda att Björlings utspel skulle vara ”förvånande” i ljuset av de internationella samarbetsorganisationeras fokus på bytesblansen, eftersom utspelet knappast propagerar för slopad import.

    Till alla som tycker att målet låter orealistiskt kanske ska beakta att SCB det första kvartalet redan uppmätt en ökning av svensk export på motsvarande 7,6 procent!

    • Micke says:

      Som jag läser SCB:s siffror, från
      Ämnesområde: Handel med varor och tjänster
      Tabell: Varuimport och varuexport. Totala värden, bortfallsjusterat,
      så har exporten minskat med 6,7% sedan Q1 2007, d.v.s. innan finanskrisen.

      Jag får nog säga att en ökning med 100% inte ligger nära till hands på så kort tid som fem år.

      Vad sägs om ett vad? Du får dubbla pengarna!

  13. Jag håller med om att ett överdrivet fokus på export är olyckligt (se http://www.slopedcurve.com/roller/makro/entry/kronan_handelsbalansen_och_v%C3%A4lst%C3%A5ndet).

    Men, Martin, vad menar du med ”I Sverige uppgick exporten till 49 procent av BNP förra året. Här framstår en fördubbling som omöjlig att uppnå.”?

    En dubbling av exporten är knappast omöjlig och skulle faktiskt inte ens nödvändigtvis innebära att exportens andel av BNP skulle bli extremt hög. Vid en fördubbling av exporten växer ju, allt annat lika, den totala produktionen kraftigt, eftersom exporten redan är så stor. Dessutom skulle dubblad export sannolikt innebära stora investeringar och högre privatkonsumtion vilket ytterligare skulle driva på BNP, vilket skulle hålla tillbaka exportens andel av BNP.

    Sedan finns det inget som omöjliggör att exporten överstiger 100% eller 200% av BNP. Vissa asiatiska länder (som Singapore) har tidvis haft en export över 150% av BNP (och motsvarande import). Även ett Europeiskt land som Irland har haft en skyhög export jämfört med BNP.

    Det är inte nettoexporten (handelsöverskottet) hon vill dubbla utan bruttoexporten. I och med att exportföretagen blir allt mer specialiserade så köper de in allt mer från utlandet, förädlar en aning och säljer sedan vidare till utlandet. Den processen innebär att både import och export ökar, utan att för den delen nettoexporten/förädlingsvärdet (som utgör själva produktionen som räknas in i BNP) stiger i samma utsträckning.

    Mellan 1996 och 2007 fördubblades exporten. Den gången tog det 11 år, så 5 år är mycket aggressivt. Samtidigt så föll exporten dramatiskt under krisen, så ifall hon sätter starten till konjunkturbotten blir det en rejäl gratisskjuts nu under återhämtningen. Dessutom skulle en förändrad bolagsskatt kunna innebära att fler företag väljer att bokföringsmässigt flytta försäljning till Sverige, vilket skulle kunna ge en Irländsk skjuts. En dubbling är inte omöjlig.

    Jag håller som sagt dock med om att en dubblad export inte har något egenvärde.

  14. Per K says:

    Ökat värde av exporten utan att öka det antal som jobbar med den innebär att vi måste glida in mot mer högvärdig export – som alla andra försöker också!

    Detta har egentligen sagts för tio år sedan då Lissabon överenskommelsen http://en.wikipedia.org/wiki/Lisbon_Strategy, om att EU, på tio år, skulle bli den mest konkurrenskraftiga regionen i världen, antogs!!

    Det blev inte så. Det är svårt att se hur det skulle bli så framöver. Tvärtom är dagens PIIGS-kris en följd av att ingen vidtog åtgärder för att uppfylla Lissabon-överenskommelsen år 2000. Det är svårt att se att några åtgärder för att uppnå detta tillstånd har vidtagits – då och nu!

  15. @Stefan och Karl: Min poäng var inte att säga att exporten inte kan överstiga 100% av BNP. Vad jag menar är att det är mycket svårare att fördubbla exporten i ett land där den redan är stor i förhållande till BNP — en fördubbling av exporten på fem år skulle innebära en dramatisk förändring av den svenska ekonomin, eller alternativt att en extrem politik förs.

