Går det allt sämre för pojkar i skolan?

Det finns en föreställning om att pojkarna presterar allt sämre i skolan jämfört med flickor. En förklaring som ibland framförs är att skolans pedagogik är sämre anpassad till stökiga pojkar än till stillsamma flickor, en annan är att betygssystemets krav på verbal förmåga gynnar flickor. Ytterligare en är att pojkars större benägenhet att spela dataspel kan ligga bakom den utveckling som många tycker sig se. Föreställningen att det går allt sämre för pojkarna kan dock behöva konfronteras med data.

I figuren nedan visas skillnaden mellan flickors och pojkars medelbetyg sedan det relativa betygssystemets dagar i början av 1990-talet fram till 2015. Skillnaden mellan könen visas relativt standardavvikelsen i betyg för alla elever, vilket justerar för att olika betygssystem har olika skalor och underliggande spridning. Det är tydligt att flickor får betydligt högre betyg än pojkar, men om något så har skillnaderna mellan könen minskat över tid.

betygsskillnad-1990-2015

Nu säger inte skillnader i medelbetyg allt utan utvecklingen kan se olika ut i olika delar av fördelningen. Kanske är det så att flickor utgör en större andel av de riktiga högpresterarna eller en mindre andel av de verkligt lågpresterande eleverna? Figuren nedan visar emellertid att andelen flickor i den översta betygspercentilen sjunkit medan den ökat bland de fem procent elever som har lägst betyg. Även enligt dessa mått så har alltså skillnaderna mellan könen minskat och detta skedde primärt i samband med övergången från det relativa till det målrelaterade betygssystemet i slutet av 1990-talet.

andelar-1990-2008

Tyvärr har jag bara data för att analysera andelen pojkar och flickor i olika delar av betygsfördelningen fram till 2008 och utvecklingen kan se annorlunda ut därefter. Eftersom flickor har högre betyg än pojkar är det inte en helt djärv gissning att andelen flickor bland de mest högpresterande eleverna åter ökat när skalan MVG-IG nu ersatts av den mer fingraderade A-F-skalan.

Även om betygen är viktiga i den svenska skolan så har de sina svagheter som mått på elevernas faktiska kunskapsnivå. Det är därför intressant att i figuren nedan följa utvecklingen av skillnaderna mellan könen enligt PISA-undersökningarna.

pisa-skillnad-2000-2012

Flera saker är intressanta i denna figur. Den första är att skillnaden mellan könen är mindre i genomsnittliga PISA-resultat än i betyg. Detta avspeglar sannolikt det välkända förhållandet att flickor i genomsnitt får högre betyg än pojkar med samma resultat på standardiserade prov. Den andra är att flickornas resultat faktiskt förbättrats jämfört med pojkarnas, men att detta inträffar först mellan 2006 och 2009 års PISA-undersökningar. Under de tre första PISA-undersökningarna var emellertid skillnaderna mellan könen konstanta. En tredje intressant aspekt är att betygsskillnaderna mellan könen inte förändrades mellan 2006 och 2012, trots att flickornas PISA-resultat förbättrades tydligt jämfört med pojkarnas under samma period.

Så medan det finns visst fog för synen att pojkarna halkat efter flickorna kunskapsmässigt så är detta ett nytt fenomen. Inte heller avspeglas dessa ökade kunskapsskillnader i betygen; där har flickornas försprång om något minskat.

Hur kan det då komma sig att det verkar som om pojkarna halkat efter under lång tid? En central förklaring är att de betygsskillnader som alltid funnits fått allt större betydelse. I och med att antagningen till gymnasieskolan nuförtiden beror på vilka betyg eleven har med sig från grundskolan så blir andelen flickor hög på de populäraste gymnasieskolorna.

I och med det relativa betygssystemets avskaffande så blev det också möjligt att bli underkänd, vilket har allvarliga konsekvenser för de mer svagpresterande eleverna. Då pojkar är överrepresenterade i denna grupp så drabbas också pojkarna hårdare.

