Att fördela statsbidrag

Det förefaller råda stor enighet om lärarförsörjningen till skolor med stora socioekonomiska och språkliga utmaningar bör förbättras. Att satsa på högre löner för lärare på dessa skolor förs ofta fram som förslag, även om det går att ifrågasätta hur effektivt detta verktyg är. Det är därför aningen anmärkningsvärt att regeringen och (eller?) Skolverket verkar ha glömt bort denna fråga när de med hjälp av det så kallade lärarlönelyftet bestämt sig för att komplettera lärarnas löner med extra statliga pengar.

Det är nättidningen Altinget som har noterat och räknat på implikationerna av hur statsbidraget till lärarlönelyftet fördelas. Statsbidraget betalas ut till huvudmännen baserat på hur många elever de har. Huvudmännen får fördela pengarna mellan lärare och skolor i enlighet med regeringens tämligen öppna förordning (på vissa skolor ser rektorerna ut att ha fått en stor del av statsbidraget). Huvudmän med låg lärartäthet får således mer pengar per lärare än skolor med hög lärartäthet.

Eftersom elevpengen ofta är viktad för att kompensera för elevernas olika förutsättningar så betyder det att också lärartätheten tenderar att vara högre bland huvudmän med större sociala utmaningar. Statsbidraget till lärarlönelyftet blir därför i snitt större per lärare där de sociala förutsättningarna är gynnsamma. Särskilt skev blir fördelningen i kommuner med en kraftigt viktad elevpeng och där de sociala skillnaderna mellan olika huvudmän samtidigt är stor. Eftersom de socioekonomiska skillnaderna mellan fristående och kommunala huvudmän är stor (figuren nedan är baserad på detta inlägg) är det inte konstigt att ersättningen per lärare, som Altinget konstaterar, blir större i de fristående skolorna.

skolfordelning-salsa

Även huvudmän som av andra skäl än socioekonomiska har låg lärartäthet får naturligtvis en procentuellt större ersättning per lärare än skolor med hög lärartäthet. Man kan undra om det verkligen var regeringens intention att via lärarlönelyftet göra en särskild satsning på huvudmän med socioekonomiskt starka elever och huvudmän som valt låg lärartäthet som pedagogisk metod, men så kan det gå.

Comments

  1. Regeringen skriver dock i förordningen (2016:100):
    ”2 § Syftet med statsbidraget är att stimulera skolhuvudmännen att ge särskilt kvalificerade lärare, förskollärare eller fritidspedagoger högre lön för att därigenom bidra till en ökad kvalitet i undervisningen, till förbättrade kunskapsresultat och till verksamhetens utveckling i övrigt.

    Enligt 2 kap. 8 a § skollagen (2010:800) ska kommuner fördela resurser till utbildning inom skolväsendet efter barnens och elevernas olika förutsättningar och behov.”

    Andra stycket är till viss del det du efterfrågar, men det är både otydligt och otillräckligt.

    • Min poäng var att statsbidraget fördelas mellan huvudmän på ett sätt som motverkar detta syfte. Oavsett vad som står i skollagen så kan inte kommunerna fördela resurser som staten tilldelat privata skolhuvudmän.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s