Så minns vi Kenneth Arrow från mötena på Askö

Denna minnestext är ett gästinlägg författat av Anne-Sophie Crépin, Carl Folke och Therese Lindahl, forskare vid Beijerinstitutet.

Kenneth Arrow, en exceptionell akademiker, lämnade oss förra veckan vid 95 års ålder. Han tilldelades 1972 Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne ”för banbrytande insatser inom allmän ekonomisk jämviktsteori och välfärdsteori”.  Som många säkert känner till är detta inte Arrows enda stora bidrag inom teoretisk nationalekonomi (se till exempel artikeln i New York Times som sammanfattar hans många bidrag och stora inflytande). Däremot är det färre som känner till är att Arrow besökte Sverige nästan varje år under många års tid för att sammanstråla med andra forskare på Askö i Stockholms skärgård.

Som en av Beijerinstitutets fellows hade Arrow en ständig inbjudan att närvara vid dessa årliga möten och han deltog, år efter år. ”I wouldn’t miss this” brukade han säga. Hans sista besök var i höstas. Då hyllades han spontant med stående ovationer vid Beijerinstitutets 25-års jubileum.

Så vad är då så speciellt med dessa möten på Askö? Sedan de startades 1993 har de varit ett unikt forum för diskussioner där ekonomer, ekologer och andra forskare har kunnat mötas under avslappnade former i två dagar för diskussioner kring ett aktuellt ämne.

Arrow deltog flitigt i inte mindre än 17 möten genom åren, hans första 1994 och det senaste i september 2016. Han ledde tre av Askö-publikationerna. En av dessa  ”Economic growth carrying capacity and the environment” hör till en av hans mest citerade artiklar och ger en nyanserad bild av kopplingarna mellan tillväxt, miljö och naturens förmåga att producera resurser och ekosystemtjänster. ”Managing ecosystem resources” undersöker problem som uppstår vid hushållning med naturresurser, såsom värdering av ekosystemtjänster, externaliteter, osäkerhet och icke-konvexiteter som ofta karakteriserar dessa komplexa, adaptiva, och sammankopplade system. ”Are we consuming too much?”, tar upp kopplingarna mellan konsumtion, befolkningstillväxt, och hållbarhet, ett högaktuellt ämne än idag. Han deltog aktivt i den senaste publikationen från Askö, ”Social norms as solutions”, och skickade så sent som i januari 2017 utförliga kommentarer till det ännu opublicerade manuskriptet från det som kom att bli hans sista Askö-möte.

Trots sin höga ålder, och jet-lagen efter den långa resan, var han alltid en ytterst engagerad deltagare, med de mest briljanta inlägg. Han kunde gå in i animerade diskussioner som bidrog till att bringa större klarhet i ämnet. Arrow var inte bara kunnig i frågor om ekonomisk teori utan oerhört intresserad och öppen för olika perspektiv och kunde ge klockrena exempel från historia, biologi, m.m.

Arrow var en brilliant akademiker, men vi fick också lära känna en annan sida av honom; en vänlig, humoristisk och omtänksam människa som bemötte alla människor med respekt vare sig de var framstående professorer, nyantagna doktorander eller assistenter. Han var otroligt nyfiken och alltid den som frågade vad andra höll på med. “It is so far from anything I do, I must be interested” kunde han säga, ivrig att lära sig nya saker.

I samband med Arrows besök 2009 gav han ett visdoms-seminarium på Kungliga vetenskapsakademien som organiserades av Beijerinstitutet. För den som vill inspireras kan vi varmt rekommendera detta.

Det har varit en ynnest att få lära känna Arrow. Hans genialitet var ständigt tydlig, nytänkare, kunnig, vänlig, intresserad, engagerad. Genier växer inte på träd. Vi kommer sakna hans närvaro men bära med oss hans avtryck av visdom och ödmjukhet. Vi rekommenderar de som ännu inte upptäckt Arrows bidrag till miljöekonomi och tvärvetenskap att dyka in i denna dimension av hans forskning.