Förutom dessa politiskt beslutade förändringar så har det antagligen skett normförändringar som gjort kvinnor mer benägna att söka sig till prestigefulla högskoleutbildningar. I och med sina högre betyg dominerar kvinnor därför nu även på dessa och så lär det förbli så länge som betyg används som antagningsinstrument.

Comments

  1. Martin says:

    Det handlar inte bara om Sverige utan i princip om hela världen. Metaanalysen nedan hittar samma mönster från 1914.

    http://www.apa.org/news/press/releases/2014/04/girls-grades.aspx

    • Precis. Det är varken ett nytt eller ett svenskt fenomen att det går bättre för flickor i skolan och att de får högre betyg relativt provresultat. Däremot finns det (eller kan finnas) trender i könsskillnaderna som kan vara intressanta att diskutera.

  2. jahaja says:

    Finns det något skolsystem i världen där pojkar börjar något år senare än flickor? Eller någon studie på hur det går för flickor och pojkar om flickor av något exogent skäl är något yngre än pojkar i samma klass?

  3. Om jag minns rätt från när den mer fingraderade skalan infördes, blev effekten att pojkarnas genomsnitt ökade med 0,5 meritpoäng, medan flickornas genomsnitt var konstant. (I praktiken var det alltså så att för varje flicka som höjdes upp till ett av de nya stegen, var det också en som sänktes; för pojkars del var det däremot färre som sänktes än som höjdes.)

    Om det stämmer så måste ju inte effekten blivit att toppen blivit än mer kvinnlig, kan lika gärna gått åt andra hållet.

  4. David Strömberg says:

    Hur ser det ut om man börjar 1960 snarare än 1990? ”Flumskolan” var väl fullt utbyggd 1990 (om det nu är pedagogikhypotesen man vill fundera över).

    • Flumskolan är ett notoriskt svårdefinierat begrepp. Om den var fullt utbyggd 1990 är den inte en rimlig förklaring till resultatnedgången vi upplevt: mycket tyder nämligen på att skolan aldrig levererat så bra elever kunskapsmässigt som de som gick ut 9an runt 1990.

  5. David Strömberg says:

    Hur ser kurvan ut om man startar 1960 snarare än 1990?

  6. hjalmar says:

    Intressant. Jag tror du har rätt, det är inte så att utbildningsresultaten har ändrats det är snarare två omvärldstrender som påverkar;
    1) Det har blivit mer normalt (normförändring) för flickor att läsa vidare på universitet dvs. det blir högre representation av flickor.
    2) Gruppen svagpresterande pojkar kan inte längre få industrijobb dvs. denna grupp blir ännu svagare och skapar problem (och därmed diskuteras i media).

    Summan av kardemumman blir att det ser ut som att flickor blir bättre i skolan (grundskolan), men så har det antagligen alltid varit.

  7. David Strömberg says:

    Studien du hänvisar till verkar säga för att betygen förändrats till pojkars nackdel 1960-1980.

    ”Examining the sex differences over a time span of twenty years, there seems to be a trend for the differences to get even greater in favour of girls. In mathematics this means that an earlier negative difference (in favour of the boys) tends to diminish or even be reversed. This is true for both test scores and marks.”

    ”Consequently, differences in favour of boys in the 1960’s have vanished in 1980. This is especially interesting in the spatial ability test, as in most studies on different intelligence factors boys traditionally perform better on spatial tests than girls.

    Emanuelsson and Svensson could not find any self-evident explanations to the changes over time on differences between sexes. They speculate on two possible circumstances. One is that the changed pattern might be a result of an ongoing secular trend in developmental processes. Another possible explanation could be that the reported results on changed sex differences are caused by endeavours in society to equalize conditions for women and men. These endeavours might have influenced, for instance, attitudes and practices in child rearing as well as pre-school and school work in a way that would also have an effect on test results. ”

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s