“Skolresultaten avgörs i klassrummet, inte i antagningsstatistiken”, lyder ett inte ovanligt uttalande i skoldebatten. Enligt detta synsätt drivs de betydande resultatskillnaderna mellan skolor framförallt av skillnader i ledarskap, organisation och pedagogik, inte av elevunderlaget. Samtidigt finns en parallell diskussion där det framförs att likvärdigheten i skolan är god då (bara) några procent av den totala spridningen i elevernas kunskapsresultat kan hänföras till vilken skola de går på. Dessa tillsynes motstridiga uppfattningar framförs ibland av en och samma debattör och en intressant fråga är hur stor del av elevernas resultat som skolan egentligen kan förklara.
Search Results for: skolan
Onyanserad kritik av Handelshögskolan
2019-01-08 by 11 Comments
Det har förmodligen undgått få att företagsekonomen Mikael Holmqvist författat en tegelsten om Handelshögskolan i Stockholm. Till stora delar är boken en redogörelse för hur skolan styrs, finansieras och hur utbildningen och studentkårens verksamhet bedrivs. Boken är därmed på sätt och vis en berättelse om framgångssagan Handelshögskolan, men framförallt driver Holmqvist en rad kritiska teser. Som nationalekonom är boken extra intressant då nationalekonomi spelar en förvånansvärt stor roll i Holmqvists beskrivning av Handelshögskolan. [Read more…]
Nationell konferens i nationalekonomi 2020 på Handelshögskolan
2018-11-02 by Leave a Comment
Nu är det bestämt att Nationalekonomiska Föreningens nästa nationella konferens i nationalekonomi år 2020 ska äga rum på Handelshögskolan i Stockholm. Denna konferens hålls vartannat år och samlar alla Sveriges forskare i nationalekonomi samt presenterar mottagaren av Assar Lindbeck-medaljen. [Read more…]
Går det allt sämre för pojkar i skolan?
2016-02-05 by 13 Comments
Det finns en föreställning om att pojkarna presterar allt sämre i skolan jämfört med flickor. En förklaring som ibland framförs är att skolans pedagogik är sämre anpassad till stökiga pojkar än till stillsamma flickor, en annan är att betygssystemets krav på verbal förmåga gynnar flickor. Ytterligare en är att pojkars större benägenhet att spela dataspel kan ligga bakom den utveckling som många tycker sig se. Föreställningen att det går allt sämre för pojkarna kan dock behöva konfronteras med data.
[Read more…]
Är nepotismen i högskolan på väg tillbaka? En hastig blick på VRs nya kvalitetsmodell
2014-12-23 by 2 Comments
Hur ska samhällets resurser till forskning fördelas mellan våra universitet och högskolor? I en ny utredning presenterar Vetenskapsrådet (VR) en utvärderingsmodell för högskoleforskningens kvalitet som ska ligga till grund för resursfördelningen (se även VR på DN Debatt). Modellen utgår från kollegial bedömning snarare än publikationsbaserade utfall, i enlighet med tydliga direktiv från förra ministern Maria Arnholm. Men trots en lovvärd ambition att undvika publiceringsmåttens trubbighet finns en risk att modellen slår över i kollegiebaserad nepotism och politisk inblandning. [Read more…]
Mer politik än pedagogik bakom ökade könsskillnader i skolan
2014-02-19 by 18 Comments
Att pojkar klarar sig sämre i skolan än flickor var ett tema i Svend Dahls nyligen presenterade utredning om män och jämställdhet. Skillnaderna i skolprestationer mellan flickor och pojkar är varken nya eller unika för Sverige men de ökar, konstaterade utredningen. Detta är delvis, men bara delvis, sant. Viktigare är att ett antal reformer ökat betydelsen av de skillnader som länge funnits.
[Read more…]
Är tid pengar i förskolan?
2013-10-18 by 20 Comments
Förmodligen är det få länder i världen där direktörer, regeringstjänstemän och forskare i nationalekonomi hjälper till att städa och måla om på sina barns förskola. I Sverige sker dock detta i förskolor som drivs som föräldrakooperativ. Tanken med föräldrakooperativ är att spara pengar genom att en del enklare sysslor sköts av föräldrarna och i stället använda pengarna för att anställda mer och/eller bättre utbildad personal. Det föräldrainflytande och den sociala gemenskap kooperativen skapar är förstås väldigt positiv, men det finns också en annan sida av myntet. [Read more…]
Högskolan, kvaliteten och pengarna
2013-10-16 by 9 Comments
Diskussionen om kvalitet och kvalitetsbedömning inom den svenska högskolan har pågått en längre tid. Här på Ekonomistas har diskussionen förts, bland annat om utbildningsfinansieringens effekter, om att det går att mäta utbildningskvalitet enbart genom att studera uppsatser och vad kritikerna av kvalitetsmätning egentligen vill se för alternativ. Mycket är dock fortfarande osagt och just därför var det välkommet att Sveriges Radio P1:s undersökande program Kaliber nyligen har sände tre program på temat “Högskolan, kvalitén och pengarna”. Förhoppningsvis kan dessa program ge ytterligare liv i denna för svensk akademi så viktiga diskussion. [Read more…]
Är vinst och konkurrens en bra modell för skolan?
