Dags att se över fåmansbolagsreglerna!

I Sverige beskattas arbete progressivt och kapital proportionerligt. Detta skapar ett incitament för framförallt höginkomsttagare att försöka omvandla löneinkomster till kapitalinkomster. De som har möjlighet att göra detta är personer med eget bolag. Av detta skäl har det sedan 1991 funnits särskilda regler, de s.k. 3:12-reglerna, som bland annat reglerar hur mycket fåmansbolagsägare får ta ut som aktieutdelning. Sedan 2006 har dessa regler successivt gjorts alltmer generösa. I senaste numret av Ekonomisk Debatt sammanfattar Annette Alstadsaeter och Martin Jacob sin ESO-rapport om 3:12-reglerna och visar att de förändringar av regelverket som skett sedan 2006 lett till fler fåmansbolag skapats och att utdelningarna från dessa ökat.

Till exempel finns numera en förenklingsregel som innebär att man som ensamägare av ett aktiebolag får ta ut en utdelning på 143 275 kronor som beskattas med 20 procent, medan löneinkomster beskattas med upp till 57 procents marginalskatt. Utdelningar tas dock ur bolaget efter att bolagsskatten är betald och löneinkomster måste företaget betala sociala avgifter för. Tar man hänsyn till detta innebär det att 100 000 kronor i bolaget kommer ge en ägare som betalar högsta marginalskatt 34 000 kronor i fickan om det betalas ut som lön, men 59 000 om samma belopp tas ut som utdelning. Givet detta starka incitament att omvandla inkomster från löneinkomster till kapitalinkomster är det knappast förvånande att Alstadsaeter och Jacob ser tydliga tecken på just detta i data.

De generösare 3:12-reglerna är problematiska av flera skäl. Det ger förstås mindre inkomster till statskassan, men det leder också också till effektivitetsförluster i och med att resurser används för att omvandla inkomster (bland annat administrationen av en massa holdingbolag) och att alltför väljer att jobba i eget bolag i stället som anställda. Det har också negativa fördelningseffekter — det är framförallt höginkomsttagare som tjänar på och utnyttjar möjligheten till inkomstomvandling.

Slutligen ett praktiskt råd till de av Ekonomistas läsare som är höginkomsttagare och bedriver en rörelse: Starta aktiebolag! Förenklingsregeln innebär att du kan ta ut en rejäl slant som aktieutdelning i stället för lön. Kan du inte utnyttja hela beloppet sparas resterande del till kommande år, så även om du för närvarande inte har någon verksamhet men kanske kommer ha det om några år kan det vara fördelaktigt att redan nu starta ett aktiebolag.

(Från och med 1 januari 2012 har reglerna skärpts på en punkt — förenklingsregeln gäller nu bara för ett bolag per person. Skattejuristen Beatrice Hultman på Grant Thorton tipsar om hur man kan hantera detta: ”I förslaget finns ingen begränsning till den så kallade närståendekretsen, utan begränsningen avser endast en person. Det kan därför finnas anledning att se över möjligheten att fördela ägandet över familjen. Om det inte är ett alternativ kan det finnas anledning att minska antalet bolag genom en omstrukturering.”)

Comments

  1. ESO-rapporten som nämns ovan var nyligen föremål för en interpellationsdebatt i riksdagen där Anders Borg lade fram sin syn på saken, se http://www.riksdagen.se/sv/Debatter–beslut/Interpellationsdebatter1/Debatt/?did=H0107&doctype=ip.

  2. jakob says:

    @Robert: tack for lank – alltid intressant att se den politiska verkligheten (om inte annat den valdigt glest befolkade riksdagssalen.)

    @Ni pa ekonomistas eller andra insatta manniskor: finns det inte en valdigt enkel losning mot skatteplanering genom att lanke kapitaluttaget i foretag till den totala lonesumman (alla anstallda) som betalas ut i foretaget?
    Enligt Borg ar ju ideen att skapa arbete – nagot som rimligtvis borde approximeras ganska val med total loneutbetalning. Som bla. SvD visare i nagra reportage haromaret ar det ju inte enbart smaforetag (enmansforetag) men ocksa partners i diverse professional service foretag (SvDs artiklar handlade om redovisningsbyraer men andra kanda exempel ar ju PE fonder, advokaterfirmor, konsultfirmor etc). Generellt far man ju anda saga att V i detta fall har en poang som ocksa ar ganska internationellt gangbar (tex. i USA dar carried interest – kapital utdelining for PE-firmor – varit en stor debatt, bla. i samband med Romneys presidentkampanj). (att en pang ar internationellt gangbar betyder ju inte att den ar sann, men pekar ju anda pa att det finns en viss substans dar).

    • Det är faktiskt precis så de nuvarande reglerna fungerar — vill du ta ut mer än vad förenklingsregeln tillåter måste lönesumman i företaget vara tillräckligt hög och ägarna måste själva ta ut en rejäl lön. Det här ger incitament till företag att växa och kan inte lika uppenbart användas i skatteplaneringssyfte (men Grant Thorton kan säkert tipsa om hur man missbrukar även dessa regler). I mitt inlägg ovan kritiserar jag bara just den där förenklingsregeln som man alltså kan tillämpa i ett bolag utan egentlig verksamhet (även om man förstås måste generera intäkter för att det ska bli någon vinst att dela ut).

  3. Markus says:

    Robert: Nu var ju huvudpoängen med ditt inlägg en kritik av det nuvarande systemet, men jag tänkte ändå ta ditt råd i slutet på fullaste allvar och skynda mig att starta ett bra-att-ha-bolag innan årsskiftet. Vet du om det finns någon hake? Kan någon ha synpunkter på att ett bolag som saknar verksamhet samlar på sig massa utdelningsutrymme?

  4. Inifrån Skatteverket says:

    Från SKV:s sida har vi (såvitt jag känner till i alla fall, jobbar inte så mycket med det) inga invändningar. Ett AB driver ju per definition alltid näringsverksamhet även om det inte gör det. Du får lite (med betoning på lite) extra jobb att deklarera och riskerar att få eventuell skatteåterbäring i december istället.

  5. Markus says:

    Tackar! Kul att få svar inifrån.

    Det verkar som att jag kanske stöter på patrull från annat håll. Vi omfattas av en klausul som förbjuder konkurrerande verksamhet i våra anställningsavtal. Och ska man kunna plocka ut all denna utdelning i framtiden så måste man förstås jobba med något man är bra på; alltså ungefär det man gör som anställd idag.

    Får jag inte min arbetsgivares välsignelse vågar jag inte riskera något. Och jag har tyvärr ingen trovärdig täckmantel för bolaget.

    • Vad är det för märklig konkurrensklausul du har? Normalt är konkurrensklausuler ogiltiga om inte man får betalt för tiden man är i karantän. Och då kanske du rent av kan fakturera dessa månadslöner så får du en flygande start i ditt AB?

      Har två gånger utlöst konkurrensklausuler vilket givit mig tillfälle till sammanlagt nio månaders betald utlandssemester. Den sortens skrivningar är ju bästa man kan ha i sitt anställningsavtal!

  6. En tanke som man kan fundera på är varför beskattning av ägare till AB skiljer sig åt. Passiva ägare omges inte av 3:12 reglerna. Är det denna signal vi vill sända att passivitet ges en lägre beskattning än de som är aktiva? Om nu tanken är att mindre företag skall utgöra en viktig plats för framtidens anställningar bör sannolikt skattesystemet ses över så att det talade ordet överrensstämmer med den faktiska verkligheten.

  7. AndersY says:

    Man måste fortfarande lägga upp 50 000:- för ett aktiebolag och kan man inte sköta administrationen själv så tillkommer det en årlig kostnad för det, på kanske 10 – 20 000:-, plus besväret med månatliga deklarationer, där man även måste pytsa in en uppskattad vinstskatt. Är det verkligen värt besväret för de ändå ganska få 10 000-lappar man tjänar jämfört med att vara anställd? Skattereglerna för fåmansbolag är inte heller direkt lättöverskådliga, har för mig att broschyren är på närmare 50 sidor inte helt rolig skrift. Du har inte heller rätt till A-kassa med mindre än att bolaget läggs ned, vilket väl tar ett halvår. Finns, eller åtminstone fanns, nåt undantag som går att utnyttja en gång per livstid.

