Slopad PPM kan bli ytterligare ett slag mot dagens unga

Socialdemokraternas partiordförande Stefan Löfvén vill skrota premiepensionssystemet, PPM, och föra över pengarna till den allmänna inkomstpensionen för att minska risken för att “bromsen” slår till. Men ett sådant förslag skulle i praktiken innebära en kraftfull omfördelning mellan generationer. Likt avskaffandet av förmögenhetsskatten, den proportionella fastighetsskatten, de riktade sänkningarna av skatten på pensionsinkomster, gynnas den äldre generationen ännu en gång på bekostnad av dagens unga.

Det svenska pensionssystemet innehåller idag flera komponenter. Den viktigaste är den allmänna inkomstpensionen som innebär att löntagaren betalar in pensionsavgifter vilka ger rätt till framtida pensionsinkomster. I realiteten går dock dagens pensionsavgifter till dagens pensionärer medan morgondagens pensionsbelopp är osäkert (dagens löntagare får pensionsrätter, dvs rätt till en andel i framtidens pensionssystem). En konsekvens är att när dagens pensionsavgiftsinbetalningar minskar, vilket exempelvis sker när arbetslösheten ökar, så minskar pengarna till dagens pensioner. För att systemets långsiktiga finansiella balans ska bibehållas kan i värsta fall en “broms” slå till, dvs att pensionerna sjunker.

En andra kompentent i det allmänna systemet är premiepensionen, vilket är en form av individuellt fondsparande baserat på ackumulerade insättningar av en dryg tiondel av löntagarens pensionsavgift. Det som skiljer premiepensionen från inkomstpensionen är att pengarna finns i ett konto med löntagaren namn, och innebär därmed inte någon omfördelning över tid eller mellan generationer. De pengar som dagens aktiva betalat in sitter därmed och väntar (och förhoppningsvis växer till) tills dess att löntagaren blir pensionär. Systemet har kritiserats på flera grunder, dels för att det tvingar vanligt folk att ta ställning till svåra placeringsbeslut, dels för att aktiemarknaden i efterhand inte gått så bra som många hoppats.

Storleken på de olika pensionskomponenterna (i milj kr) syns i figuren nedan, hämtad från Pensionsmyndighetens Orange Rapport 2012, sid 34. Den gröna stapeln visar rätten till inkomstpension medan den gula visar mängden inbetalda premiepensioner. I genomsnitt är premiepensionerna en tiondel av det totala pensionskapitalet.

image

Vad händer om man skulle skrota PPM? Det beror naturligtvis på hur detta görs, vad som händer med pensionsavgifterna och inte minst med de befintliga fonderna. Stefan Löfven säger att man vill hindra att bromsen ska slå till lika ofta, vilket innebär att S vill föra över resurser till inkomstpensionen. Ett sätt att göra detta på är att föra över premiepensionerna (gula staplar) till inkomstpensionen. Eftersom huvuddelen av premiepensionerna innehas av icke-pensionärer (Orange Rapport, figur 4.7, sid 31) och inkomstpensionen är ett fördelningssystem, innebär detta att pengarna skulle överföras från dagens unga till dagens pensionärer. Hur stor skulle denna intergenerationella överföring bli? Svaret ligger runt ca 500 miljarder kronor, vilket är summan av alla inbetalda och värdeförändrade premiepensioner (Orange rapport 2012, sid 13). Detta är en enorm omfördelning. I jämförelse med två reformer som ju också företrädesvis gynnade kapitalstarka äldre och pensionärer, den avskaffade förmögenhetsskatten (6 miljarder) och den reformerade fastighetsskatten (kanske lika mycket i avskaffad progressivitet), framträder ett PPM-avskaffande enligt socialdemokraternas förslag som gigantisk.

Man kan också skrota PPM genom att minska avgiften till PPM och samtidigt höja avgiften till inkomstpensionen, ett förslag som Tomas Eneroth (S) fört fram. Även detta skulle innebära en överföring från dagens unga till dagens pensionärer (vilket tidigare lyfts fram här av doktoranden Johannes Hagen vid Uppsala universitet). I en promemoria från Pensionsmyndigheten beräknas effekten av en helt överförd avgift bli att pensionerna under resten av 2010-talet stiger med fyra procent medan pensionerna för personerna födda på 1980- och 90-talen skulle sjunka med med runt 10%, vilket är mycket stora förändringar.

