Hur har kunskapsspridningen i skolan utvecklats?

Idag skriver Lärarnas riksförbund på DN Debatt att kunskapskylftorna ökar i den svenska skolan och häromdagen hävdade Expressens ledarsida att kunskapsnivån enbart sjunkit bland de svagare eleverna. Båda påståendena är ytterst tveksamma varför det kan vara läge att redogöra för hur det ser ut enligt olika undersökningar (se även detta inlägg).

Enligt PIRLS 2001 (åk 3) och 2006 (åk 4) sjönk läsförståelsen mest bland högpresterande elever under perioden 1991-2006, vilket betyder att spridningen minskat.

Enligt TIMSS 2007 (åk 8) sjönk resultaten i matematik och NO mest bland högpresterande elever under åren 1995-2007.

Enligt TIMSS Advanced 2008 (N-studenter på gymnasiet) sjönk matematik- och NO-kunskaper bland naturstudenter (som får anses vara högpresterande i dessa ämnen) med nästan en standardavvikelse mellan 1995 och 2008. Bland de mest högpresterande naturstudenterna sjönk resultaten med ca 0,6 standardavvikelser.

Enligt PISA 2009 (åk 8) har nedgången mellan 2000-2009 i matematikkunskaper varit relativt jämnt fördelad bland olika elever. I naturkunskap och läsförståelse har dock de högpresterande eleverna klarat sig relativt bra.

Vidare tyder det mesta på att familjebakgrundens betydelse för skolresultaten inte ökat över tid. Eftersom skolsegregationen ökat markant under 2000-talet är detta en aning märkligt och jag har tidigare spekulerat om orsakerna.

Hur kan då Lärarnas riksförbund komma fram till att spridningen mellan starka och svaga elever ökat kraftigt? En anledning är  att de jämför meritvärdespoäng och vid undersökningens startår, 1999, var meritvärdessystemet nytt. Lärarna var då osäkra på hur både IG och MVG skulle användas, vilket gjorde betygsskalan sammanpressad. Sedan dess har hela betygsskalan börjat användas i högre grad, vilket ökat spridningen i meritvärden. Detta betyder dock inte att kunskapsspridningen ökat i motsvarande grad.

Eftersom Skolverket inte brytt sig om att följa kunskapsutvecklingen bland svenska elever är vi hänvisade till internationella undersökningar när det gäller att följa trender som dessa. Detta är naturligtvis inte oproblematiskt, varför alla resultat bör tas med en nypa salt. Samtidigt skulle inte heller en helsvensk kunskapsundersökning vara invändningsfri och även om en sådan existerat så skulle de internationella undersökningarna ge värdefull information.

En rimlig tolkning av existerande evidens är att kunskapsnedgången inte är något som enbart beror på försämrade resultat bland svaga elever. Istället tyder en hel del (men inte allt) på att försämringarna bland de starkaste eleverna varit ännu större och att sprdningen därmed minskat. När skolan diskuteras är det viktigt att verklighetsbeskrivningen är korrekt.

Comments

  1. Andreas says:

    Intressant! Vad kan de högpresterandes sänkning bero på? Att även de utsätts för distraktion numera (tänker på IT)? Vad jag förstått sjunker kunskaperna i naturvetenskap/matte i ”alla” länder, å andra sidan är ju skolsystemet likadant i typ alla länder. Minns ett inlägg här på ekonomistas som jämförde bredbandsutbyggnad och våldtäktsfrekvens i norge, skulle var aintressant att se om bredband och sjunkande resultat i ma/no korrellerar i länder världen över.

  2. Det mesta av skolans utvärdering går ut på att tala om huruvida eleverna ”uppnår målen”. Med detta avses att eleverna når godkänt. Om elever inte når godkänt innebär det en massa extraarbete för läraren, skolan får bannor och det ser inte bra ut i statistiken. Alltså har vi ett tungt incitamentsystem som styr skolorna till att bry sig om vissa elever. Att de mest högpresterande förlorar på en sådan ordning är föga förvånande och det finns en del evidens för denna typ av effekter i USA (”No child left behind” styr även den mot godkäntgränsen). Man kan även tänka sig att försämrad lärarrekryktering och försämrade ämneskunskaper är något som främst drabbar de starkaste eleverna. Detta är dock mest spekulationer.

