Alliansen segrade i Ekonomistas-valet

Vallokalerna har nu stängt, men rösterna i riksdagsvalet är ännu ej räknade. Vi på Ekonomistas har dock räknat klart rösterna i vår egen omröstning. Om Ekonomistas läsare avgjorde riksdagsvalet skulle högerblocket få en tydlig majoritet (62,1 procent) och Sverigedemokraterna skulle inte komma in riksdagen. Fullständigt resultat redovisas nedan (PP är Piratpartiet och LP är en förkortning för Liberala partiet).

Comments

  1. Viktor says:

    Alltid lite roligt att se hur olika grupper röstar. Varför S tappar till sina allianskollegor i den här gruppen kan man väl förstå, och att fp är starka känns logiskt. Likaså att kd och sd är svaga.

    Men det som jag verkligen frågar mig är varför (c) är så starka. Är det någon som har en känsla för vad det beror på?

  2. Johan Richter says:

    C uppfattas ibland som det mest liberala, eller mest marknadsliberala partiet, i alliansen i och många liberaler läser Ekonomistas. (Alternativet, att många bönder hör till läsarna känns spontant inte lika troligt.)

  3. Jag är också lite förvånad över hur bra det fick för Centern, men jag tror förklaringen är att vi har många läsare som är liberaler och (delar av) Centern har ju profilerat sig som ett liberalt parti, medan Folkpartiet inte verkar ha hållit liberalismens fana lika högt på senare år.

  4. Mounir says:

    Hur många röstade?

  5. Andreas says:

    C är väl det partiet som starkast drivit en förändring av LAS och det är kanske populärt här. Jag håller i alla fall med dom om det.

  6. Andreas says:

    Högerblocket har 62,1 procent om man räknar ihop staplarna.

  7. AS6 says:

    Det här är första gången i något sammanhang som jag ser liberala partiet med en egen stapel.

  8. Och Sd fick bara 0,4. Den dystra vetenskapen är lyckligtvis fortfarande dyster.

  9. Kristian Grönqvist says:

    Johan Richter

    Med bönder menas inte alltid folk som sysslar med jordbruk, utan också människor som har ett tidsperspektiv som sträcker sig längre än till nästa vecka, som är pragmatiska, tror på vetenskap istället för på vackra teorier och inte är rädda för att vara ärliga.
    Knepiga… dom där bönderna.

  10. Kristian Grönqvist says:

    Johan Richter

    Det känns spontant som om de möjligen var begåvade med hjärna…

  11. Johan Richter says:

    Kristian jag förstår inte riktigt poängen med vad du skriver. Möjligtvis uppfattade du det som en förolämpning av bönder när jag skrev att de inte var överrepresenterade bland Ekonomistas läsare. I så fall har du fel.

    Kanske är det en fördom men jag tror personer som är intresserade av nationalekonomi är liberaler i större utsträckning än de är lantbrukare. Och ideologiska liberaler och lantbrukare råkar ju för tillfället vara de två tydliga väljargrupper som gillar Centern.

  12. Pierre says:

    Kan man räkna med KDs röster i högerblocket ifall de får 1.6% och därmed trillar ut ur riksdagen? Rätt siffra borde vara 60,5% men detta har förstås bara akademisk betydelse.

  13. Christoffer Rydland says:

    På kommunal nivå får man ihop det. Centern vill bygga på höjden. I liberal anda? Kanske. Men man får ha även stora grönområden, där likt bakom Stockholms universitet stora klövdjur fridfullt idissla i morgondimman.

    Dessa råmanden och grönområden möjliggörs av de höga husen. Se där en förening av lantbruk och liberalism i pastoral idyll, strax bakom era egna arbetsrum.

  14. Christoffer Rydland says:

    Korr. första stycket ovan: “Men man vill även ha stora grönområden…”

  15. Olof Johansson-stenman says:

    Resultatet verkar ligga ganska väl i linje med nationalekonomers politiska preferenser enligt Niclas Berggren m fl, som visade, i en artikel i Finnish Economic Papers, att ungefär dubbelt så hög andel av NEK:are tenderar att rösta på högerblocket jämfört med vänsterblocket.

    Huruvida detta är problematiskt eller inte lämnar jag till var och en att fundra på…

    • Old Whig says:

      Olof Johansson-stenman,

      Studien visade dock, om jag kommer ihåg rätt, att flertalet NEKare röstade på Fp. Fp är (vänster) socialliberala. Det kan knappast kallas att vara till höger ekonomiskt, möjligen skulle jag kalla det mitten, centrister.

      I princip är skillnaden mellan en socialdemokrat och en socialliberal relativt liten. Synen på behovet av ekonomisk utjämning skiljer sig i princip inte. Inte heller skiljer sig synen på social ingenjörskonst eller att staten bör ha ett stort inflytande på ekonomin.

