Nationalekonomer som pandemibekämpare

En ljuspunkt dessa dagar är att se att så många olika aktörer i samhället gör vad de kan för att hjälpa till i kampen mot pandemin och för att mildra dess konsekvenser. Detta verkar i hög grad gälla även nationalekonomer. Paul Romer har till exempel argumenterat för masstestning, det har skrivits en rad intressanta artiklar på VoxEU, det har startats ett forskarseminarium online om ”pandemiekonomi”, norska nationalekonomer har bildat en COVID-19-grupp, och både SNS och Nationalekonomiska Föreningen ordnar webbinarier om COVID-19-krisen. Framtiden får utvisa hur mycket nationalekonomer har att bidra med, men det verkar i alla fall inte vara någon brist på god vilja.

Ett annat exempel är en snabbrapport som jag skrev förra veckan tillsammans med Tommy Andersson, Erik Grönqvist, Erik Lindqvist, Hannes Malmberg och Daniel Spiro. Ingen av oss besitter någon expertkunskap i hur man hanterar pandemier, men vi tänkte att det inte kan skada att lägga fram de idéer vi tillsammans kunde komma på i offentlighetens ljus. Vad kom vi då fram till?

1. Det kanske mest brådskande är att snabbt bygga ut testkapaciteten, vilket både Moderaterna och regeringen redan verkar ha hörsammat. Detta kan både hjälpa till att dämpa smittspridningen till exempel genom mer riktade smittspridningsåtgärder, men det har också stora ekonomiska fördelar då personer med symptom som testar negativt kan gå tillbaka till jobbet. Antikroppstester är också viktiga eftersom de kan visa om man har varit infekterad. Fördelen med dem är att det är billiga och enkelt kan användas i hemmet. Kanske kommer vi så småningom se den typ av armband som dyker upp i filmen Contagion och som måste scannas för att gå in i t.ex. affärer eller arbetsplatser?

2. Den andra idén fokuserar på vad som kan göras för att ytterligare skydda riskgrupper. Vi pekar bland annat på att testning av personal som jobbar med äldre är prioriterat och att det är viktigt att tillhandahålla tjänster såsom hjälp med matinköp för riskgrupper.

3. Sverige har utmärkt tillgång till registerdata (och registerdataforskare!) och vår tredje idé tar sikte på att vi kan använda denna resurs för att analysera data på smittade, vårdtillfällen och döda i realtid, till exempel för att spåra utbrott och rikta smittskyddsinsatser bättre, men också för att bättre kunna utvärdera smittspridningsåtgärder som vidtas.

4. Den fjärde idén handlar om att producera offentligt finansierade tjänster mer ineffektivt. Vi tänker framförallt på att kollektivtrafiken kan gå med större turtäthet för att minska trängsel och därmed smittspridning. Personaltätheten i hemtjänsten behöver öka så att personalrotationen kan minska. Detta kan naturligtvis vara ett problem då sjukfrånvaron har ökat, men å andra sidan finns mycket arbetskraft som har permitterats eller sagts upp och som kan användas i en tillfälligt utökad hemtjänst. Utbyggd testkapacitet kan också bidra till att mer personal snabbare kan återgå till arbetet.

5. Pandemibekämpningen ger upphov till många koordinationsproblem som behöver lösas. Permitterad arbetskraft kan behöva allokeras om till andra företag som behöver öka produktionen. Personer som kan hjälpa till att handla mat behöver matchas med personer i riskgrupper som inte kan handla själva. Sjukvårdsresurser behöver fördelas mellan regioner och vårdinrättningar. Detta är ypperliga exempel då matchningsteori kan användas för att ta fram tekniska plattformar som kan lösa problemen. Det enda som behövs är en algoritmmakare (läs: Tommy Andersson) och några programmerare.

6. Slutligen påpekar vi att man ska ta till vara på den arbetskraft som nu permitteras eller friställs. Vi pekar till exempel på att extra arbetskraft kan komma att behövas för att hjälpa till att skydda riskgrupper, men att man också kan passa på att fundera över vilka utbildningsinsatser som kan göras. Till exempel övergår universiteten nu raskt till online-undervisning, vilket eventuellt kan ge möjlighet att öppna upp utbildningar för fler.

Den här listan på idéer är naturligtvis inte uttömmande. Till exempel tar vi inte upp hur vi kan göra för att stimulera utvecklingen av ett vaccin och hur produktion av ett framtida vaccin kan säkras. Vi diskuterar inte heller de ekonomiska stimulansåtgärder som behövs för att mildra de negativa ekonomiska konsekvenserna av pandemibekämpningen.

Vår rapport finns att ladda ned här. I en debattartikel i Svenska Dagbladet diskuterar vi det första förslaget om masstestning lite utförligare. Vetenskapens värld i SVT sänder ikväll (30/3) ett inslag som bland annat tar upp vår rapport.