Kritiken mot PPM är trots dessa problem inte helt ogrundad. Det är sannerligen vågat att låta privatpersoner fatta så svåra och viktiga placeringsbeslut som påverkar deras framtida pension. En reform av PPM kan därför vara motiverad, men att avskaffa den för att lösa kortsiktiga problem i det allmänna pensionssystemet är orimligt, inte minst som detta skulle medföra en kraftig generationsomfördelning. Varför ska dagens unga ensidigt betala för dessa obalanser som framför allt har sin grund i den höga arbetslösheten? Är det inte nog med att dagens unga redan tagit den kanske hårdaste smällen under lågkonjunkturen?

Att slopa PPM till förmån för dagens pensionärer vore att slå mot dagens unga. Är S verkligen villigt att gå till val på ett sådant förslag?

Comments

  1. Hej!
    Maria heter jag, från webbtidningen Dagens Arena. Intressant inlägg, tänkte höra om ni möjligtvis vill skriva en debattartikel för oss ang PPM-systemet? Tack på förhand! Mvh Maria (maria.georgieva@arenagruppen.se)

    • Kalle says:

      Kunskap om detta är inte speciellt anmärkningsvärd. Det kan tyckas märkligt att journalister med lite kunskap om ekonomi inte själva kan skriva artiklar om detta och presentera det. En debattartikel får det i det närmaste att framstå som en åsikt, vilket det i realiteten inte är.

  2. Det som vore mera likt nationalekonomi och mindre ren dagspolitik vore att diskutera vilken av de två principerna för pensioner PAYG eller fonder, som kan tänkas överleva chocker som börskrascher (typ NY 1930 rep 2008) och krig.
    Förslagsvis kunde erfarenheterna från Chile, som ändå sluppit undan både krasch och krig, ligga till grund.

    • Fred, den diskussionen är också angelägen. Men PPM-diskussionen/debatten har ju i princip helt förts i precis dessa termer, medan omfördelningen mellan generationer hamnat i skymundan. Håller du inte med om det?

      F ö såg jag precis att en bankekonom idag har en debattartikel på Aftonbladet som för fram likartade synpunkter som jag:
      http://www.aftonbladet.se/debatt/debattamnen/politik/article17364208.ab

      • Om vi skall diskutera omfördelningen mellan generationer på allvar, måste vi ta hänsyn till det kapital – både materiella som hus, fabriker, gruvor, infrastruktur, och ideella som ökad kunskapsmängd som överförs från generation till generation. Men det är tämligen meningslöst. Även så är den synnerligen eventuella utdelningen från fonderat kapital under ett helt arbetsliv till dem som har betalat fonderna. Det finns ingen känd metod att hindra fondförvaltare från att profitera på fonderna. Inte ens stiftelsemodellen innebär något ordentligt skydd mot plundring. Även i fall det inte skulle råka inträffa krig eller börskrasch på ett halvsekel. Vilket är ganska ovanligt.
        Det enda som torde kunna skydda pensionärernas inkomster är demokratisk kontroll. Det är faktiskt så illa att pensionsreformen i Chile, vilken var en del av Chicago boys reformprogram efter Pinochets militärkupp har fått lov att reformeras tillbaka igen. Utom för vissa centrala yrkesgrupper som undantogs från fondpensionsreformen: ”The Chilean armed forces and police do not contribute in the workers pension system but participate in a separate PAYGO system” http://en.wikipedia.org/wiki/Pensions_in_Chile
        Det finns också de som uttrycker saken mera drastiskt än artikeln i Wikipedia…

    • Micke says:

      Det som vore mera likt nationalekonomi och mindre ren dagspolitik vore att diskutera vilken av de två principerna för pensioner PAYG eller fonder, som kan tänkas överleva klåfingriga politiker och valfläsk.

      Förslagsvis kunde erfarenheterna från hela västvärlden de senaste 50 åren ligga till grund.

  3. Jonas says:

    Föredömligt pedagogiskt skrivet! Tack!

  4. Ola Pettersson says:

    Daniel!

    Argumentationen i din artikel (gigantiska förmögenhetsöverföringar mellan generationer) utgår från att resurser som idag finns i PPM på något sätt skulle ”återtas” och föras över till ex AP-fonderna. Har aldrig hört någon s-politiken föreslå detta. Däremot har vissa föreslagit att framtida PPM-avsättningar i stället skulle gå till det ”vanliga” pensionssystemet. Vad har jag missat?