      Bertil Ohlin uttryckte det i sina memoarer:

      “Jag tänker därvid inte mist på inställningen till medborgarens frihet. Enighet [med socialdemokratin ]rådde om sambandet mellan trygghet och frihet. Vi framhöll ofta att människorna inte kunde uppleva frihet, om de inte uppnått en grundläggande trygghet. Vi betonande också att vissa inskränkningar av den enskildes mindre väsentliga frihet kunde vara motiverade för att därigenom öka den väsentliga friheten för honom och andra samt skapa ett socialt mera tillfredställande miljö.

      Men i praktiken har socialdemokratin mindre hämningar än vi när det gäller inskränkningar av friheten. Vi prioriterade mera den individuella friheten. Jag behöver bara hänvisa till den av regeringen accepterade kollektiv anslutningen av hela fackliga organisationer. ….

      FP självständiga ställning i alla samhälls grupper var en frihetsgaranti medan S beroende av LO framtvingade särskilda hänsyn som ibland försvårade en politik för de allmännas bästa tex. kampen mot inflationen. Bonde förbundet och högerns förbindelser med vissa yrkesgrupper bragte också nackdelar.

      Framförallt såg liberalismen det som en fara för medborgarfriheten att utvecklingen bragt en alltmera tilltagande politisk maktkoncentration.

      S var däremot praktiskt taget alltid — utom när det gällde tillfälliga ransoneringar ock liknande – anhängare av sådana lösningar som ökade det centrala politiska inflytandet.

      Endast när mycket starka skäl kunde framvisas, gick vi i FP med även på sådana åtgärder. I det längsta sökte vi istället använda lagstiftning som drog upp sociala ramar och gav frihet inom dessa. Stycktes däremot se allting som ökade vad de kallade “samhällets inflytande” och inskränkte den enskildas oberoende och självbestämmande rätt inom näringslivet. Istället för den gamla “förstatligande socialismen” började vid horisonten skymta en “central dirigerings och regleringssocialism” som dock – det måste betonas – under oppositionens mottryck utvecklades långsamt efter 1948.”

  16. Andreas says:

    absolut. det ska jag fundera på hela dan

  17. Andreas says:

    Det är väl för övrigt inte mer problematiskt än att sociologer enligt samma studie tenderar att rösta vänster. Om jag inte minns fel är det tre gånger så många sociologstuderande som röstar vänster jämfört med höger.

  18. Nils Lindholm says:

    Kan det vara för att en ‘median’ eller lägre, RUT, vårdbiträde, a-laget, en lågavlönad, en typisk S-röstare, inte är intresserad av ekonomisk teori?
    Om dom överhuvudtaget har en dator att rösta med.

    Finns det 3-förslag, 3 röstande som röstar på var sitt så får varje förslag 1/3 del.
    Om en person inte röstar så trots inga fler röster, tvärt om, så ökar dom två till ½.
    V var ju sociologer och högutbildade.
    M köper o säljer begagnade papper, lurar arshelet av nån annan alltså, och då mer intresserar sig för människors beteende, inte teoretisk ekonomi.

    Bönder är nog intresserad av ekonomi o spekulationer, det finns ju ‘handelstorg’ just för att spekulera i mat och bönderna är rätt så räntekänsliga.
    ‘Bönderna’ är alltså rätt så datorvana, trots att dom kan vara ena jäklar på en migsvets,slägga o rondell också 😉
    Nu får ni inte blanda in vissa ‘hjärndöda’ CUF:are i gruppen ‘bönder’ 🙂
    Bönderna lever i den ‘reala’ världen, Stats o National . . . har ju sina matematiska påståenden.
    Skriver Nils Lindholm på en trevlig blogg.

  19. Olof Johansson-stenman says:

    Old whig, visst finns en socialliberal tradition hos folkpartiet. Många, däribland jag, anser dock att FP tonat ned socialliberalismen på senare tid; jfr t ex Björklund och Westerberg.

    Själv anser jag (inte helt överraskande, jag vet) att den borgerliga dominansen inte är helt oproblematisk, bl a till följd av ekonomers ganska stora inflytande (kanske särskilt indirekt) i samhällsdebatten.

    Att ekonomer har en annan uppfattning om hur samhället, inkl marknadsmekanismer och ekonomiska incitament, fungerar är en sak; min gissning är dock att det även finns värderingsmässiga skillnader mellan t ex ekonomer och sociologer.

  20. Andreas says:

    Min gissning är att det finns värderingsmässiga skillnader mellan ekonomer och ekonomer.