Comments

  1. Åsa-Pia JB says:

    Jag skulle gärna vilja hålla med om att god vilja är en bra drivkraft och ett tillräckligt motiv för att ha synpunkter om alla delar av den här krisen. Men jag kan inte riktigt det. Jag har istället en obehaglig känsla av att nationalekonomer har haft så väldigt mycket att säga till om de senaste halvseklet att de fått en släng av storhetsvansinne. Bara för att vi är analytiska och har förmåga att snabbt skaffa oss en första överblick betyder inte det att vi är de som bäst kan bidra med svar på vad som behövs just nu. De punkter ni tar upp om testning och smittspårning är ju inte heller sannolikt något som kommer som överraskande input till de experter som arbetar med de här frågorna på MSB, FHM eller Socialstyrelsen. Kommuner och regioner arbetar idag stenhårt med att fördela om arbetskraft, tillsammans med arbetsförmedlingen. I verkligheten. Då tycker jag att man kan vara lite återhållsam med att komma med tips om matchningsteorier som en lösning. Slutligen när det gäller att ta tillvara på den arbetskraft som permitteras eller friställs så har nu regeringen jobbat dag och natt, tillsammans med arbetsmarknadens parter för att ta fram det paket som presenterades idag.
    Jag säger inte att nationalekonomer inte kan bidra i denna kris. Men jag tror de gör bäst nytta när de försöker förstå, beskriva och analysera de ekonomiska effekterna av krisen (som på dagens möte med Nationalekonomisk föreningen).
    Jag tycker att det är bra att ni inte går vidare med ”hur vi kan göra för att stimulera utvecklingen av ett vaccin och hur produktion av ett framtida vaccin kan säkras.” Kom i stället gärna tillbaka i diskussionen om de ekonomiska stimulansåtgärder som behövs för att mildra de negativa ekonomiska konsekvenserna av pandemibekämpningen. Inklusive en klädsam ödmjukhet inför nationalekonomins begränsningar och svårigheten även med denna mer renodlade ekonomuppgift.

    • Jag kan hålla med dig om att nationalekonomer ibland drabbas av storhetsvansinne. Jag kan också hålla med om att flera av våra idéer inte är särskilt originella. Båda dessa faktorer är anledningar till att vi tvekade att lägga ut detta förra veckan, men vi tänkte att det inte kan skada (annat än möjligen vårt eget renommé).

      Däremot håller jag inte alls med dig om att nationalekonomer bara ska ägna sig åt att hantera de ekonomiska effekterna av pandemibekämpningen, även om det kanske ska vara första prioritet för makroekonomer (och ja, mkt intressant och viktig diskussion på dagens möte). Vilka metoder som används för att bekämpa pandemin har stor ekonomisk betydelse och detta bör därför inte lämnas enkom till smittskyddsexperter. Likaså har pandemibekämpningen politiska konsekvenser (jag tänker på dagens nyheter från Ungern), så statsvetare bör t.ex. också engagera sig i detta. Många av de utestående frågorna handlar också om hur människors beteende påverkas av olika åtgärder och där tror jag beteendevetenskap i bred bemärkelse har mycket att bidra med. Vilka ekonomiska incitament som bäst stimulerar utveckling av nya vaccin är också i allra högsta grad bör vara en fråga för nationalekonomer, det finns mycket nationalekonomisk forskning om just den saken att dra nytta av.

      • Åsa-Pia JB says:

        Jag menar att vår roll är att tala om vilka (samhälls)ekonomiska konsekvenser olika strategier för smittbekämpningen kan få. Men inte lägga allt för mycket krut på att kommentera själva strategierna som sådana. Från ett ekonomperspektiv kan det verka rimligt att göra processen så kort som möjligt – stäng ner samhället och testa alla. Men här har vi just nu antagligen inte tillräckligt med testutrustning. Och att stänga ner ett samhälle kan ha mkt stora konsekvenser och i dagsläget vet vi inte hur lång period av social distansering som krävs. Jag tänker mig att smittskyddsexperter (som inte bara är mikrobiologer) gör denna typ av överväganden och vi som aldrig sysslat med detta tidigare har inte så mycket att tillföra där just nu.

        Ekonomiska incitament för vaccin… tycker jag inte är jätteintressant. Här är min uppfattning att marknaden inte kan ta ansvar för allt utan att det offentliga ska garantera att sådana samhällsnödvändiga verksamheter finns.

  2. Christoffer Rydland says:

    Det är ett lovvärt initiativ att på det här viset snabbt tillföra samhällsdebatten mer idéer. Författarna är ju tydliga med både metod och syfte med rapporten. Det är särskilt viktigt med variation och originalitet i samhällsdebatten i en situation där man annars lätt gör som alla andra, som man blir tillsagd, eller som man brukar. Jag tolkar det som författarna ser rapporten som startpunkten för en fördjupad diskussion och inte en slutpunkt. Rapporten är en intressant ”genre” som jag gärna ser efterföljare till.

    • Erik Lindqvist says:

      Tack Christoffer – du sammanfattar syftet med vår rapport bättre än vad vi själva lyckats göra.

  3. Johan says:

    Jag tycker att det haltar lite när ni inte tar upp de svårigheter som finns med att ta fram tillförlitliga tester. Spanien har redan drabbats av tester som gett felaktiga utslag. Det här är nog något en epidemiolog hade lagt mer fokus på än vad en nationalekonom gör.

    https://www.economist.com/science-and-technology/2020/03/19/developing-and-deploying-tests-for-sars-cov-2-is-crucial

  4. Astri Muren says:

    Jag tillhör de som tvekar om hur mycket nationalekonomin har att bidra med angående de mer direkta pandemibekämpningsråden, men om det är fritt fram att bolla in idéer vill jag bidra med denna: Figuren med den välkända kurva som vi vill platta ut skulle kunna justeras så att den streckade linje som visar sjukvårdskapaciteten lutar positivt, eftersom kapaciteten byggs ut över tid. Detta illustrerar tydligare fördelen med att sakta in smittspridningen eftersom en högre kontrollerad kurva då får plats under strecket. (Kommentarsfältet verkar tyvärr inte tillåta figurer.)

    • Astri: Jag glömde svara på denna kommentar, men varje gång jag sett den där figuren sen jag läste din kommentar har jag haft detta i åtanke. Det är en god poäng tycker jag. Den bör luta uppåt inte bara pga av att kapaciteten ökar, utan också att nya medicinska innovationer skulle kunna korta vårdtiden (det är ju dock mer osäkert förstås).

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s