    Mvh, Ola

    • Ola, det verkar inte finnas några konkreta förslag alls än så länge, så du har nog inte missat just någonting. Det enda vi (jag) vet är att Löfvén anser att PPM är ett ”misslyckande” och att han vill justera pensionssystemet så att ”bromsen inte slår i lika ofta”. Som jag också skriver i inlägget är det alltså oklart exakt hur en tänkt PPM-reform skulle gå till, och därför nämner jag två olika scenarier: att man flyttar över premiepensionerna eller att man växlar över pensionsavgifterna från PPM till inkomstpensionen. Båda dessa varianter av PPM-skrotning skulle innebära en generationell överföring från unga till gamla.

      Men kanske att vi ska tolka Löfvéns utspel som en testballong, och därför kan vi som reagerar inte göra mycket annat än att spekulera i hur S har tänkt sig. Jag hoppas att de politiska partierna beaktar in de argument som nu förs fram och tar med sig dem till pensionsgruppen. Förhoppningsvis slipper vi drastiska reformer av den typen jag spekulerar i, kanske rentav till följd av den debatt som just nu förs.

  5. Jag såg precis att Johan Norberg i Metro också skriver om pensionsfrågan och förslaget att avveckla premiepensionen:

    http://www.metro.se/kolumner/ge-din-pension-en-tanke/EVHmhB!EfWuRxNI4imE/

  6. Mats E says:

    Mycket klargörande. Är i likhet med tidigare inlägg förvånad över att ingen journalist lyckats förklara effekterna för olika generationer. Är redaktionerna så nedbantade att man bara hinner med att skriva om underlag man fått från partiers och intresseorganisationers PR-avdelningar.

  7. markus andersson says:
    • Har läst artikeln och – jag är ingen pensionsexpert så jag kanske avslöjar min okunnighet här – men det är något jag inte förstår: flyttar man en halv procentenhet från PPM till inkomstpensionen är det väl inte avkastningen på aktiemarknaden contra löneutvecklingen som är det viktiga utan att PPM är fonderat (dvs man får tillbaka sina egna pengar) medan inkomstpensionen går enligt kedjebrevsprincipen där dagens arbetande betalar nuvarande pensionärers pensioner?

  8. Pär says:

    Ungdomar har inget PPM-kapital att tala om. Med ”dagens unga”, i avsnittet om att överföra premiepensioner till inkomstpensioner, menar du då personer mellan 40 och 60 eller är det jag som missförstår?

    • Pär, du har rätt i att man kan, och kanske bör, nyansera resonemanget ytterligare genom att skikta mellan olika grupper inom den yngre, yrkesaktiva befolkningen. Den allra grövsta indelningen mellan pensionärer och icke-pensionärer fångar in väsentliga delar av pensionssystemets inre spänningar, men gruppen icke-pensionärer är alltså heterogen. Mitt resonemang gick framför allt ut på att lyfta fram generationsomfördelningen som en viktig och ofta förbisedd aspekt i PPM-diskussionen, men förhoppningsvis kommer mer djuplodande analyser av denna fråga.

  9. En fråga om Hagens resonemang: är det inte orimligt att förvänta sig att avkastningen på lång sikt inom PPM (eller liknande system) skulle vara högre än BNP-tilväxt och därmed den långsiktiga inkomsttillväxten?

    • Micke says:

      Riskjusterat förefaller det otroligt, men poängen med PPM är (bland annat) att de som vill ta en högre risk kan göra det. Då finns en rimlig sannolikhet till högre avkastning också.

      • Det finns inga garantier mot krascher som börsens i New York 1930 resp. 2008. Vilket innebär att den sannolikhet som finns till övre avkastning är en sannolikhet i samma bemärkelse som det innebär en viss sannolikhet för vinst att köpa en lott. Medan det alltså inte finns någon som helst sannolikhet för att alla skall vinna eller ens kunna få någon utdelning på lotteriet. Och den enda säkra vinnaren är anordnaren, banken, försäkringsbolaget eller i detta fall PPM-föraltaren.

      • Micke says:

        Jag har sparat i PPM över 2008. Jag hade pengar där innan. Jag har mer pengar där efteråt. Det är alltså, för att uttrycka sig milt, något oklart vad du pratar om.