    Däremot är det en fördel jämfört med enskilt bolag, där man ändå har administrationsbiten. Speciellt sedan revisors-kravet tagits bort. Man kan även spara pengar i aktiebolaget och med förhoppning om konstanta regler ta ut pension i form av lön efter fyllda 65. Går t.o.m. genom avtal se till att dessa pengar inte är åtkomliga vid en ev. konkurs.

    Vet inte om jag missuppfattat texten, men varför skulle det automatiskt vara en nackdel i sig för samhället om folk har egna bolag istället för att vara anställda?
    En stor fördel jag ser det som teknisk konsult med eget AB är det relativt lilla steget som behövs för att gå ifrån ”konsultslav” till egen utveckling när ideerna och pengarna tillåter. Har man inget bolag och har en fast anställning så är det inte lika lätt. Nu kan jag jobba ihop en buffert, som ändå måste göras som konsult, anställd eller egen och använda den till egen utveckling nästa gång uppdraget tar slut, istället för att genast hoppa på nästa, eller vid en ev. ”bänkperiod”.

    Det finns förstås nackdelar med de flesta lösningar, men kan inte ett lättare och mer gynnsamt sätt att starta och driva företag vara viktigare än att några ganska få får lägre skatt än vad de skulle ha fått som anställda? Det behövs ju inte så många extra företag som annars inte hade uppstått för att kompensera för de där förlorade 10 000-lapparna i skatteinkomster per ”skenbolag”.

    Oj, vad långt det blev.

  8. Henrico says:

    Ursäkta men det skrivs att 3:12 reglerna skapar incitament för företagare att växa?

    Men för att växa behöver man riskvilligt kapital har jag läst någonstans, och om reglerna gör att företagaren måste ta ut en hög lön för att kunna ge sig själv en aktieutdelning (fast det finns ju undantag för de som verkligen tjänar otroligt mycket pengar, de behöver inte ta ut en lön), hur skall då företagaren kunna på enklaste sätt bli sin egen riskkapitalist?

    Det är många småföretagare som inte vill ta in externa finansiärer men givetvis ser det som naturligt i ett företags utveckling att först se att det lönar sig, sedan att företagaren själv kan tjäna privat på det, sedan att anställa, växa, utveckla ideér. Det är ju faktiskt väldigt riskfyllt att vara företagare.

  9. EricsonFall says:

    Diskussionen om 3:12-reglerna fortsätter i kommande nummer av Ekonomisk Debatt. Såväl Alstadsäter o Jacob som Ericson o Fall har lagt upp accepterade men ännu opublicerade inlägg på sina hemsidor efter avstämning med debattredaktörerna. För att ge full transparens har vi (Ericson o Fall) valt att göra motpartens inlägg tillgängliga i direkt anslutning till våra egna. Se länk nedan.

    http://www.svensktnaringsliv.se/fragor/minska_skatt_pa_agande/viktig-diskussion-om-312-reglerna_183519.html

  10. Robert, att driva ett företag av skatteskäl är inte så enkelt. Upp till brytpunkten är det inte alls värt att ta utdelning, speciellt inte om man kommer att ta ut föräldrarpenning eller VAB. Många konsulter tar knappt ut lön upp till brytpunkten. Här är en beräkning i mitt bolag som fick mig att häpna:
    http://blikonsult.se/en-forklaring-av-famansforetag-och-312-regler/

Trackbacks

  1. […] Annette Alstadsaeter och Martin Jacob publicerade i Sverige för två år sedan (se även Ekonomistasinlägg om detta). Rapporten belyste hur skattelagarna alltsedan skattereformen 1991 men i synnerhet i och […]

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s