Finanskriskommittén har nyligen presenterat sitt första delbetänkande, den nästan 700 sidor långa rapporten Att förebygga och hantera finansiella kriser. De inledande kapitlen motiverar varför staten ska behandla finanssektorn annorlunda (dvs ge mer stöd men reglera hårdare) än andra sektorer, beskriver finanskrisens uppkomst, samt sammanfattar hur myndigheter försökte hantera problemen på finansmarknaderna i Sverige och andra länder. I kapitlet om finanssektorns särställning hade jag gärna sett en lite djupare och mer kritisk diskussion kring hur finansmarknaderna organiseras och vilka alternativ som finns, t ex en anknytning till den diskussion jag beskrev i inlägget Behöver vi banker? (januari 2011) och som kanske främst har förts i Storbritannien och deras Independent Commission on Banking. De inledande kapitlena ger ändå en effektiv beskrivning och sammanfattning av krisförloppet och krishanteringen, vilket gör att texten bör kunna fungera som sidoläsning på många universitetskurser (och det finns en sammanfattning på engelska).
Kärnan i kommitténs betänkande är dock de senare kapitlena (kap 7-14). Tyvärr har jag ännu inte hunnit igenom hela materialet, så jag hoppas kunna återkomma med synpunkter i ett senare inlägg, kanske efter det möte som Nationalekonomiska föreningen ordnar på torsdag nästa vecka med anledning av kommitténs förslag. Irma Rosenberg och andra kommittéledamöter presenterar rapporten, och Harry Flam presenterar (tror jag) sin utredning om Riksbankens balansräkning. Peter Englund (HHS) och Anders Kvist (Kungsleden) kommenterar. Inbjudan har gått ut till NFs medlemmar, men även andra (särskilt studenter!) är välkomna i mån av plats. Tid och plats: Torsdag 31 januari, 19.00 – 20.30, Handelshögskolan, sal KAW.
Om Finanskriskommitténs rapport är avskräckande lång rekommenderar jag det lättsammare reportaget i tidskriften Fokus om konflikten inom Riksbankens direktion, där främst Lars E O Svensson porträtteras. Reportaget (“Allt om bråket på Riksbanken”) finns i dagens utgåva, och kommer nog att släppas fritt på nätet (www.fokus.se) inom några dagar.
“The curious task of economics is to demonstrate to men how little they really know about what they imagine they can design.” – Hayek.
Idén att några kloka människor kan sätta sig i ett möte halvårsvis och därmed minska sannolikheten att fiansiella kriser inträffar (“förebygga allvarliga störningar i det finansiella systemet” som det är formulerat i lagtextförslaget) är, med förlov sagt chockerande naiv. Tror de på fullaste allvar själva på detta, eller är det ren signalering, a la “något måste göras. Detta är något. Alltså måste detta göras.”?
Målet borde ju istället vara att se till att effekterna av de kriser som garanterat kommer att inträffa igen blir så lindriga som möjligt, och framförallt att det är riskkapitalet, alltså bankernas aktieägare och innehavare av obkligationer som drabbas i första hand och skattebetalarna först i andra hand. Och naturligtvis att ingen bank är “too big to fail”. Då är de “too big to exist”, och det får man göra någonting åt *innan* krisen inträffar. Efteråt är det försent.
Tack, en meningsfrände i detta forum!
Ja, banker borde gå i konkurs ofta, när de är små. Stöd för banker borde vara grundlagsvidriga så att inga politiker kan “hjälpa till” när de får panik, eller när de är för fega för att spara.
Insättningsförsäkringar borde var grundlagsvidriga. Då skulle 9 miljoner svenskar övervaka bankerna istället för “experter”. Riksbanken borde inte få hjälpa banker i knipa. Då skulle också 9 miljoner svenskar övervaka bankerna.
Det är nästan komiskt att en av de mest reglerade sektorerna sedan hundra år, bankvärlden, ska hjälpas och regleras “bättre”.
Nu finns Fokus reportage om Riksbanken och Lars E O Svensson på nätet.
Och idag presenterades Harry Flams utredning om Riksbankens finansiella oberoende och balansräkning (jag har inte läst ännu). Även denna lär diskuteras på Nationalekonomiska Föreningens möte imorgon kväll. Mötet är alltså kl 19.00 – 20.30 i sal KAW på Handelshögskolan. Man behöver inte anmäla sig, och det kostar inget.