    @Stefan: Utspelet är lika tveksamt om syftet med exportfördubblingen är att ”mer export leder till fler jobb i Sverige”. Produktion för inhemsk konsumtion är väl vanligen mer arbetsintensiv än exportproduktionen. Varför inte satsa på en fördubbling av BNP istället? Eller kanske en tredubbling?

  16. Andreas J says:

    Att ha mål för exporten liknar väldigt mycket att ha ett mål för sysselsättning. De är båda medel snarare än egenvärden. Mer export och mer sysselsättning ger ökad möjlighet till konsumtion, som ju ofta anses ha egenvärde.

    Sedan är ju målet om dubblerad export på fem år helt orealistiskt. Min kalkyl ger vid handen att det skulle kräva en genomsnittlig exporttillväxt på närmare 15% per år, vilket tycks optimistiskt för att uttrycka sig milt.

  17. @g: Det är ingen dum fråga, och det är delvis pga den som jag skrev att den internationella kritiken mot Tyskland är märklig. Kina skulle kunna ”stimulera” importen och den inhemska efterfrågan genom att låta sin valuta stärkas mot dollarn. Hur Tyskland skulle göra (utan att försvaga de redan svaga offentliga finanserna) är däremot inte uppenbart.

  18. Shubila says:

    @Martin: Intressant inlägg. Sverige har länge haft en osund hållning betr export/import i mitt tycke. Det märkliga är att det är särskilt landets ekonomer som underblåst denna osunda hållning. Om jag påstår: Export är, allt annat lika, en samhällsekonomisk resursförlust, håller du med då?

  19. Erik L says:

    Det som talar emot en fördubbling av svensk export är att efterfrågan på de västeuropeiska marknaderna – som traditionellt är de viktigaste marknaderna för exporten – förutspås att öka svagt.

    Mycket av exporten som försvann under krisen var säkert en del av en finansiell bubbla som aldrig kommer tillbaka. Exportföretagen måste öka på nya marknader och det tar tid.

    Skulle vara intressant om någon har sett kalkyler på hur stor denna effekt kan vara. Kort sagt hur mycket av efterfrågebortfallet under krisen kommer aldrig tillbaka?

  20. Nymnchen says:

    Martin
    En möjlighet för att stärka den inhemska efterfrågan är att omfördela så att de som har det sämst får mer att konsumera för. Den tredjedel av befolkningen som har lägst inkomst ökar sin konsumtion snabbast vid inkomstökning. Man kan tänka sig att där finns ett uppdämt konsumtionsbehov och att dessa människor håller igen på nödvändigheter som mat och kläder.
    Ökar den tredjedelen av befolkningen som har det bäst sin inkomst går en större andel till sparande/investeringar och resor.

    Så för att Tyskland skulle öka den inhemska konsumtionen skulle det innebära att man höjde skatten för de med högst inkomst (vilken till mindre del går till inhemsk konsumtion) och ökade arbetslöshetsersättningen, botten i föräldraförsäkringen, de lägsta pensionerna och minimilönerna. Detta är tvärt emot vad som görs idag.

  21. Tyskland kan förstås göra motsatsen till vad Lettland gjort och nu Piigs ska tvingas till dvs sk interndevalvera, kan man interndevalvera torde man kunna internrevalvera om nu avsaknaden av egen valuta/ Euromedlemskapet sätter stopp för finanspolitisk stimulans. Vilket också skulle förbättra statsfinanser då dessa är en spegling/symptom av ekonomin i Eurolandet och inte orsaken till krisen.

    ”Föredömet” Lettland har kraftigt förbättrat sin handelsbalans 2009 till bara ett obetydligt underskot och bytesbalansen till ett visst överskott och det trots att exporten föll med 30%, men importen föll med tror jag det var 45%. Detta är enligt EU bossarna föredömet för Piigs m.fl., hela EU har 2/3 av sin handel inom EU, om detta ska bli modellen hur kan man då tro at exportledd tillväxt ska rädda Eurolandet, man hoppas på USA ännu en gång?

