De senaste åren har jämställdheten inom nationalekonomin uppmärksammats på ett sällan skådat sätt. En bidragande anledning är uppsatsen av Alice Wu (numera doktorand på Harvard) som dokumenterade utbredd sexism, rasism och homofobi på det anonyma nätforumet Economics Job Market Rumors. En annan studie som fått stor uppmärksamhet är Heather Sarsons studie (under utgivning i Journal of Political Economy) om medförfattarskap som visade att kvinnliga nationalekonomer missgynnas mer än män av att ha medförfattat artiklar. Anklagelserna om sexuella trakasserier som riktats mot Harvard-ekonomen Roland Fryer har också väckt starka reaktioner. Den amerikanska nationalekonomiföreningen AEA har reagerat genom att tillsätta en särskild kommitté, det har formulerats en ny policy mot trakasserier och diskriminering och utvecklats ett nytt nätforum kallat EconSpark. I höstas genomfördes en enkät till nuvarande och före detta AEA-medlemmar. I måndags släpptes de första resultaten från denna enkät. [Read more…]
Två kommande möten i Nationalekonomiska Föreningen
Med jämna mellanrum håller Nationalekonomiska Föreningen sammankomster där aktuella och viktiga samhällsfrågor diskuteras. De två kommande mötena är ovanligt intressanta. Det första mötet diskuterar frågan “Bör riksdagen få mer makt relativt regeringen?” av statsvetarna Johannes Lindvall och Jan Teorell, bl a utifrån SNS Demokratirapport 2017 som behandlade just denna fråga. Det andra mötet diskuterar frågan om “En ny skattereform” där några av landets ledande ekonomer samt företrädare för Skatteverket och finansdepartementet deltar. Både medlemmar och icke-medlemmar är välkomna till dessa möten!
[Read more…]
Onyanserad kritik av Handelshögskolan
Det har förmodligen undgått få att företagsekonomen Mikael Holmqvist författat en tegelsten om Handelshögskolan i Stockholm. Till stora delar är boken en redogörelse för hur skolan styrs, finansieras och hur utbildningen och studentkårens verksamhet bedrivs. Boken är därmed på sätt och vis en berättelse om framgångssagan Handelshögskolan, men framförallt driver Holmqvist en rad kritiska teser. Som nationalekonom är boken extra intressant då nationalekonomi spelar en förvånansvärt stor roll i Holmqvists beskrivning av Handelshögskolan. [Read more…]
Att mäta skolframgång
Hur ska man avgöra hur bra en skola egentligen är? Ett naivt svar är att det bara är att se hur skolorna presterar, men efter lite eftertanke inser de flesta att skolor har olika förutsättningar. Att bedöma en skola vars samtliga elever är studiebegåvade, studiemotiverade och har starkt föräldrastöd efter samma mall som en skola vars elever kännetecknas av motsatsen är både missvisande och orättvist. Ett vanligt sätt att hantera denna problematik är att undersöka vilket mervärde en skola ger. Även om detta är konceptuellt enkelt så finns det stora problem med sådana mätningar. [Read more…]
En skandinavisk matchningsmarknad för doktorandseminarier
I dagarna har 21 har lyckliga doktorander i Sverige, Norge och Danmark fått besked om att de under 2019 kommer att få presentera sin forskning vid nationalekonomiska institutioner i de tre nämnda länderna. Detta är ett resultat av ett nytt program med syfte att träna doktorander inför internationella akademiska arbetsmarknader. I detta gästinlägg beskriver Tommy Andersson (Lunds universitet) och Randi Hjalmarsson (Göteborgs universitet) bakgrunden och utfallet av detta program. [Read more…]
Om könsskillnader i förhandlingssituationer
För ett tag sedan hade jag det tveksamma nöjet att rätta tentor. Jag tycker generellt sett om att undervisa men just examinationsbiten är sällan rolig. Den huvudsakliga anledningen till det är att studenter ofta har åsikter om ens rättning och vad som ska anses som ett riktigt svar, och om man inte trots allt kan tolka något lite mer till deras fördel, och så vidare. Nu senast noterade jag ett mönster som jag inte har noterat tidigare (men som mycket väl kan ha funnits där): av de cirka 30 studenter (av dryga 200) som hörde av sig och hade invändningar var nästan alla män, och de som insisterade mest och återkom även efter att jag svarat en första gång var uteslutande män. [Read more…]
Sverige och Luxembourg Income Study
Internationella jämförelser kan ge viktiga insikter om ett lands status och utveckling över tid. Men för att dessa ska kunna göras krävs jämförbar information, och tyvärr har detta saknats för Sverige sedan ett antal år inom inkomstfördelningsområdet. Bakgrunden är olyckliga skrivningar i vissa nyare lagar som stoppade SCBs utlämnande av data till det ansedda internationella forskningsinstitutet Luxembourg Income Study (LIS) där jämförbar inkomstdata samlats sedan nästan 40 år. I somras föreslog dock den forskningspolitiska utredningen Rätt att forska en lagändring som ska göra detta möjligt. Frågan är nu hur regeringen ämnar gå vidare med förslaget. [Read more…]
De svenska registerdatabasernas sorgebarn: Dokumentationen
Svenska registerdata används i allt högre grad inom forskning och utvärdering vilket har resulterat i en mängd rön och lärdomar inom särskilt medicin och samhällsvetenskap. Men ett problem som sällan diskuteras är att de flesta av dessa registerdatabaser är bristfälligt dokumenterade. Antalet variabler är mycket stort (tusentals) och har i de flesta fall förändrats över tid. Statistikmyndigheterna i Danmark (DST) och i viss mån Norge (SSB) har upprättat samordnade system för registerdokumentation, men tyvärr har Sverige och SCB halkat efter. [Read more…]
Nordhaus förtjänar självklart priset
I samband med att Ekonomipriset till Alfred Nobels minne presenteras finns ett antal saker som återkommer varje år: Någon känner sig alltid manad att poängtera att ekonomipriset inte är ett ”riktigt” Nobelpris; någon annan undrar varför det ska vara ett pris i ekonomi och inte i samhällsvetenskap i bredare bemärkelse, och slutligen är det alltid någon som är upprörd över att ekonomer (enligt dessa kritiker) tror att allt kan fångas i modeller och räknas i pengar. [Read more…]
Åsa Rosén (1961-2018)
Detta är ett gästinlägg av Anne Boschini, Anna Sjögren, Annika Alexius, Karin Hederos, Christina Håkanson, Helena Holmlund, Anna Sandberg, Marianne Sundström och Jenny Säve-Söderbergh.
Det är med stor sorg och saknad som vi meddelar att Åsa Rosén dog den 26 augusti 2018, 57 år gammal. Åsa var en förebild och en mentor för många av oss kvinnliga nationalekonomer – och säkert också för en hel del manliga kollegor. Det fanns flera anledningar till detta.
Ekonomistas 
Senaste kommentarer