När tillfället gör tjuven och tjuven tillfället

Ibland florerar uppgifter av typen ”bara 5 procent av variationen i brottslighet (eller annat fenomen) kan förklaras av vilken miljö någon vuxit upp”. Detta kan få miljön att framstå som en ganska oväsentlig förklaring till fenomenet i fråga; allt bestäms av individuella egenskaper och det är tämligen meningslöst att angripa brottsligheten genom att åtgärda sociala förhållanden. Detta är dock en förhastad slutsats, bland annat i ljuset av att interaktionen mellan individella och sociala faktorer kan vara viktiga.

Detta inses lätt av ett enkelt exempel. Antag att 10 procent av befolkningen av någon anledning är brottsbenägen och att 10 procent av befolkningen växer upp i miserabla miljöer. Att växa upp i den miserabla miljön triggar med 100 procents säkerhet de brottsbenägna – men inga andra – att begå brott. För att brott ska begås krävs alltså både fel person och fel plats.

Om individer med brottsbenägenhet är slumpmässigt spridda mellan olika miljöer så kommer en procent av befolkningen att begå brott. Alla brott kommer att begås i miserabla miljöer men även i dessa miljöer så kommer 90 procent av befolkningen inte att begå några brott.

Vid en enkel statistisk uppdelning av brottsligheten så kommer en perfekt indikator för ”miserabel miljö” att förklara 10 procent av brottsligheten. Detsamma gäller en perfekt indikator för ”individuell brottsbenägenhet” som forskare eventuellt har tillhands. Båda indikatorerna kommer tillsammans att förklara 20 procent. 80 procent av brottsligheten står emellertid oförklarad, trots perfekta indikatorer på det ”arv” och den ”miljö” som brottsligheten beror på.

Orsaken till den låga förklaringsgraden blir uppenbar när det går upp för forskaren att inkludera en interaktion mellan individ- och miljöfaktorn. Plötsligt förklaras 100 procent av brottsligheten! Studien publiceras och nyhetsartiklar skrivs. ”Criminality explained!”, utropas världen över.

När orsaken till ett fenomen beror på interaktionen mellan individuella och sociala faktorer är det svårt att separera dem, vilket är välkänt inom exempelvis tvillingforskningen. Åtgärder som utrotade miserabla miljöer skulle i det påhittade scenariet också utrota brottsligheten. Trots att miljön i sig bara förklarar 10 procent av brottsligheten så skulle åtgärder helt inriktade mot miljön kunna minska brottsligheten med 100 procent.

Att låsa in alla brottsbenägna är en annan åtgärd som också skulle också få ner brottsligheten till noll. Förutom det rättsvidriga i att spärra in människor för något de har en ”benägenhet” att göra så vore det en slösaktig åtgärd: 90 procent av de brottsbenägna begår ju aldrig några brott.

Scenariet är naturligtvis extremt men lyfter den centrala poängen att en statistisk dekomponering av ett fenomen inte säger någonting om vilka effekter åtgärder riktade mot detta fenomen kommer att ha. För att svara på det så måste helt enkelt åtgärderna undersökas.

Comments

  1. Jag tycker det är lite luddigt formulerat eller någon form av cirkelresonemang, Om alla brott begås av de i miserabla miljöer kommer ju miljö förklara 100 % av brotten? Det samma gäller arv, om endast de med benägenhet begår brott så förklarar den också 100% av brotten. Stapeldiagrammet och texten måste ju avse frekvensen av brottslingar i populationen el dylikt, inte redan begångna brott?
    Vidare så är väl det kausala sambandet reverserat, det är inte miljön som gör dig brottsbenägen utan du är i miljön pga din brottbenägenhet. Ärftliga personlighetsdrag som är drivande mot en kriminell livsstil, dålig impulskontroll, aggressivitet etc är inte heller de drag som hjälper dig att lyfta dig ur den miserbla miljön på laglig väg. De två förklarande variablerna här är alltså inte oberoende.

    • fredtorssander says:

      I icke-miserabla miljöer kommer ”Ärftliga personlighetsdrag som är drivande mot en kriminell livsstil, dålig impulskontroll, aggressivitet etc” troligen att observeras och leda till vårdande och skyddande insatser. Sådana uppslag är dock rätt ointressanta utom möjligen rent akademiskt, då den svenska konkurrensdugligheten kräver arbetslöshet (jämviktsarbetslösheten) och implicit alltså miserabla inkomster och miljöer, och dessa alltså kan avfärdas som icke testbara.

    • Ekonomistudent says:

      Hej Klas! Jonas resonerar i termer av korrelation. Det innebär att för att säga att någonting förklarar någonting annat måste två villkor uppfyllas: 1. Om A händer så måste B hända. 2. Om A inte händer så får inte B hända. Så trots att alla brott begås av personer i miserabla miljöer i exemplet som du nämner så är inte miserabla miljöer i sig en särskilt bra förklaring, för 90% av de som bor i miserabla miljöer begår inte brott. Interaktionen är dock en perfekt förklaring, eftersom 100% av de som BÅDE är brottsbenägna och bor i miserabel miljö begår brott, medan 0% av övriga begår brott, det vill säga de tre grupperna ”de som bor i en miserabel miljö men inte är brottsbenägna”, ”de som är brottsbenägna men inte bor i en miserabel miljö” och ”de som varken är brottsbenägna eller bor i en miserabel miljö”.

  2. bjornabelsson says:

    Den konkreta och politiskt relevanta diskussionen i dag gäller ju överrepresentationen av personer med utländsk bakgrund i brottsstatistiken. Men här är det ju tydligen så att det inte är etniciteten som är den viktiga faktorn, utan fattigdomen. Det kan ju vara viktigt att lyfta fram, som motvikt till populistisk propaganda.

    • fredtorssander says:

      ”överrepresentationen av personer med utländsk bakgrund i brottsstatistiken” förekommer egendomligt nog(?) samtidigt som det förekommer en överrepresentation av personer med utländsk bakgrund i vad som här ovan kallas miserabel miljö, vilken enligt min mening borde kompletteras med miserabla försörjningsmöjligheter. De drabbas av den ekonomiskt/politiskt beslutade allmänna jämviktsarbetslösheten plus systematisk diskriminering, motiverad med språksvårigheter, bristande utbildning och alla de mera öppet ras-, religion- och klassdiskriminerande egenskaper som tillskrivs personer med utländsk bakgrund. Modellen är på inget sätt ny. Utom för Sverige. Att denna miserabla hantering kompletteras med miserabelt dålig gränskontroll är av allt att döma ingen ren slump. Det har beskrivits av en av de ansvariga, Anders Borg, som ett samarbete mellan Sverige och USA till nytta för båda parter.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s