Ska banker detaljregleras?

I spåren av finanskrisen byggs nu ett sofistikerat system upp för övervakning och reglering av det finansiella systemet. Detaljerade planer utarbetas för hur enskilda institut ska avvecklas eller rekonstrueras vid en framtida kris. Svårgenomträngliga och bankspecifika modeller skapas för att riskjustera tillgångar på bankernas balansräkning. Övervakarna drunknar i allt större arbetsbördor och komplexiteten gör systemet svårbegripligt för såväl övervakare som marknadsaktörer.

Allt fler börjar ifrågasätta det kloka i denna utveckling. Läs gärna Andrew Haldanes uppmärksammade anförande vid Jackson Hole-konferensen, där han beskriver hur regel- och övervakningssystemets komplexitet har utvecklats och ger förslag på hur det bör förenklas. Kenneth Rogoff spinner vidare på samma tema. Att låta bankerna ta stora, men detaljreglerade, risker med explicita eller implicita statliga garantier är ingen framkomlig väg. Några utdrag från Rogoffs kolumn:

It is high time to restore sanity to financial-market regulation.

The financial industry complains that efforts to force greater equity funding would curtail lending, but this is just nonsense.

Relaterat på Ekominstas: 1, 2

Comments

  1. Micke says:

    Intressant. Och ja, det är helt tveklöst så att bankernas detaljreglering redan är vansinnig, med än värre tokerier i sikte. Som Neil Barofsky, Special Investigator General för TARP skrev om Dodd-Frank: ”Too big to succeed”.

    Den finansiella krisen hade många orsaker, där ingen enskild orsak i sig var tillräckligt stor för att ensamt kunna sägas vara ansvarig. Men detaljreglering av banker gjorde tveklöst saken värre. Ett exempel ur högen: anledningen till att det var så poppis att paketera och omfördela lån var att det var ett nytt sätt att skapa ”obligationer” som var AAA-ratade. Och varför var det så viktigt? Jo, för att Basel II värderade bankkapital med AAA-rating annorlunda än andra tillgångar med annan rating. Därmed blev tyska banker intresserade av att köpa de galenskaper Wall Street hade kokat ihop.

    Utan Basel II hade de varit fullständigt och genuint ointresserade av svårgenomträngliga instrument som bara avkastade marginellt bättre än statsobligationer men klart lägre än vanliga företagsobligationer som de förstod sig på.

    Men jag är inte optimistisk om att trenden mot mer detaljreglering ska vända. Ekonomiskt illitterata personer förefaller på fullaste allvar tro att mer komplexitet skulle hjälpa dem, som om lagstiftaren skulle vara smartare än en girig bankir. Och bankerna må protestera lite halvmjäkigt, men i praktiken höjer man tröskeln för att kunna bedriva bankverksamhet vilket minskar konkurrensen, och det är de förstås glada för.

    Det är precis vad vi har sett under 50 års tid i läkemedelsindustrin: ständigt högre och högre hinder och mer byråkrati för att skapa nya läkemedel, och därmed ”big pharma” som det är extremt svårt för mindre läkemedelsföretag att konkurrera mot.

  2. Jag har flera ganger (bla i kommentarer har) papekat att finansmarknaden langt ifran ar avreglerad utan snarare sonderreglerad. Skont att nagon annan nu ocksa upptackt det…

  3. sigge says:

    Det är väl tydligt att finansmarknaderna presterade bättre innan avregleringen på 80 talet? På 70t var oljekriserna orsak till svårigheter. En smart, relativt reglerad finansmarknad bör eftersträvas!

    • Om du menar de svenska finansmarknaderna vill jag nog inte hålla med. 1970-talets regleringar innebar att staten i hög utsträckning bestämde vilka projekt bankerna skulle finansiera. Ett sådant system främjar knappast en sund och dynamisk ekonomisk utveckling. En återgång till sådana regleringar är knappast aktuell.