        Mina pengar finns uteslutande i indexfonder. Det betyder att det förvisso går en mindre summa till förvaltare av dessa, men den relevanta jämförelsen är hur mycket pengar som skulle gått till politikerna och deras kompisar i det gamla systemet. Den summan skulle varit högre.

        Jag förstår nu mycket väl att du anser att pengar som förvaltarna tar för att utföra en tjänst = stöld, och dessutom att pengar jag inte längre skickar till politiker också är stöld ”från det allmänna”. Som tur var håller inte en förkrossande majoritet av svenska folket med dig på den punkten.

      • Om det är riskprofilen det gäller så är det svårt att säga att detta skulle vara en omfördelning mellan generationer; vissa kommer att vinna, andra förlora. Men förstå mig rätt: jag tycker det verkar finnas vissa fördelar med ett fonderat system, jag ser bara inte hur en minskning av inbetalningarna till den fonderade delen och en motsvarande ökning av avgiften till den inkomstbaserade delen skulle betyda att yngre generationer per automatik förlorar.

      • Signaturen Micke verkar blanda ihop nationalekonomi och privata erfarenheter.
        Nationalekonomi skall dock ta hänsyn till effekterna av de politiskt-ekonomiska besluten för alla innevånare, helst, när det gäller pensionerna, i medvetande om att alla har rätt till en anständig ålderdom trots att förutsättningarna för att spela på börsen – eller genom PPM – är väldigt olika samt egentligen faktiskt med längre tidsperspektiv än både politiker och marknadens aktörer.
        Chicago boys reformer i Chile var knappast vad som kan kallas god eller ens anständig nationalekonomi.

      • Oskar says:

        Vad man menar med riskjusterad avkastning är att man kräver högre förväntad avkastning för tillgångar där risken, mätt som nått mått på volatilitet, är större. D.v.s. man kräver högre förväntad avkastning för att investera i aktier än i räntepapper. Men det centrala här är ju att den förväntade avkastningen är större och då placeringshorisonten är så lång så spelar volatiliteten mindre roll, även om det självklart alltid finns risk att det går åt skogen. Men för att breda aktiefonder ska gå riktigt dåligt under en lång investeringshorisont så krävs det också att ekonomin i stort går riktigt illa och då sitter vi riktigt i skiten hur som helst. Notera att detta på inget sätt behöver innebära att någon måste förlora för att någon annan kan vinna. Så länge folk investerar i ungefär samma tillgångar så kommer resultatet också bli det samma för alla.

        Det är inte heller så att inte avkastningen kan bli högre än inkomsttillväxten över tid. Sant är ju att vinsterna inte borde kunna öka mer än storleken på ekonomin på väldigt lång sikt. Men avkastningen har ju helt och hållet med att göra hur tillgångarna prissätts. Om t.ex. ett företag värderas till 10 gånger vinsten så kommer ju avkastningen helt enkelt va 10% per år för all framtid även om inte vinsten ökar med en krona. Sen är ju detta såklart en väldigt enkelt exempel och avkastningen är ju aldrig garanterad men avkastningen är som sagt på inget sätt begränsad av tillväxttakten i ekonomin per definition.

        Med detta sagt tycker jag nog att det finns en ide att reformera PPM systemet ganska rejält genom att minska antalet fonder och kräva lägre avgifter av de fonder som finns kvar osv. allt för att minska riskerna för att folk spekulerar bort sina pengar. Sen behöver man ju faktiskt inte göra några aktiva val när det gäller PPM om man inte vill, icke-vals alternativet är ju en bred global aktiefond med låga avgifter vilket ju är vad i princip alla ”borde” ha, så för de alla flesta för att inte säga i princip alla så är nog faktiskt det bästa alternativet att låta pengarna ligg kvar i sjunde AP-fondens regi.

      • Oskar: Du har inte lyckats förklara hur den långsiktiga avkastningen kan vara högre än tillväxten. Det du beskriver med tillgångspriser som svänger upp och ner är just vad jag menar med att någon vinner och någon förlorar. På lång sikt är det den faktiska realekonomiska utvecklingen som betyder något, vilket faktiskt också är det du beskriver. Om volatiliteten spelar mindre roll på sikt så borde vidare även riskpremien spela mindre roll på sikt. Varför utkräva en riskpremie om volatiliteten går mot noll? Jag kan också ta en våldsam risk med en högbelånad portfölj, men detta ökar inte avkastningen på pensionssparandet totalt. Min poäng är att visst kommer olika riskprofiker osv att påverka fördelningen inom en generation pensionärer men det kommer inte att öka avkastningen mer än BNP-tillväxt. Vissa förbehåll finns, tex kan möjligheten att investera i mer snabbväxande ekonomier vara större i ett fonderat system, men i praktiken tror jag inte det spelar någon större roll för aggregatet.