    Nu kan förstås varken Björling eller Alliansen påverka den internationella marknaden och konjunkturen, i motsats till den inhemska ekonomin. Det är tryggt att utropa exportmål, ingen kan anklaga regimen för något om det nu inte skulle gå som lovat, vilket vi kan om det gör utfästelser om den inhemska ekonomin.

    Det märkliga är att samma politiker som hyllar det svenska exportöverskottet, när det någon sällsynt gång nämns, utan att blinka kan fördöma underskotten i inte minst USA och nu de förkättrade Piigs. Förstår de inte att det inte går att ha överskott om inte någon annan har underskott? Något liknande är det med miljönissarna, de skiner upp och tycker exportöverskotten är bra men kan i nästa andetag med bekymrad blick uttrycka sin oro över det svenska konsumtionssamhället. Man frågar sig varför det är så bra när man konsumerar i utlandet, speciellt svenska varor, men bekymmersamt när svensken konsumerar.

  22. Är inte exportens enda syfte att finansiera (vara större än) importen?

    Vad är egentligen vitsen med ett stort handelsöverskott?

  23. Stefan says:

    @Martin F – angående dina kommentarer:
    1. Export som andel av BNP är en irrelevant parameter för att mäta ”svårigheten” med fördubblad export. Snarare andra variabler som är relevanta i sammanhanget, såsom prognostiserad BNP-tillväxt och världsefterfrågan på svenska varor, som Björling mycket riktigt är inne på genom att bl.a. understryka de goda statsfinanserna och Sveriges exceptionella BNP-tillväxt. Därför osaklig kritik i detta avseende.

    2. Kopplingen till jobblinjen gör utspelet alltifrån ”tveksamt”. Återigen irrelevant att fördubblad BNP möjligen skulle ge fler jobb än fördubblad export. Björling är handelsminister och satsar sålunda på ett mål som är kopplat till hennes ansvarsområde. En fördubbling av antalet utbildningsplatser vid högskola/universitet kanske också det ger fler jobb, men ett sådant mål lämpar sig heller inte för en handelsminister.

    @Micke: Utspelet kom väl idag, så varför fokuserar du på utvecklingen sedan 2007? Rimligtvis från 2010 som målet utgår ifrån.

    Nej, som sagt, osaklig kritik mot Björling som med detta utspel gör något som tidigare ministrar misslyckats med: att sätta handelspolitiken på kartan med en tydlig och ambitiös vision.

    • Micke says:

      Det var som motvikt mot ”exporten har ökat med 7.6 procent” som angavs utan referens till tidsperiod. Jag valde därför samma kvartal, för att rensa för säsongseffekter, och kvartalet närmast innan krisen för att få lite perspektiv på det.

      Vad betyder ”att sätta handelspolitiken på kartan med en tydlig och ambitiös vision”? För mig låter det som totalt snömos som fyller halva floskelbingobrickan.

      På vilket sätt utvecklas Sverige sämre om vi inte har en tydlig och ambitiös vision? Det är trots allt inte politikernas vision som exporterar varor och tjänster.

  24. Johan says:
  25. Förmodligen mest tomt valpladder, man pratar hellre om något annat än de verkliga problemen som vi i EU och globalt står inför.

    Jo USA ska fördubbla sin export, den minskade med 22% från 2008 till 2009 och importen med 32% eller en bra bit över 1,5 ggr vår BNP. Topp tio av bytesbalans underskottsländerna minskade sina underskott med 525 miljarder dollar var av USA 326, i snitt 41%. De flesta länder har markant minskat sin import mer än exportminskningarna.