    “till följd av ekonomers ganska stora inflytande (kanske särskilt indirekt) i samhällsdebatten.”
    Man kan kanske diskutera hur stort det inflytande är.
    https://ekonomistas.se/2008/09/12/var-r-nationalekonomerna-i-debatten/

  21. Johan Richter says:

    Björklund är väl för “hårdare tag” i vissa avseende, med mer ordning och reda i skolan, mer polisövervakning osv. Det kan sägas svika socialliberalismen men jag vet inte om den ekonomiska politiken kan sägas göra det. Den ligger väl väl inom ramen för traditionell socialliberalism.

  22. Olof Johansson-stenman says:

    Det har du rätt i Andreas, och Robert Ö har nog rätt i att detta inflytande har varit större tidigare. Om man jämför med de flesta andra samhällsvetare, som t ex sociologer, tror jag dock att ekonomer har ett betydligt större inflytande.

    På senare tid syns dock statsvetarna betydligt mer i media än ekonomer (och särskilt i valtider så klart). Dock synes det mig att detta inflytande i lägre grad handlar om vilka åtgärder som bör införas eller inte, och att det mer handlar om det politiska spelet.

    • Andreas says:

      Jag förstår bara inte riktigt vad problemet är. Det är klart att om man röstar på vänster så vill man inte lyssna på en massa människor som röstar höger. Precis som jag inte vill läsa krönikor i tidningar med vänsterperspektiv om jag är en högerväljare.

      Som jag ser det så är väl oftast den politiska högern precis som nationalekonomer mer inriktad på ekonomisk effektivitet medan den politiska vänstern är mer inriktade på att hjälpa de svagaste i samhället, oavsett om detta går ut över ekonomisk effektivitet och även om det leder till att människor utnyttjar systemet. Det får man tycka vad man vill om.

      • Old Whig says:

        Andreas,

        “Det är klart att om man röstar på vänster så vill man inte lyssna på en massa människor som röstar höger. Precis som jag inte vill läsa krönikor i tidningar med vänsterperspektiv om jag är en högerväljare.”

        Varför är det klart?

        Om du inte tar in olika perspektiv hur kan du då göra en vettig bedömning över vilka argument som har bärighet? Om du bara läser det som förstärker dina egna åsikter och aldrig läser något som motsäger, motbevisar dem? I det senare fallet blir ju i så fall dina åsikter mer likt religiös ortodoxi, alltid sanna oavsett vad fakta och verkligheten säger.

        Jag har nu bättre börjat förstå varför människor som anser att pengar inte är viktigt för den egna motivationen och lyckan med samma andetag kan anse att pengar är extremt viktigt för andra dvs anser att inkomstojämlikhet är mycket illa och en stor välfärdsstat med högt skatteryck för höginkomsttagare av viktigt.

        Det har att göra med deras livsval. Denna artikel nedan verkar förklara detta mycket tydligt. De som anser att pengar är viktigt och motiverande är ofta höger ekonomiskt sätt och går till den närande sektorn, tekniker, ekonomer och företagande och de som anser pengar är oviktigt för den egna motivationen tenderar gå till vänster ekonomiskt och går till den tärande sektorn, humaniora och samhällsvetenskap.

        Alltså eftersom du själv väljer ett yrke som försörjs av andra och som ger lägre lön så vill du tillförsäkra finansiering av den offentliga sektorn samt minska skillnader till dem som producerar din välfärd och inkomst genom att beskatta dem hårt. Det motiveras med att de vill hjälpa de svagaste i samhället när det i själva verket är de själva som vill ha stöd och hjälp.

        Job Satisfaction vs. a Big Paycheck

        “Many people want to make a lot of money, but the benefits of having a high income are ambiguous,” said Professor Kahneman, who is also a Nobel laureate in economics. When you are wealthy you are able to buy more pleasures, he said, but a recent study suggests that wealthier people “seem to be less able to savor the small things in life.”

        That said, some people seem almost hardwired to want to make money. A 2007 article in The Journal of Happiness Studies reported that college freshmen who stated that they wanted a high salary by and large achieved that goal 20 years later. The article said that “individuals with strong financial aspirations are socially inclined, confident, ambitious, politically conservative, traditional, conventional, and relatively less able academically, but not psychologically distressed.”

        People who sought high incomes were more likely to major in things like business, engineering and economics, it said, while people for whom high income was not paramount gravitated toward the liberal arts and social sciences

  23. Själv använder jag alltid tärning i valbåset. SD och V går bort då de inte är liberaler. Inga konstigheter.

  24. Andreas says:

    OW: De fyra första meningarna av ditt inlägg är de enda som är relevanta för det jag skrev. Självklart tar jag in vad människor med andra åsikter tycker. Ibland så får man ibland försöka förstå huvudpoängen av vad någon skriver istället för att hitta ett litet fel och sedan skriva 5000 ord om hur fel den personen har. Du förstår inte min poäng och jag tänker inte förklara den för dig eftersom jag vände mig till Olof.

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out /  Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out /  Change )

Connecting to %s

%d bloggers like this: