Vad handelsteorin säger om elpriserna

Enligt grundläggande handelsteori kommer varupriserna att utjämnas mellan länder om det inte förekommer handelshinder eller andra friktioner. Detta beror på att producenterna hellre säljer på marknaden med högt pris vilket samtidigt minskar utbudet på lågprismarknaden och ökar det på högprismarknaden. Så kommer det att fortgå tills dess att priserna är utjämnade. Även om producenter av oklar anledning skulle sälja billigt på lågprismarknaden så skulle köparnas alternativkostnad för att nyttja varan motsvara priset som den betingar på högprismarknaden. De skulle därför tjäna på att dyrt sälja vidare varan som de fått köpa billigt. Att marknadsintegration leder till prisutjämning är lika trivialt som det ibland förefaller bortglömt.

När handel är friktionsfri och varan som handlas är helt utbytbar kommer prisutjämningen att vara omedelbar och det enda som kan förhindra detta är att friktioner uppstår eller skapas. En typ av friktioner är brist på handelskapacitet, exempelvis i form av de kablar som binder samman olika länders elsystem. Är kablarna fulla råder inte längre fri handel och prisskillnader kan uppstå. Så länge som kablarna inte är fulla kommer emellertid priserna omgående att utjämnas.

Som undervisande lärare i basal handelsteori var det därför fascinerande att följa de våldsamt flukturerande elpriserna under sensommaren och den tidiga hösten. Sverige var hela tiden stor nettoexportör av el och priset gick sekundsnabbt från att vara högt till lågt så fort exporten slog i kablarnas kapacitetstak. I takt med att temperaturen fallit och den inhemska efterfrågan ökat har kablarnas kapacitetstak legat längre bort. Priserna har därför istället varit stabilt höga.

En inte oväsentlig detalj är att priserna under den senaste tiden har varit stabilt höga, oavsett om Sverige varit exportör eller importör av el. Detta är också exakt vad den enkla handelsteorin säger. Så länge som handelshinder i form av kapacitetsbrist inte uppstår kommer priset i ett land inte att påverkas av huruvida landet exporterar eller importerar. Istället bestäms priset av utbud och efterfrågan på den gemensamma marknaden.

Vad säger då detta resonemang om exempelvis kärnkraftens betydelse för den rådande prisbilden? Det är inte lätt att utan detaljerad marknads- och kapacitetsdata ge ett exakt svar men det går att göra en skiss av problemet. De kablar som binder samman det svenska elnätet med omvärlden har en överföringskapacitet på kanske 5000MW. Så länge som exporten understiger denna nivå så kan man aningen förenklat säga att omvärldens priser kommer att råda även i Sverige. I verkligheten är det mer komplicerat eftersom det beror på exakt vilka delmarknader som olika delar av Sverige exponeras mot, men detta är som sagt en skiss.

I skrivande stund producerar Sverige ca 20000MW el och förbrukar 22000MW. Importen är alltså 2000MW. De höga priserna har gjort det lönsamt att även i Sverige bränna olja och gas för att producera el och denna produktion motsvarar runt 1000MW. För att vända import till export och slå i kablarnas kapacitetstak på 5000MW, samtidigt som den dyra inhemskt fossilproducerade elen ersätts, hade därför produktionen behövt vara runt 8000MW högre än idag. Eftersom 4500MW av nuvarande produktion består av kärnkraft så hade Sverige behövt ha en kärnkraftskapacitet på runt 12500MW för att undvika exponering för omvärldens priser. Inräknat alla nu stängda reaktorer, inklusive det sedan länge nerlagda Barsebäcksverket, så har totalt 11000MW kärnkraft installerats i landet.

Även med all hittills byggd kärnkraft i drift är det således inte uppenbart att prisbilden i Sverige hade sett annorlunda ut en dag som denna. Det hade varit ganska nära, men att säga så bygger på några viktiga antaganden. Det första är att vindkraften hade byggts ut på samma sätt även om 11000MW kärnkraft hade varit i drift. Det andra är att den eleffektivisering som hushåll och företag ägnat sig åt hade skett även om priserna i genomsnitt hade varit betydligt lägre. Båda dessa antaganden framstår som orimliga.

En ytterligare fråga är hur överföringskapaciteten mot omvärden hade sett ut om all någonsin installerad kärnkraft hade funnits kvar. Svaret är inte uppenbart eftersom kablar bland annat dras för att hantera den variation i produktionen som uppstår när man förlitar sig på icke-planerbar el som vind. Å andra sidan hade det varit lockande att dra kablar för att kunna exportera den överkapacitet som Sverige hade dragits med under varmare delar av året.

