De svenska registerdatabasernas sorgebarn: Dokumentationen

Svenska registerdata används i allt högre grad inom forskning och utvärdering vilket har resulterat i en mängd rön och lärdomar inom särskilt medicin och samhällsvetenskap. Men ett problem som sällan diskuteras är att de flesta av dessa registerdatabaser är bristfälligt dokumenterade. Antalet variabler är mycket stort (tusentals) och har i de flesta fall förändrats över tid. Statistikmyndigheterna i Danmark (DST) och i viss mån Norge (SSB) har upprättat samordnade system för registerdokumentation, men tyvärr har Sverige och SCB halkat efter. [Read more…]

Nordhaus förtjänar självklart priset

I samband med att Ekonomipriset till Alfred Nobels minne presenteras finns ett antal saker som återkommer varje år: Någon känner sig alltid manad att poängtera att ekonomipriset inte är ett ”riktigt” Nobelpris; någon annan undrar varför det ska vara ett pris i ekonomi och inte i samhällsvetenskap i bredare bemärkelse, och slutligen är det alltid någon som är upprörd över att ekonomer (enligt dessa kritiker) tror att allt kan fångas i modeller och räknas i pengar. [Read more…]

Åsa Rosén (1961-2018)

Detta är ett gästinlägg av Anne Boschini, Anna Sjögren, Annika Alexius, Karin Hederos, Christina Håkanson, Helena Holmlund, Anna Sandberg, Marianne Sundström och Jenny Säve-Söderbergh.

Det är med stor sorg och saknad som vi meddelar att Åsa Rosén dog den 26 augusti 2018, 57 år gammal. Åsa var en förebild och en mentor för många av oss kvinnliga nationalekonomer – och säkert också för en hel del manliga kollegor. Det fanns flera anledningar till detta.

[Read more…]

Stackars småsyskon

Den som följer forskningen i gränslandet mellan psykologi, medicin, ekonomi, sociologi och kriminologi kan inte ha undgått att märka att genetiska förklaringsmodeller blivit allt vanligare. Rika datamaterial gör det möjligt att jämföra diverse utfall för syskon, tvillingar eller adoptivbarn och generellt tyder resultaten på att genetikens roll är stor. Ibland ifrågasätts till och med att det skulle spela någon roll i vilket social sammanhang och till och med i vilken familj man växer upp. De flesta föräldrar finner denna slutsats märklig och tämligen provocerande. Skulle det verkligen inte spela någon roll vad man som förälder gör med barnen under deras uppväxt? [Read more…]

Deadline för uppsatser till den nationella konferensen

Årets nationella konferens i nationalekonomi äger rum den 4-5 oktober på Linnéuniversitetet i Växjö. Där samlas forskare och andra med intresse för nationalekonomi för att presentera och diskutera nya studier. Den 14 maj är deadline för att skicka in uppsatser för bedömning. [Read more…]

Vad styr familjers skolval?

För att utröna vilka effekter skolval har är det naturligtvis centralt att känna till vilken typ av skolor familjer föredrar. Det finns i princip två sätt att få kunskap kring detta: man kan fråga familjer vilken typ av skolor de uppskattar och man kan observera vilka skolor familjer faktiskt väljer. Vilken metod man väljer kan ge väldigt olika svar, vilket manifesteras i en debattartikel av Almega och Friskolornas Riksförbund som hävdar att obligatoriskt skolval är ett sätt att minska den sociala skolsegregationen. [Read more…]

Bör termen humankapital skrotas?

Häromdagen fick ett av mina barn beskedet att Skatteverket förväntade sig en inbetalning av några kronor i avkastningsskatt på en aktiefond. ”Men hur kan jag betala skatt, jag har ju inte arbetat!?”, löd det förvänade utropet. Att förklara varför även kapitalinkomster bör beskattas var ganska enkelt, men frågan pekade ändå på den fundamentala skillnaden mellan arbets- och kapitalinkomster: man måste arbeta för att få de förra, men inte de senare. [Read more…]

Sjätte nationella konferensen i nationalekonomi i höst

Sveriges nationalekonomer träffas vartannat år på en nationell konferens för att utbyta idéer och forskningsresultat samt för att utöka det sociala nätverket. I oktober i höst äger det sjätte mötet rum på Linnéuniversitet i Växjö. Arrangör är Nationalekonomiska föreningen och en lokal arrangörskommitté. [Read more…]

Skolverket fångar skolorna i ett dilemma

I vad som närmast blivit en återkommande ritual meddelade Skolverket häromdagen att det nationella provet — denna gång i svenska — läckt och spridits på sociala medier. Skolverkets respons är att råda rektorer som tror att proven spridits till deras elever att använda sig av de ersättningsprov som finns. Problemet med denna respons är att det är svårt att se vilka incitament rektorerna har att följa detta råd. [Read more…]

De fristående skolornas betygssättning

Skolverket släppte i veckan en rapport som berättar att elever från kommunala gymnasieskolor generellt presterar bättre än elever från fristående skolor under första året på högskolan. Då de kommunala gymnasisterna i snitt har lägre gymnasiebetyg är detta en indikation på att betygssättningen är generösare på fristående gymnasier. Resultatet är helt i linje med Björn Hinnerichs och min studie som finner att fristående gymnasier rättar de nationella proven generösare än kommunala. [Read more…]