        Ett annat sätt att säga samma sak är att den aggregerade risken inte kan diverfieras bort ur pensionsystemet i stort. Alltså finns det inga riskprofiler att välja vad gäller den aggregerade risken och den realekonomiska utvecklingen avgör avkastningen på det aggregerade sparandet. Däremot kommer olika individer att bära olika mycket av denna aggregerade risk, vilket kommer att påverka deras avkastning: någon vinner och någon förlorar.

      • Mer pengar på börsen kan/bör ju innebära att det finns mer kapital för investeringar som ger avkastning = högre BNP-tillväxt.

  10. @Jonas: Anledningen till att en avgiftsväxling från PPM-avgift till inkomstpensions(IP-)avgift missgynnar dagens yngre och gynnar dagens pensionärer är att PPM-avgiften sätts in i en fond som tillfaller den som betalar in avgiften medan IP-avgiften går till finansieringen av dagens äldre. IP-avgiften ger visserligen en andel i det framtida pensionssystemet men bara delvis eftersom pensionen är begränsad till vissa nivåer medan avgiften betalas på hela beloppet.

    @Oskar: Håller med om att PPM-systemet kan förbättras. Exakt hur det skulle gå till kan diskuteras, och det blir känsligt givet att man har att göra med privata aktörer. Om man begränsar antalet fonder, vem ska bestämma var gränsen ska gå och vilka som får vara med? Problem uppstår likaledes om man ska reglera avgifterna, vilket vissa krävt. Men diskussionen förtjänar att tas, fast då utan att vi får en oönskad generationell omfördelning på köpet.

    • Diskussionen förtjänas att tas. Men den bör föras utgående från de praktiska erfarenheter som har gjorts av systemet. Nationalekonomin får inte bli historielös bara för att ekonomisk historia är ett separat ämne.
      Det är viktigt att minnas att allmän ålderspension inte är uppstått genom någon inom-ekonomisk utvecklingstendens, utan tvärt om är resultatet av medvetna och väldokumenterade politiska avväganden. Närmare bestämt avväganden första gången gjorda av tyske kanslern Bismarck.
      Samt att det finns ekonomiskt motiverade intressegrupper som idag jublar ”Goodbye Bismarck!”

      • Micke says:

        ”inom-ekonomisk utvecklingstendens” ger noll googleträffar. Det förefaller alltså riskfritt och korrekt att säga att ålderspensionen inte uppstått genom detta, vad än det nu är för något. Det förefaller också ha noll förklaringsvärde.

    • Daniel: i så fall är de väl en renodlad fördelningsfråga inom respektive generation, snarare än en generationsfråga. Om systemet ser likadant ut i nästa generation kommer ju samma omfördelning från välavlönade löntagare till pensionärer att ske då.

      • Mats E says:

        Om åldersstrukturen förändras har en andel i framtidens inkomstpensionpool inte samma värde som en andel i dagens. Därför kan den nuvarande generationen vara mer betjänt av att fondera sina pengar istället för att stoppa in dom i inkomstpensionssystemet. Detta är vi väl alla överens om?

      • Jodå, men det kan slå på båda hållen. Dessutom är det inte orimligt att stora demografiska skift även påverkar avkastningen på fonderade medel. Som sagt, det är svårt att diversifiera bort aggregerad risk.

  11. Mats E says:

    Jonas, du har naturligtvis en poäng men jag undrar hur stark den är med tanke på att
    1) den demografiska förändringen kanske inte bör kategoriseras som en risk eftersom den är förutsebar
    2) man genom att fondera kan reducera denna risk/detta faktum genom att placera på andra marknader
    3) sparande (om det trots allt investeras i Sverige) kan öka kapitalstocken/teknologiska innehållet i produktionapparaten och därmed skapa en större BNP i framtiden (att betala pensioner med). Denna positiva effekt genererar inte kedjebrevet.

    • 1) spelar det någon roll om det är en risk eller inte på lång sikt? Det är den realekonomiska utvecklingen som påverkar avkastningen oavsett system.