      Däremot håller jag med om att en smart reglerad finansmarknad bör eftersträvas. Den smarta regleringen består huvudsakligen av att kräva att bankerna håller en högre andel eget kapital. Då behöver vi inte vara lika bekymrade över vilka risker de tar, och alltså inte heller detaljreglera detta risktagande.

    • Micke says:

      På vilket sätt presterade finansmarknaderna bättre innan avregleringen? Jag förmodar att du menar att du inte gillar privata vinster och socialiserade förluster, men då förtjänar det ju att påpekas att det betyder att politikerna presterar sämre. Det är trots allt politiker som ger pengar till finansmarknadsaktörer som tagit ohemula risker. Så måste det inte vara och så borde det inte vara.

  4. peter says:

    Enkla regler räcker.
    Den som ger ett lån till ett husköp ska även vara den som tar risken.
    Att sälja risken vidare måste förbjudas.
    Men så länge det är lönsamt att sälja ett lån och sälja risken vidare så kommer vi inte att få en förändring.
    Politiker och ekonomer styr inte vår ekonomi det gör girigheten.

    • Micke says:

      Om det enda verktyg man har är en hammare blir alla problem spikar. I detta fall förefaller det vara en amerikansk hammare som slår mot ett knuttimrat hus.

      Det finns massor av problem på den amerikanska bolånemarknaden. För att nämna några:
      * Rena lögner tillåts när låneansöknigar fylls i
      * Rena lögner tillåts i marknadsföringen av bolån
      * Grova incitamentsproblem när ratinginstitut värderar obligationer
      * Fannie och Freddie som till sin konstruktion hade privata vinster och socialeiserade förluster
      * Moral hazard-problem när låntagare som är ”under water” kan välja att, mot en förhållandevis lindrig personlig konkurs, sluta betala på sina lån och bo gratis under de ca två år foreclosureprocessen tar.
      * Ännu värre moral hazard-problem när ”servicers” på falska grunder förklarar för låntagare att det kan vara fördelaktigt för dem att sluta betala på sina bolån

      och mycket, mycket mer.

      Men att lån förpackas och säljs vidare är i sig inget problem. Och det är ännu ett exempel på den felaktiga föreställningen att om man lägger till ännu en regel på en superkomplex marknad som man inte riktigt förstår så blir det säkert bättre. Det blir det inte. Av precis de skäl som anges i artiklarna Martin länkar till.

      • peter says:

        ”Men att lån förpackas och säljs vidare är i sig inget problem”
        Det är där problemet är.
        ”* Rena lögner tillåts när låneansöknigar fylls i
        * Rena lögner tillåts i marknadsföringen av bolån
        * Grova incitamentsproblem när ratinginstitut värderar obligationer”

        Måste den som lånar ut ta risken så försvinner det du sa.

        Tyvärr så går det inte att stifta lagar för girigheten styr vad som ska vara lagligt.
        Finansmarknaden kärnar pengar på att sälja värdelösa bostadsobligationer till aningslösa privatpersoner och institutioner.

      • Och vem var det som drev denna ”onda” marknad som du beskriver om inte tva semi-statliga organisationer som freddie mac och fannie mae…

      • Micke says:

        @peter: Det var nu inte altför många ”aningslösa privatpersoner” som köpte dessa paketerade bostadsobligationer. Jag har aldrig hört talats om en enda privatperson som gjort det, faktiskt.

        Och institutionerna var inte ”aningslösa”. De gjorde den, visade det sig i efterhand, korrekta bedömningen att om det går åt helvete så kommer farbror staten (läs: skattebetalarna) och skjuter till pengarna som saknas. Där har du problemet, och därmed också lösningen.

        SBAB har sålt vidare sina lån i åtminstone 10 år. Vilka negativa konsekvenser har det haft?

        Och varför ville dessa påstått aningslösa institutioner köpa de paketerade obligationerna? Jo, för att de behandlades onaturligt fördelaktigt av Basel II. Det var med andra ord märkliga detaljregleringar, av precis den typ som du vill ha fler av, som skapade skeva incitamentsstrukturer.

      • peter says:

        Om den som lånar ut pengarna även tar risken så fungerar det av sig självt.

      • Micke says:

        @Peter: om den som lånar ut inte kan sälja lånen vidare blir det problem för små institut att växa. Därmed befäster du oligopol och gör ”too big to fail”-problematiken än värre. Det är just det som är så problematiskt med alla former av regleringar: även om de kan verka bra har de väldigt ofta negativa sidoeffekter.

        Jag frågar igen: på vilket sätt är det ett problem att SBAB kan sälja sina lån vidare? Det kan vara på sin plats att notera att svenska banker aldrig haft signifikanta kreditförluster för lån till privatbostäder. (Samma sak kan verkligen inte sägas om lån till kommersiella fastigheter…)

      • peter says:

        Micke du är livrädd för att det ska bli en debatt om hur finanssektorn fungerar.
        Utan regleringar så kan man stjäla andras pengar.
        Banker kan förskingra pengar utan att åka dit.
        lova 2% i insättningsränta (medveten lögn) sänk räntan ett år senare utan att säga det till kunden.

        Med en enda insättningsränta så kan man inte lura kunderna,
        Nu skapas på pappret höga räntor på olika sparformer, men alla räntor sänks senare för att lura av spararnas pengar.

      • peter: bedrageri ar olagligt aven utan speciella bankregleringar.

        Det hade dock varit intressant om du have svarat pa mickes fraga: ”Jag frågar igen: på vilket sätt är det ett problem att SBAB kan sälja sina lån vidare? ”

        Jag kan dessutom lagga till en annan fraga: varfor kan inte kunder luras med en enda insattningsranta?

        Vidare kan det vara bra att komma ihag att det inte var stackar privatpersoner som lanade pengar av bankerna som bar kostnaden under den forra bankkrisen (de tjanade snarare pa den da det var de som lanade pengar av bankerna som de sedan inte betalade tillbaka). Kostnaden bars istallet av aktieagarna i bankerna, deras anstallda och skattebetalarna

      • Micke says:

        Det där var med förlov sagt ganska tramsigt, och en riktigt genuin straw man.

        Det måste vara möjligt att säga ”jag vill att det ska finnas färre lagar” utan att någon kommer och trollar med ”så du tycker att det ska vara OK att mörda vem som helst”. Nej, det tycker jag förstås inte. Jag sa ”färre” lagar, inte ”inga” lagar.

        Jag noterar att du i dina exempel nu helt bytt spår. Istället för att diskutera vad som är problemet med att banker säljer vidare lån diskuterar du problemet med bedrägerier och/eller falsk marknadsföring. Och där kan jag lugna dig: jag tycker inte att någotdera ska vara tillåtet. Tror du för övrigt att du kan hitta någon enda person som tycker att det ska vara tillåtet?

        Däremot kan jag inte se problemet med att en bank ändrar räntan. Jag förutsätter att det avtal som banken ingått med kunden ger banken rätt till detta. Om inte är det ett solklart kontraktsbrott som kan och ska beivras utan särskilda specialregleringar.

        Eller vill du att det ska vara förbjudet för banker och deras kunder att frivilligt ingå avtal med rörlig ränta? Jag förstår och respekterar om just du inte vill ingå ett sådant avtal, och då är vi ju så lyckligt lottade att ingen tvingar dig till det heller. Är inte det bra? Varför är det viktigt för dig att förbjuda mig att ingå ett avtal jag vill ingå, och som inte på något vis drabbar tredje man?

      • peter says:

        ”på vilket sätt är det ett problem att SBAB kan sälja sina lån vidare”
        Varför ska det vara lagligt?
        Det kanske är en orsak till att en del krediter bara har trissat upp huspriserna

        Ingen lånar ut pengar till dom som inte kan betala tillbaka om dom själva får stå för förlusten.
        Girigheten gör att nu säljs krediter till dom som inte skulle få en kredit och risken säljs vidare.

      • ”Varför ska det vara lagligt?”

        En rimligare fraga torde val vara varfor det skulle vara olagligt? Det dar att allt som inte uttryckligen ar lagligt ar olagligt var en DDR politik och hor inte hemma i en modern fri stat

        ”Det kanske är en orsak till att en del krediter bara har trissat upp huspriserna”

        Kanske eller kanske inte.

        ”Ingen lånar ut pengar till dom som inte kan betala tillbaka om dom själva får stå för förlusten.”

        Precis, vilket ar anledningen till att vi andra kritiserar bail-outs och att regeringar i USA (Freddie Mac, Fannie Mae, etc) och i Sverige (SBAB) mycket aktivt har subventionerat billiga lan

      • Micke says:

        @peter: ”Varför ska det vara lagligt?”

        Det förklarade jag ju ovan. Men med en dåres envishet tar jag det en gång till. Det ska vara lagligt därför att det ger utrymme för mindre aktörer att växa. Kan de inte sälja sina lån vidare befästs oligopolet där de fyra storbankernas ställning blir än starkare. Och det kan du väl inte tycka är bra?

        Resten av inlägget handlar om en situation som gäller ett annat land än vårt. Och för det landet finns en lång, lång rad andra problem som man lämpligen bör adressera först.

        Om nu girigheten, som du säger, gör att ”(i)ngen lånar ut pengar till dom som inte kan betala tillbaka om dom själva får stå för förlusten.” så måste väl samma sak gälla för de som köper krediterna SBAB paketerar. Varför skulle de vara intresserade av att köpa fordringar som inte kommer att betalas tillbaka? Därför att de är helt dumma i huvudet? Bra, låt dem i så fall förlora sina pengar. Vad har du för problem med det?

        Om det sedan visar sig att det är sakttebetalarna som står för fiolerna så är det naturligtvis mycket illa. Men lösningen på det problemet är ju att hindra att våra pengar går dit, inte att hindra andra från att göra dåliga affärer.

      • Lena says:

        Finansmarknaden har egna lagar, det som inte är förbjudet i lag gör vi om det är lönsamt, moral och etik existerar inte.

        Kan vi ge ett huslån till en knarkare och sälja lånet vidare till en pensionsfond så gör vi det.
        Om någon politiker tycker att det är omoraliskt så lobbar vi så mycket som det behövs för att tysta kritikern, det är lagligt att lobba för totalt omoraliska affärsmetoder.

        Det är lagligt att ljuga, Finansmarknaden kan ljuga och säga att ekonomin skadas om vi inte får fria händer att låna ut till knarkare .

        Det är lagligt att lobba för att ändra lagstiftningen så att olagliga affärsmetoder blir lagliga.

        Det är lagligt att anställa rena psykopater till chefer som går över lik för att göra pengar.

  5. Peter,” Ingen lånar ut pengar till dom som inte kan betala tillbaka om dom själva får stå för förlusten.
    Girigheten gör att nu säljs krediter till dom som inte skulle få en kredit och risken säljs vidare.”

    Om du lånar ut 500 till mig med återbetalning om ett år, men efter ett halvår behöver pengarna direkt måste du ju kunna sälja fodringen. Om det inte vore möjligt skulle du kanske inte lånat ut pengarna från början och det skulle bli väldigt svårt för högriskprojekt att få finansiering. Om jag är på obestånd och det finns en stor risk att jag inte kommer kunna betala allt kommer du ju inte att få speciellt bra betalt när du säljer, men får iaf tillbaka en del.

    Varför tror du bankerna lånade ut gigantiska summor till bostäder till människor som troligen inte skulle kunna betala tillbaka dem och varför köpte andra institutioner dessa lån sedan? ”Girighet” verkar vara ditt svar, men på en fri marknad hade det varit en usel affär för bankerna att ta sådana risker och dåraktigt att köpa lånen. Kan det kanske ha något att göra med statliga garantier, Fannie och Freddie, och krav på att ge lån till låginkomsttagare som gjorde det rationellt för bankerna att agera på detta vis?

Trackbacks

  1. […] inbyggda reflexer är att när vi ser ett problem så reglerar vi. Men på t ex finansmarknaden behövs det inga regleringar, annat […]

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s