    • Således: Upphöjd pliktmoral är kanske ett bättre verktyg för skolan än marknadsstyrning

    • Niklas says:

      Det vore inte överraskande om fokuset på att ”uppnå målen” har just den effekten
      Över huvud taget är det mycket märkligt att ha detta stakra fokus, för G-gränsen är artificiell. Så vitt jag känner till har den inte någon koppling till att en elev som klarat G skall kunna klara vissa saker, såsom vissa utbildningar, arbetsuppgifter eller liknande, efter genomförd kurs.

  3. Martin says:

    Hej Jonas,

    En lite OT-fråga men undrade om du hade någon kommentar om resultaten av de nya högskoleproven och frågan som naturligtvis uppstår angående skolors betygsättning.

    Från SVD: ”År efter år har män lyckats bättre på högskoleprovet än kvinnor. Nu visar det sig att det nya provet med mer matte och färre ord gjort männens försprång ännu större. ”

    ”Vår bedömning var att kopplingen till skolmatematiken i de nya uppgifterna som testar kvantitativ förmåga borde gynna kvinnor. Kvinnor har bättre betyg i matematik än män från gymnasieskolan, säger Åsa Rurling, utredare på Högskoleverket, den myndighet som står bakom provet. ”

    Då undrar man ju vad ett betyg visar egentligen. Ordningsbetyg? Har kvinnor överlag bättre betyg på de nationella proven i matematik också?

    http://www.svd.se/nyheter/inrikes/man-gynnas-av-nya-hogskoleprovet_7168203.svd

    MVH

    • Niklas says:

      Lite förenklat kan man säga att en elevs mattebetyg i gymnasiet är proportionellt mot produkten av arbetsinsats och talang. Helt klart tenderar kvinnor att lägga mer arbete på studierna, inklusive matematikämnet. Det är ju hypotetiskt tänkbart att killarna egentligen har större talang, men att skillnaden i talang är mindre än skillnaden i arbetsinsats.
      Möjligen är högskoleprovets matematik- och logikdel så utformad att talang ”betalar sig” bättre än arbetsinsats.
      På senaste betyget i Ma 1c (dec 2011) hade en större andel tjejer högsta betyg.

    • markus says:

      Alli Klapp Lekholms avhandling handlar just om andra dimensioner än kunskapsmässiga på betygsättning.

      Nu är det visserligen grundskolebetyg hon undersökt, men det hon funnit är en liten (3-5%) komponent som hon knyter till motivation, engagemang och liknande.

      Hon visar också att den komponenten inte särskilt överraskande är större hos flickor.

      http://gupea.ub.gu.se/dspace/handle/2077/18673

  4. Martin says:

    Tillägg:

    Kanske kan vara någon sorts self-selection som pågår också. Endast de med bäst matematikkunskaper skriver nationella provet av männen medan fördelningen ser annorlunda ut bland kvinnor.

    • Niklas says:

      Det kan nog ligga något i detta. Fler kvinnor har högsta eller näst intill högsta betyg från gymnasiet och de behöver inte skriva högskoleprovet. Därmed kan det finnas en sorts inbyggd bias i den population som skriver högskoleprovet, men det vore ju bäst att få veta mer om detta.

  5. Henrik says:

    Gar det inte tanka sig att duktiga elever (ink foraldrar) ocksa ar duktiga forhandlare, som kan vara valdigt anvandbart nu nar det relativa betygssystemet ar borta och andelen vg och mvg ar obegransde? Att sedan skolorna vill tillfredstalla elever och foraldrar med bra betyg gor kanske inte saken battre…

  6. Den här inlagan beskriver den centrala samhällsfrågan.

    När inte ens den sk ”intelligentian” kan komma övers om vart ”landet ligger”.

    Hur tusan skall man då kunna begära att ”kreti o pleti” skall kunna räkna ut
    x+x+1=1,1. dvs 0,05.