      2) ja, man kan diversifiera bort vissa nationella risker genom att sprida placeringarna och det är eventuellt lättare i ett fonderat system. Som sagt tidigare är dock frågan hur viktigt detta är.

      3) här är argumentet att ett fonderat system ökar tillväxten. Detta är i sin tur anledningen till AP-fonderna som är, eller var, svaret på frågan hur sparandet ska upprätthållas i ett pay-as-you-go-system. Förutom att det alltså finns vägar runt problemet så är frågan hur viktig denna effekt är för tillväxten. Kapitalmarknaderna är trots allt avreglerade och alltmer integrerade.

      Visst kan det finnas fördela med ett fonderat system, jag vänder mig bara mot synen att det i sig gynnar eller missgynnar den ena eller andra generationen jämfört med ett inkomstbaserat system. Sen förstår jag inte kedjebrevsaspekten. Kedjebrev bygger på ett Ponzi-scheme som ständigt kräver fler deltagare för att upprätthålla avkastningen. Detta är inte fallet i ett inkomstbaserat pensionssystem.

      • Mats E says:

        Om antalet pensionärer över tid ökar i förhållande till antalet som arbetar är det väl så att ett pay as you go system missgynnar framtida generationer?

    • Martin Kolk says:

      Mats: Jag förstår inte din tredje punkt. Visst leder ett fonderat system till tvångsmässigt sparande, men det verkar ju snarare som en ekonomisk nackdel. Om det skulle löna sig att spara för ett framtida investering skulle väll rationella individer göra det ändå? Det kan knappast vara makroekonomiskt lönsamt med att vid en viss tidpunkt ha massivt tvångsmässigt sparande under några decennier, när man går över från ett pay-as-you-go system till ett fonderat system, bara på grund av ett godtyckligt politiskt beslut. Kan man inte lita på marknaden istället?

  12. Mats E says:

    …så vida man inte antar att generationseffekten får lika stort genomslag på fondtillväxten. Vilket kanske är din egentliga poäng men som jag av tidigare nämnda skäl tycker är ett för starkt och ej rimligt antagande.

    • Du har en poäng, men kommer verkligen andelen pensionärer att evigt öka? För övrigt så är det knappast ett orimligt antagande att den realekonomiska utvecklingen påverkas av att en större andel av befolkningen är pensionärer. Men jag kan naturligtvis bara spekulera i hur viktigt detta är.

  13. Mats E says:

    Man kanske kan se det så här:

    Om vi har en lägre kvot pensionärer/arbtande idag jämfört med framtiden samt ett fonderat system. Då borde vi få bytesbalansöverskott idag (vi konsumerar mindre än vi producerar) men ett underskott i framtiden (vi kan konsumera mer än vi producerar genom import finansierad med sparade medel.

    I ett pay as you go system lever vi istället ur hand i mun och konsumtion är lika med produktion. (Allt annat lika).

  14. Martin Kolk says:

    Håller med Jonas att antagandet att det är makroekonomiskt orimligt att anta att produktiviteten i Sverige (pay-as-you-go delen) kommer att öka långsammare än tillväxten på börsen, undantaget är om man har en mycket negativ syn på just Sveriges ekonomi (eftersom fonderna placeras globalt), eller tror att vinsternas andel av BNP kommer att öka. Varför personer som borde veta bättre framför det påståendet förstår jag inte.

    Själv tycker jag att det finns en poäng med ett delvis fonderat system som vi har idag eftersom det sprider riskerna (lite fonderat, lite pay-as-you-go). Samtidigt så håller jag med om att PPM-systemet inte fungerar så bra alls, så varför inte bara överföra hela PPM-systemet till sjunde AP-fonden (så det fortfarande är fonderat)? Personer kan få behålla sina nuvarande fonder i PPM, men enbart ha flytträtt till sjunde AP-fonden.

    För övrigt skriver Ron Lee och Andrew Mason intressanta saker kring ur befolkningsåldrande också kommer att innebära en ökad mängd kapital i samhället (eftersom äldre har mer kapital än yngre), vilket till stor del kommer att motverka effekten av befolkningsåldrande på totalt BNP. Det är ju uppenbart ett argument för ett fonderat system (fast inte nödvändigtvis PPM).