En annan aspekt är att 11000MW svensk kärnkraft och kablar fyllda med 5000MW exportel hade ersatt mindre klimatvänlig elproduktion i omvärden. Detta är sant, men bortser från att elproduktion omfattas av ETS, EU:s system för utsläppsrätter. Som nationalekonomer brukar påpeka innebär det att den koldioxid som inte hade släppts ut vid produktionen av fossilgenererad el istället hade dykt upp i andra delar i systemet. Enda sättet att minska utsläppen inom ramen för ETS är att minska antalet utsläppsrätter. Det är möjligt att en ymnig svensk elexport på marginalen hade bidragit till ökat politiskt stöd för att göra så, men betydelsen ska inte överdrivas då priset på utsläppsätter knappast hade påverkats radikalt av 5000MW svensk elexport.

Detta inlägg bygger på förenklade antaganden om den tämligen komplicerade elmarknaden och resonemangen ska därför tas med en skopa salt. Bland annat bortses från de elområden som Sverige är indelat i vilket komplicerar analysen. Inte heller ska det läsas som kärnkraftskritiskt och det framstår som självklart att de svenska elpriserna under delar av året hade varit lägre om mer kärnkraft hade varit i drift, just då kablarna oftare hade varit fulla. Däremot går det inte att bortse från att en integrerad elmarknad påverkar prisbildningen i grunden och diskussionen om hur elpriserna ska hanteras kan inte bortse från detta.

Not: Siffrorna som använts i detta inlägg anges i nedanstående tabell, men de ändras i realtid. Ett uppföljande inlägg finns här.

FörbrukningProduktion
Totalt22 000MW20 000MW
…varav kärnkraft…4500MW
…varav olja/gas…1000MW
Import2000MW
Kabelkapacitet5000MW

Comments

  1. bjornabelsson says:

    Är våra politiker okunniga om detta, eller ljuger de medvetet när de talar om ”Magda-priser” på el?

    • Troligen ljuger de, för det är inte svårt att få information om detta, och ledande politiker har tillgång till sakkunniga. Men det är naturligtvis valstrategierna smart att få som många som möjligt att tro på att det är ”Magda-priser”.

  2. Olof Johansson-Stenman says:

    Bra och pedagogisk text Jonas! Jag fick precis FB-användning av den.

  3. Peter Frykblom says:

    Det finns en rapport från Elforsk där de studerar effekterna på elpriset om Ringhals 1 och 2 hade varit i bruk. Det är relativt stora effekter i prisområde 3 och 4. Inte vid de extrema efterfrågetoppar vi har nu men för en stor del av övrig tid:
    https://energiforsk.se/program/nordic-clean-energy-scenarios/rapporter/impact-on-electricity-prices-of-added-generation-in-southern-sweden/

    • Den rapporten bygger på en simulering som har kört vissa prisprognosprogram med kontrafaktiska data för att se hur två extra reaktorer skulle kunna ha påverkat elprisbilden. Det är alltså en mer detaljerad analys än den Jonas levererar. Men den går ändå i linjen med Jonas beskrivning, bland annat för att rapporten bara bygger på en restrospektiv analys av en månad, november 2021, som var en månad när Sverige redan exporterade mycket. Så det var, relativt sätt, lätt att ”fylla kablarna”. Man också betänka att vi inte ens ”50% billigare” gör att elpriserna är nära att vara ”klassiska svenska”. Vi har ju trots allt den senaste tiden haft nånstans runt 1000-2000% dyrare el än 2015.

  4. Peter says:

    Tack för intressant genomgång! Antar att många nu funderar på hur man kan minska överföringskapaciteten till omvärlden för att snabbt komma till lägre inhemska priser 🙂 Hade varit intressant med en simulering givet kända överföringskapaciteter mellan de olika länderna.

    • Jag tror inte att det finns något intresse från vare sig branchen eller politiken att minska överföringskapaciteten. Men det var svårt att se några tydliga effekter i somras när en av huvudkablarna söderut låg nere pga service så att det ”fattades” ca 600MW överföringskapacitet. Effekterna är troligen så subtila att man inte ” med blotta ögat” kan se effekter på priserna som ju också varierar kraftigt av helt andra skäl (som har med marknadsmässiga förväntningar att göra).

  5. Per Östensson says:

    Intressant!
    Skulle gärna se en konsekvensanalys av klippta kablar, en begränsad marknad till Sverige som har överskott 99% av tiden kombinerat med ransonering. Blir väl samma effekt som när vi når kapacitetstaket i dagens kablar.
    En annan sak som ofta saknas i debatten är marginalprismodellen. Höga priser ska ge incitament investera men håller det när investeringarna tar 10-20 år få på plats ? Behöver man inte en modell som särar på baskraft och icke reglerbar kraft ?

  6. Gustaf says:

    Så förklaringen till att elpriserna nu sjunkit efter förra veckans mycket höga nivåer är (inte enbart) att Oskarshamn är igång och varmare väder i Sverige som media säger utan snarare lägre efterfrågan i resten av Europa?

    • Helt korrekt. Vi är nu exportörer men kablarna är inte fulla. Vi hade haft samma priser oavsett och att priserna fallit beror på att efterfrågan i Europa fallit.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: