En inte alltför sällan hörd uppfattning är att nationalekonomisk analys framför allt inriktas på makroekonomiska spörsmål gällande räntor, inflation, BNP-tillväxt och skatter. Och visst, dessa tillhör sannerligen ämnets allra innersta kärna. Men kärnan innehåller även andra saker, något som står klart för var och en som går högre universitetskurser i ämnet eller läser forskningsinstitutionernas projektbeskrivningar. Och idag blev detta än tydligare när Institutet för Näringslivsforskning (IFN) presenterade sitt femte forskningsprogram, Institutionernas ekonomi, vilket förutom institutionell analys i bred bemärkelse lägger fokus på frågor om “moral, normer och sociala attityder”.
Huvudansvarig forskare för IFN:s nya forskningsprogram är docent Niclas Berggren, sedan länge en av Sveriges aktivaste forskare inom institutionell och konstitutionell ekonomi. Bland de IFN-forskare som idag ingår i programmet finns Assar Lindbeck, Yves Zenou och Andreas Bergh och gissningsvis kommer en rad internationella forskare anslutas vad det lider.
Nu återstår att se vad IFN kan åstadkomma inom detta breda problemområde. Fast en del har redan visats, som i exempelvis Assar Lindbecks forskning om hur de sociala normer som kringgärdar socialförsäkringarna är föränderliga vilket gör att alltför generösa regler kan urholka systemens bärkraft i takt med att de utnyttjas felaktigt av allt fler. Yves Zenou är internationellt ledande inom forskningen om sociala nätverk.
Så har alltså myten om den smala och trångsynta nationalekonomen ytterligare naggats i kanten. Som väl är!
Ekonomistas 
Vi kan alltså vänta oss en livlig och givande korsbefruktning med perspektiv och tidigare forskning inom exempelvis New Economic Sociology. Eller kanske inte.
Snarare kan vi vänta oss att effekterna av nationalekonomers insatser på andra områden som till exempel medicin och folkhälsovetenskap – tex. Assar Lindbecks bidrag till minskad tillgänglighet till ersättning vid sjukfrånvaro – kommer att förtigas eller tillskrivas andra orsaker. Grundtips är att resultaten för medicin och folkhälsa avfärdas som icke ekonomiska värden och därmed stryks ur diskussionen.
Såvit jag vet så är det ingen som klagar på forskningen. Forskningen är trots allt i ökande grad mer eller mindre frikopplad från ekonomisk teori, vilken i princip alla utanför, och många inom, ekonomiinstitutionerna anser vara ett skämt.