Maxtaxan subventionerade barnafödandet

Några veckor före valet 1998 annonserade Göran Persson (till samtliga närvarandes förvåning) att Socialdemo­kraternas avsåg att införa en maxtaxa i förskolan om de vann det kommande valet. De officiella motiven till denna reform var att i) förbättra barnfamiljernas ekonomi, ii) öka föräldrars arbetsutbud och iii) ge alla barn tillgång till den pedagogiska verksamheten som bedrivs inom förskolan. Under 2001-2003 infördes reformen ”Maxtaxa och allmän förskola mm”.

Vilka effekter fick då reformen? Ekonomistas har redan tidigare berättat att Perssons vallöfte verkar ha ökat stödet bland småbarnsföräldrar (vilket den cyniske ekonomen misstänker vara det egentliga motivet till reformen), men hur gick det med familjernas ekonomi, arbetsutbud och barnens tillgång till barnomsorg?

Barnfamiljernas ekonomi förbättrades i och med att i stort sett samtliga familjer fick sänkta avgifter. Fördelningsmässigt kan reformen ifrågasättas, då den var regressiv i det avseendet att det framför allt var de mer välbärgade hushållen som fick sänkta avgifter. Arbetsutbudet å andra sidan påverkades inte (se nummer 7 av Ekonomisk Debatt i år), medan antal barn som deltar i barnomsorg trots att deras föräldrar är arbetslösa eller föräldralediga har ökat.

Men maxtaxan hade även en annan effekt, som kanske inte var så väntad: barnafödandet ökade med knappt fem procent som en följd av reformen. Detta framgår av en ny IFAU-rapport skriven av undertecknad tillsammans med Helena Svaleryd och Anna Sjögren. Figuren nedan illustrerar hur baranfödandet har förändrats beroende på hur mycket barnomsorgsavgifterna sänktes för olika hushållstyper.

image0181
 
Vi finner att det vara framförallt hushåll med yngre (än 35 år) och deltidsarbetande kvinnor som reagerade på sänkningen. Bland familjer som redan hade barn är det främst sannolikheten att skaffa ett tredje barn som har påverkats. Eftersom de flesta familjer i Sverige skaffar två barn tyder det ökade antalet tredjebarn på att den totala fruktsamheten ökat och att reformen därmed kommer att ha långsiktiga effekter på barnafödandet. Undrar om Göran Persson anade att hans reform skulle stimulera barnafödandet där den dagen i september?

Comments

  1. I det här fallet hade Göran Persson sambandet och motiven klara för sig. På den extra tillväxtkongressen som jag tror inträffade ett halvår efter valet så argumenterande han för ökat barnafödande. Något bejublat eftersom han drog till med det ekivoka och grabbiga skämtet att ”detta är något som vi måste borra vidare i”.

  2. Jag tycker detta är väldigt intressant, men jag undrar lite om måttet på barnomsorgskostnader. Ni mäter hur mycket barnomsorgskostnaderna skjunker totalt. dvs både för de barn man redan har och för det barn man ännu inte fått. Dvs ni blandar en ren inkomsteffekt (kostnadssäkningen för redan existerande barn) med en priseffekt (kostnaden för ytterligare ett barn). Priseffekten är jag helt med på men inkomsteffekten är svår att tolka. Skulle man få samma effekt på barnafödandet om man gav familjer en transferering som inte var kopplad till existerande barn eller är det viktigt att inkomsteffekten var kopplad till just barnomsorg?

    Om det är viktigt att inkomsteffekten är kopplad till barnomsorgen är det sannolikt att effekten är övergående eftersom man efter ett slag vänjer sig vid den nya avgiftsnivån, men om det är en genuin inkomsteffekt så är effekten troligen permanent.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s