  7. Gunnar Brandén says:

    mycket intressant inlägg, och uppenbarligen är expressen ute och cyklar. men är inte metoden för att studera betydelsen av familjebakgrund över tid lite skakig? jag tänker då på användandet av syskonkorrelationer i den rapport som du hänvisar till.

    såvitt jag kan bedöma kontrollerar man exempelvis inte för kön, vilket väl innebär att om trenden av familjebakgrundens betydelse mellan pojkar och flickor skiljer sig så lider måttet av attenuation bias? alltså att kovariansen mellan bror/syster syskon minskar även om betydelsen av de bakgrundsfaktorer som de delar är konstant. vidare är just valet av skola en av de bakgrundsfaktorer som många syskon delar, och eftersom betydelsen av detta val ökat (väl?) så implicerar det att betydelsen av andra bakgrundsfaktorer inte bara förblivit konstant, utan minskat över tid. det går inte alls ihop med följande (ur debattartikeln i DN):

    ”Det är inom gruppen elever födda utanför Norden som vi finner de lägsta kunskapsresultaten. Den genomsnittliga skillnaden i meritvärdespoängen för dessa elever var 31 procent. År 1999 var den bara 17 procent till de nordiskt födda elevernas fördel. Här har skillnaderna nära fördubblats.”

    jag köper att det kan vara så att betydelsen av familjebakgrund varit konstant sedan 90-talet, men utan en rimlig förklaring till de resultat som står i konflikt med varandra (jag kan tex tänka mig att populationen ”högutbildade” eller ”invandrare” inte är jämförbar över tid) så verkar frågan rätt öppen.

    • Att familjebakgrundens betydelse antagligen inte ökat visas även i detta inlägg: https://ekonomistas.se/2011/03/21/segregation-skolval-och-skolresultat/. Slutsatsen delas även av Skolverket i den rapport som släpptes idag. Eventuellt har betydelsen av invandringsbakgrund ökat de allra senaste åren, men det kan även bero på förändringar i populationen elever som invandrat (invandringsålder, land, skolbakgrund).

      Att jämföra råa meritvärdespoäng mellan 1999 och idag är helt enkelt inte seriöst. Betygsskalan var sammanpressad och det måste man justera för.

      Vidare tror jag visst man kontrollerar för kön i syskonkorrelationerna, vilket skulle hantera eventuella trender i könsskillnader. Sedan är det oklart hur detta skulle påverka syskonkorrlationen som ju just är förklaringsgraden av samtliga familjefaktorer.

      • Gunnar Brandén says:

        har BH sagt till dig att de har kontrollerat för kön? om de gjort det, så att de jämför bröder och systrar för sig, så har de i sådana fall gjort det i smyg, för det står inte att läsa i deras rapport.

        jag spinner vidare på det här med syskonkorrelationer… ponera att skillnaderna mellan syskonparens familjebakgrund ökar över tid. om däremot familjebakgrundens andel av förklarad variation i meritpoäng förblir konstant så måste väl det innebära att familjebakgrundens betydelse minskat? vid en första fundering verkar tufft att anta att skillnaderna mellan syskonparens familjebakgrund varit konstanta över tid. jag ska ta och fundera lite mer över detta… trevlig helg.

      • Nej, det vara bara ngt jag hade för mig (det var ett tag sedan jag läste den). En aspekt som väl är den du är inne på är väl vad som händer med den underliggande fördelningen. Dvs, vad betyder det att andelen förklarad variation är lika om fördelningen ändras? Nå, vad gäller betyg så har BH standardiserat betygsfördelningen årsvis vilket gör att eventuella förändringar justeras bort. Det är inte oproblematiskt, men å andra sidan mindre problematiskt än att anta att skillnaderna i betygsfördelningen beror på förändringar i kunskapsfördelningen. Deras metod är därför bra för att undersöka familjebakgrundens betydelse för placeringen i rangordningen, men säger inget (kan inte säga något) om förändringar i fördelningen i sig. Samma tanke ligger bakom plottarna med betydelsen av föräldrars utbildning och inkomst som också är gjord med standardiserade meritvärden som beroende variabel.

        Trevlig helg själv!

  8. Intressant inlägg. Och tankeväckande. Var och en verkar plocka fram och välja siffror som styrker sina argument. Det här var intressant.

    Jag som hoppades att vi kanske hade fått en skola som tog till vara på begåvningarna! Utan att förminska problemet med att de svaga eleverna förstås. Men nu var det kanske inte så…

  9. Jonas, du skriver: ”Hur kan då Lärarnas riksförbund komma fram till att spridningen mellan starka och svaga elever ökat kraftigt?” Du utgår från att de ger en korrekt presentation av statistiken och har inte kollat deras utredning. Men de har gjort en helt felaktig presentation av sina egna siffror. Alla grupper utom en liten på 2-3 procent av populationen har förbättrat sina meritvärden.

    Även i den svagaste gruppen (med föräldrar utan grundskola) har meritvärdet kunnat behållas för den starkaste decilen. Den svagaste decilen uppvisar dock en stor försämring. Det kan bero på att den numera innehåller ungdomar från krigshärjade länder utan något egentligt skolväsende.

    En välvillig tolkning av orsaken till den felaktiga presentationen är slarv och förutfattade meningar. Men bilden borde ändå rättas till. Skolan har inte blivit mer ojämlik.

    Jag har skrivit mera om statistikfusket på min blogg Skattepolitik och samhällsfilosofi.
    /DNg

    • Danne, min ambition var inte att nagelfara LRs rapport utan jag använde uppgifterna som en belysning av ett generellt problem med att analysera spridning utifrån betygsdata. För att uttala sig om spriding i kunskap så krävs det trovärdiga och över tid jämförbara kunskapsutvärderingar och betygen duger inte till detta. Dock letade jag i rapporten efter de exakta siffrorna men kunde inte hitta dem. Efter att ha läst ditt inlägg förstår jag att LR har hanterat data på ett ytterst märkligt sätt.

      Jag rekommenderar istället Skolverkets rapport som släpptes idag. Den är betydligt mer upplysande.

  10. Principiellt helt riktigt att skilja betygsspridning från kunskapsspridning.
    Det tycks vara en allmän föreställning att Sverige har en elit av elever med studieresultat som står sig väl internationellt och att den genomsnittliga nedgången uteslutande beror på den allt större andelen invandrade elever. Sannolikt ger LR::s rapport näring åt såna föreställningar och då är den skadlig..

  11. Jonas Vlachos:
    Kanske lite off topic men får man be om en kommentar, gärna kritik(!) ang : http://www.dn.se/debatt/skolvalet-anvands-for-att-undvika-underprivilegierade

    • Du kan få lite kritik av mig. Att välja skola tar ett par timmar var tredje år. Jämför det med med all annan tid (föräldramöten/utvecklingssamtal, läxhjälp!!) barn tar. Klarar man inte detta som förälder borde det anses bryta mot föräldrabalkens omsorgskrav.

      • kapten haddock says:

        Nå, för den förälder som vill göra ett informerat val tar det betydligt mer än ett par timmar att samla tillräcklig kunskap (särskilt om föräldern är lågutbildad och saknar kontakter). Sen gör ju skolvalet ofta att barnet får resa långt för att ta sig till skolan. Många föräldrar ägnar avsevärd tid till att köra barnen till och från.

      • Varför tar det mer än några timmar? Ok säg två hela kvällar då. Man har ju dessutom tre år på sig att passivt samla kunskap. Lågutbildad ≠ icke läskunnig.

      • kapten haddock says:

        Men hur avgör man egentligen om en skola är bättre än en annan? Jag tror inte att det räcker med att nöja sig med informationsmaterialet som skolorna står för. Sen kan åtminstone mindre barn ej väntas kunna ta sig själva till en skolan som inte ligger helt nära till. En del föräldrar lägger mycket tid på att köra barnen till och från.

      • Tror man kommer långt på rykten. Borde räcka för att hitta en skola som ligger i 10-20%.

Trackbacks

  1. […] vet vi egentligen om skolan Hur har kunskapsspridningen i skolan utvecklats? « Ekonomistas: “Hur kan då Lärarnas riksförbund komma fram till att spridningen mellan starka och svaga […]

  2. […] den utmärkta och kunniga bloggen Ekonomistas finns bra och saklig kritik kring hur slutsatser om elevers kunskapsspridning görs och sprids. Läs inlägget och  kommentarer. Många kunniga och insatta, akademiker och andra, kommer med […]

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s