av Jonas Vlachos (ED 2012:4)
Vlachos utgångspunkt är att skolan är svårstyrd och i behov av en hög grad av professionell autonomi. Sådan autonomi öppnar dock för missbruk som konkurrens och valfrihet på grund av informationsproblem och skolans uttalade samhällsmål knappast kan motverka. En neutral hållning inför utförarens motiv ökar därför behovet av en hårt reglerad och standardiserad skola. Detta löper stor risk att både sänka kvaliteten och minska den faktiska valfriheten. Det kan därför vara önskvärt att styra mot skolägare som primärt är kvalitets- snarare än vinstmotiverade. En modell baserad på kostnadsersättning och ägarprövning är en möjlig väg mot detta mål.
Läs artikeln här.
Hur har kunskapsspridningen i skolan utvecklats?
2012-05-03 by 28 Comments
Idag skriver Lärarnas riksförbund på DN Debatt att kunskapskylftorna ökar i den svenska skolan och häromdagen hävdade Expressens ledarsida att kunskapsnivån enbart sjunkit bland de svagare eleverna. Båda påståendena är ytterst tveksamma varför det kan vara läge att redogöra för hur det ser ut enligt olika undersökningar (se även detta inlägg).
Enligt PIRLS 2001 (åk 3) och 2006 (åk 4) sjönk läsförståelsen mest bland högpresterande elever under perioden 1991-2006, vilket betyder att spridningen minskat.
Enligt TIMSS 2007 (åk 8) sjönk resultaten i matematik och NO mest bland högpresterande elever under åren 1995-2007.
Enligt TIMSS Advanced 2008 (N-studenter på gymnasiet) sjönk matematik- och NO-kunskaper bland naturstudenter (som får anses vara högpresterande i dessa ämnen) med nästan en standardavvikelse mellan 1995 och 2008. Bland de mest högpresterande naturstudenterna sjönk resultaten med ca 0,6 standardavvikelser.
Enligt PISA 2009 (åk 8) har nedgången mellan 2000-2009 i matematikkunskaper varit relativt jämnt fördelad bland olika elever. I naturkunskap och läsförståelse har dock de högpresterande eleverna klarat sig relativt bra.
Vidare tyder det mesta på att familjebakgrundens betydelse för skolresultaten inte ökat över tid. Eftersom skolsegregationen ökat markant under 2000-talet är detta en aning märkligt och jag har tidigare spekulerat om orsakerna.
Hur kan då Lärarnas riksförbund komma fram till att spridningen mellan starka och svaga elever ökat kraftigt? En anledning är att de jämför meritvärdespoäng och vid undersökningens startår, 1999, var meritvärdessystemet nytt. Lärarna var då osäkra på hur både IG och MVG skulle användas, vilket gjorde betygsskalan sammanpressad. Sedan dess har hela betygsskalan börjat användas i högre grad, vilket ökat spridningen i meritvärden. Detta betyder dock inte att kunskapsspridningen ökat i motsvarande grad.
Eftersom Skolverket inte brytt sig om att följa kunskapsutvecklingen bland svenska elever är vi hänvisade till internationella undersökningar när det gäller att följa trender som dessa. Detta är naturligtvis inte oproblematiskt, varför alla resultat bör tas med en nypa salt. Samtidigt skulle inte heller en helsvensk kunskapsundersökning vara invändningsfri och även om en sådan existerat så skulle de internationella undersökningarna ge värdefull information.
En rimlig tolkning av existerande evidens är att kunskapsnedgången inte är något som enbart beror på försämrade resultat bland svaga elever. Istället tyder en hel del (men inte allt) på att försämringarna bland de starkaste eleverna varit ännu större och att sprdningen därmed minskat. När skolan diskuteras är det viktigt att verklighetsbeskrivningen är korrekt.
Ekonomistas 
Senaste kommentarer