I måndags hade Nationalekonomiska föreningen (ansök gärna om medlemskap) ett webinarium om hur de ekonomiska aspekterna av Corona-krisen kan hanteras. Den breda synen var att detta inte är rätt tid att hålla i plånboken. En av statens centrala uppgifter är att hantera breda chocker som drabbar hushåll och företag. Staten har en unik förmåga att sprida risker och maktmedel att se till att detta sker på ett effektivt och rättvist sätt. Samhällsekonomiska kostnader uppstår när arbetskraft och kapital inte kan arbeta som vanligt. Statliga utgifter som sprider dessa kostnader är därför bara omflyttningar i den samhällsekonomiska bokföringen.
Även om staten fullt ut bör använda sig av sin kapacitet i ett läge som detta så är det också viktigt att stöd riktas dit de gör störst nytta och utformningen kan bli mer eller mindre bra. Snarare än att diskutera detaljer i olika åtgärdsförslag syftade emellertid webinariet till att ge en överblick, dels av den ekonomiska situationen i olika delar av ekonomin, dels av nationalekonomers syn på problemen. Det var många personer som fick prata kort och det hela går att se på Youtube.
För den som vill hoppa till enskilda inslag följer här en guide.
0:00.00 Introduktion av Susanne Ackum, ordförande i Nationalekonomiska föreningen
0:03.00 Caroline Berg (Axel Johnson AB) om tjänsteföretagen
0:07.40 Staffan Boman (Electrolux) om industrin
0:12.20 Anna Öster (Länsförsäkringar) om de finansiella marknaderna
0:18.00 Ylva Hedén Westerdahl (Konjunkturinstitutet) om makroprognosen
0:23.20 Robert Bergqvist (SEB) om den makroekonomiska situationen
0:28.45 Susanne Spector (Nordea) om den makroekonomiska situationen
0:34.00 Lars Calmfors (IIES/IFN) om den makroekonomiska situationen och offentliga finanser
0:39.00 Karolina Ekholm (Stockholms universitet) om det makroekonomiska läget
0:49.00 Lars Jonung (Lunds universitet) om den makroekonomiska situationen
0:49.50 Erik Thedéen (Finansinspektionen) om den finansiella stabiliteten
0:56.20 Hans Lindblad (Riksgälden) om den finansiella stabiliteten
1:02.00 Magnus Henrekson (IFN) om vad som bör göras i näringspolitiken
1:07.45 Per Strömberg (HHS) om näringspolitik, likviditet och solvens
1:14.15 Bo Becker (HHS) om konkurser
1:19.45 John Hassler (IIES) om stabiliseringspolitiken
1:28.20 Harry Flam (IIES) om stabiliseringspolitiken
1:34.30 Karolina Ekholm (Stockholm) om stabiliseringspolitiken
1:41.30 Lars Jonung (Lund) om stabilseringspolitiken
1:53:10 Lars Calmfors (IIES/IFN) om stabiliseringspolitiken
1:53.20 Avslutande ord av Jonas Vlachos och Susanne Ackum
En överblick kan aldrig bli särskilt djuplodande men väcker många frågor. Hur upprätthålls egentligen en produktionskapacitet utan att folk samtidigt ger sig ut och sprider smitta? Hur kan staten underlätta för hyresgäster och hyresvärdar, både klämda från sina håll, att komma överens? Hur kan gig-anställda och egenföretagare få en försörjning när intäkterna plötsligt helt försvunnit? Hur minska risken att inte arbetskraftsbrist uppstår när helt nya arbetsuppgifter dyker upp i krisens spår? Hur villkoras företagsstöd så att de blir rättvisa och hamnar rätt? Vilka behov har kommuner och regioner och hur generös bör staten vara i ett läge som detta? Vi på bloggen uppmuntrar gästinlägg som diskuterar konkreta åtgärder som kan hantera dessa och frågor kring den ekonomiska kris som Corona-virusets framfart orsakat.
Ekonomistas 
Angående det som Lars Calmfors pratar om vid 1:51:00, alltså om det inte vore bättre med en kraftigare nedstängning av ekonomin så verkar det ju finnas konsensus bland nationalekonomer om detta 🙂
http://www.igmchicago.org/surveys/european-economic-policy-for-the-covid-19-crisis/
Tack för intressant samtal!
Hans Lindblad säger i praktiken att staten kommer rensa alla dåliga balansräkningar hos systemviktiga aktörer. Det är ett kortsiktigt agerande. Det skapar svårartad moral hazard i samhällsekonomin. Jag förstår inte varför våra ledare tänker så kortsiktigt.
Lars Jonung hävdar mycket riktigt att det är den ökade skuldsättningen som kommer utlösa en eventuell finanskris. De lösningar som presenteras i samtalet och här på ekonomistas är att öka skuldsättningen ännu mer. Vilket visar att den samhällsekonomi som man byggt upp är en skuldekonomi som kräver skuldtillväxt för att överleva.
Det finns ett begrepp för det…
Ni tar upp att Sverige har en väldigt låg offentlig skuld på en 35% av BNP och Lars Jonung nämner den expansiva penningpolitikens skuld, men att den privata skuldsättninen går mot 300% av BNP måste väl ändå ges lite mer utrymme än så?
https://tradingeconomics.com/sweden/private-debt-to-gdp
Det är såklart värt en hel del utrymme, men kanske inte i ett coronasammanhang? Det är ju framförallt hur staten bör agera som avhandlas, och därigenom är framförallt den offentliga skuldsättningen intressant här.
Hushållens skuldsättning påverkar kanske helt enkelt inte tillräckligt i just denna kris.