  15. Magnus says:

    Som jag ser det är effekterna de följande om vi ska anlägga ett perspektiv ”unga mot gamla”:
    Att slopa/minska premiepensionen innebär att avgifterna då tillfaller fördelningssystemet. Den inkomstökning detta medför innebär att systemets balanstal ökar; fördelningssystemet kommer att komma ur den balanseringsperiod det befinner sig i (inkomst- och tilläggspensionerna kommer att få en ”gas” i indexeringen pga detta, gasen sker upp till den nivå de skulle haft om inga balanseringar skett sedan 2010). Det är givetvis en effekt som gynnar dagens pensionärer.
    De unga missgynnas av förändringen i det fall avkastningen i fördelningssystemet blir sämre än den skulle varit i det fonderade. Det är inte givet att det blir så (ett politiskt skäl till avskaffande skulle ju kunna vara att man vill undvika att avkastningen inom premiepensionen skiljer sig avsevärt åt mellan individer med samma livsinkomst). Om vi antar att avkastningen är densamma mellan de båda systemen finns också marginella förluster för de unga i det att varje år som vi har ett balansindex som tillämpas (som nu) är de summerade pensionsutbetalningarna från fördelningssystemet lägre. Detta innebär att buffertfonden genom balanseringen ”sparar pengar”. En balansering i nutid innebär alltså en större framtida buffertfond. Effekten av detta ska dock inte överdrivas tycker jag. Det rör sig om 4 procent i dagsläget vilket är ca 10 miljarder i årsutbetalning.
    Det största problemet med ett avskaffande kanske är att det i praktiken innebär ett utbyggt fördelningssystem – det är per definition svårt att avskaffa ett fördelningssystem och en avskaffad premiepension till fördel för inkomstpension skulle innebära att man begränsat det framtida politiska handligsutrymmet. Mot det ska vägas de kortsiktiga fördelarna som handlar om att få en finansiell rätsida på fördelningssystemet inklusive högre skatteintäkter på kort sikt en sådan växling skulle innebära.

    • Micke says:

      ” Mot det ska vägas de kortsiktiga fördelarna som handlar om att få en finansiell rätsida på fördelningssystemet inklusive högre skatteintäkter på kort sikt en sådan växling skulle innebära.”

      Är dessa högre skatteintäkter komna av att ett antal nuvarande pensionärer får lite högre pension och därmed betalar lite mer i skatt, eller är det någonting annat som spelar in?

      Oavsett vilket, hur mycket pengar pratar vi om här? Det torde vara rätt små belopp, och framförallt torde det vara pengar som i stor utsträckning kommer kommunerna till del, inte staten, eller?

    • Martin Kolk says:

      Att bygga upp buffrar som det svenska systemet gör är förenat med ganska stora ekonomiska kostnader.

      Se till exempel
      http://elsa.berkeley.edu/~auerbach/ndc_welfare.IV.ii.pdf

      I största allmänhet är det väldigt stora en-gångs-kostnader att övergå till ett fonderat system (en generation måste både betala för sin egen generation och nuvarande pensionärers pension), så när man väl tagit de kostnaderna som Sverige redan gjort, verkar det tveksamt att helt återgå till ett pay-as-you-go system.

  16. Hej!

    Jag har räknat på vad det kostar den enskilde utifrån tid kvar till pension och månadsinkomst.

    Se vad du förlorar i tabellen här:

    http://torbjornbergman.se/?p=1009

Trackbacks

  1. […] Daniel Waldenström skriver klokt om Löfvens försök att låna pengar från framtidens pensionäre… […]

  2. […] historiskt perspektiv. Framför allt är ungdomsarbetslösheten hög. Mot den bakgrunden, frågar Daniel Waldenström, professor i nationalekonomi, varför den unga generationen ska betala för att den äldre […]

  3. […] hög. Mot den bakgrunden, frågar Daniel Waldenström, professor i nationalekonomi, varför den unga generationen ska betala för att den äldre generationen ska slippa drabbas av den försvagade […]

  4. […] intelligenta reflektioner än mina återfinns här och […]

  5. […] De verkar vilka stjäla min framtida avkastning på PPM-pengarna och dela ut den till en massa stötar som borde haft råd att lägga undan till sin egen pension, men som istället konsumerade pengarna där och då och skickade notan vidare till kommande generationer. Se även här […]

  6. […] till att dagens unga får stå för notan. De flesta pengarna inom PPM tillhör nämligen de som bara har börjat pensionsspara.  Det som Vänsterpartiet nu vill göra är alltså att ta pengar från framtida generationer, för […]

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s