    Dragloken för den exportledda tillväxten är underskottsländerna, där toppar USA, de övriga ”stora” underskottsländerna är vår bekanta i EU, Spanien, Italien, Frankrike, Grekland, Storbritannien, Portugal. Vad jag förstått är ”köpfesten” nu slut i dessa länder och kraftfulla åtstramningar ska genomföras som sätter konsumtionen i fritt fall typ Lettland där handeln minskade sin lomsättning med 32% 2009 och förväntas ”bara” minska med 10% i år. Turkiet, Indien och Brasilien tillhör också 2009 års tio i topp men även dess vill förmodligen vara duktiga och ha exportledd tillväxt.

    När nu alla ska ”ta sig i kragen” och bli lika duktiga som Sverige och Tyskland kommer det att bli kärvt på de internationella exportmarknaderna. Det konfirmerade väl också hos G20, det är nu slut med oansvarig konsumtion, åtstramning och ”ordning och reda” ska nu gälla. Slutar bi bara att leva över våra tillgångar och har balans i de offentliga budgetarna kommer tillväxten som ett brev på posten. Undrar hur mycket arbetslöshet som är gränsen för att ett land inte ska anses ”leva över sina tillgångar”.

  26. @Andreas J,

    sysselsättning är också ett konstigt mål. Inte ens konsumtion är självklart.

    Målet bör rimligen vara nytta/välfärd, vilket för de flesta innebär en kombination av fritid och materiell konsumtion. BNP per arbetad timme kommer väl hyfsat nära bland det vi kan mäta. Förväntad livslängd är nog en bra proxy.

    Att ha ett exportmål riskerar bara göda diverse missuppfattningar om hur ekonomin fungerar.

  27. Sysselsättning kunde vara ett utmärkt mål, det ska finnas arbete för alla som vill arbeta. Man har olika sorters” garantier” med vård och alltmöjligt, det borde finnas en jobbgaranti till vad som motsvarar lägsta kollektivavtalslön.

  28. Cilla h says:

    Är det genom att lisma för världens diktaturer som hon ska öka exporten då? Och sälja lite statliga vapen, eller? Eller hur ökar en handelsminister exporten`?

  29. Andreas J says:

    @bergh,

    Absolut, håller med att målen är konstiga. Både sysselsättning och export är bördor som vi tvingas till för att kunna konsumera. Jag tycker dock liknelsen var intressant eftersom just sysselsättningmål är lite comme-il-faut i svensk politik. Om man inkluderar fritid i konsumtion, som proxy för välfärd, kan ju dessutom en strävan till mer sysselsättning minska just välfärden.

  30. hej
    vi bara höra mycket om hjälp för invandare med vekligen se vi inget ting
    jag heter saad äger swedbabelon AB företag i kristinehamn
    vi som är nystart Invandrarföretagande i Sverige. VI hörde mycket om Irakprojektet finansieras med medel från Tillväxtverket för att sätta igång en process bland irakier i Sverige generellt och specifikt bland de som är företagare i den här gruppen för att förstå vikten av deras roll i att öka svensk export till Irak.
    vi fått inte riktig hjälp föratt köra export och öka svenska export till irak och andra arbiska länder vi hör om hjälp men vi se inget inte den från almi eller andra statliga myndigheter Statliga EKN och Swedfund deltog Största hindren för vi flesta i målgruppen är kontakter med finansiärer och kapitalanskaffning som när de hör vi Invandrar de stänga dörren snabb mot oss och säga dra

    tack saad

Trackbacks

  1. […] Ewa Björlings mål att fördubbla exporten inom fem år, vilket jag har kommenterat här på Ekonomistas, möttes tidigare i veckan även av kritik från Cecilia Hermansson. I en replik idag insisterar […]

  2. […] upp målet att fördubbla den svenska exporten på fem år. Jag ifrågasatte exportmålet här på Ekonomistas (även här): Varför skulle vi vilja fördubbla exporten? Och hur ska det till synes […]

  3. […] finns alltså anledning att åter ställa frågorna som tidigare ställt här på bloggen (se här, här och här): Exporterar Sverige verkligen för lite och i så fall i förhållande till vad? […]

  4. […] har sedan ett antal år det ganska märkliga målet att exporten ska fördubblas. Även om det förefaller osannolikt att målet kommer att nås […]

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s