Lyckas fattiga barn som får flytta till rikare områden bättre i livet?

Hur stor roll spelar det för människors ekonomiska situation var de bor och var de växer upp? Det stora experimentet ”Moving to Opportunity” (MTO) som genomfördes i USA på 1990-talet syftade till att undersöka just det. Genom att ge vissa, slumpmässigt utvalda, fattiga familjer möjlighet att flytta till subventionerat boende i rikare stadsdelar undersöktes konsekvenserna av att en fattig familj istället för andra fattiga får rikare familjer omkring sig. Resultat från experimentet, som dokumenteras i ett nytt working paper av Raj Chetty, Nathaniel Hendren och Larry Katz visar att barnen i de familjer som flyttade bort från fattigdomen klarar sig bättre i livet än de som bodde kvar. [Read more…]

Vaccin mot externaliteter – en uppföljning

I ett tidigare inlägg här på Ekonomistas diskuterade jag frågan om huruvida det ska vara tillåtet för föräldrar att låta bli att vaccinera sina barn utan giltiga skäl (ett giltigt skäl är t.ex. att barnet har nedsatt immunförsvar exempelvis på grund av en cancersjukdom). I både Sverige och på andra håll i världen har det höjts röster för att vaccinering inte längre ska vara frivilligt. Australiens premiärminister Tony Abbott har en alternativ lösning: han föreslår att det förblir frivilligt att låta bli att vaccinera sina barn, men att de som avstår från vaccin inte har rätt till barnbidrag, skattelättnader relaterade till barnen, etc. Om förslaget går igenom innebär det att de föräldrar som låter bli att vaccinera sina barn går miste om motsvarande ca 100.000 kronor per år från och med 2016. Inte tvång, men andra ord, men milt sagt starka incitament som förmodligen skulle bryta den nuvarande trenden som pekar mot allt fler icke-vaccinerade barn och skapa rättning i leden bland de australiensiska föräldrarna.

Färre, och mindre, spekulationsbubblor på marknader med enbart kvinnor

I samband med den senaste finanskrisen hördes ibland röster som hävdade att en sådan kris inte hade uppkommit om det inte varit för det faktum att en övervägande majoritet av aktörerna i finansbranschen är män. I en ny uppsats i American Economic Review testar Catherine Eckel och Sascha Füllbrunn om det ligger något i det påståendet. De finner att svaret är ja. [Read more…]

Kan vi påverka vår egen intelligens? Vad du tror påverkar hur väl du lyckas.

Mellan hälften och trefjärdedelar av en persons intelligens uppskattas vara ärftligt betingad. Resten är det alltså enklare att påverka själv. Således kan intelligens betraktas både som något som är på förhand fastlagt och svårt att påverka, och som något som man själv har omfattande inflytande över. Och hur en person ser på sin intelligens påverkar hur väl hen lyckas med det hen företar sig. [Read more…]

Vaccin mot externaliteter

Mycket har skrivits om mässlingsutbrotten i USA under de senaste veckorna (Metro, Washington Post, NY Times, för att nämna  några). Men ytterligare några ord är värda att säga, ur det nationalekonomiska perspektivet. Frågan om vaccin och om huruvida föräldra bör låta sina barn vaccineras är nämligen ett i det närmaste perfekt exempel på det som i nationalekonomi kallas en negativ externalitet. Och frågan är om staten bör göra något åt det marknadsmisslyckande som då uppstår – och i så fall vad.

[Read more…]

Beteendeekonomi och ekonomisk policy

Beteendeekonomi (eller ekonomisk psykologi) och neoklassisk ekonomisk teori beskrivs ofta som två motstridiga synsätt på hur världen, och ekonomin, fungerar. Medan neoklassisk teori antar att ekonomiska aktörer agerar rationellt menar beteendeekonomer att de inte gör det. Men kanske är den här dikotomin inte det bästa sättet att förstå nationalekonomi i allmänhet och ekonomisk policy i synnerhet? Harvardekonomen Raj Chetty höll i helgen den prestigsfulla Ely-föreläsningen vid världens största nationalekonomikonferens och menar för att det finns en mer pragmatisk väg.

[Read more…]

Att staten är ”snäll” innebär inte att den nödvändigtvis hjälper kvinnor att nå toppen

Sverige är ett av världens mest jämställda länder. I den senaste upplagan av FNs jämställdhetsindex hamnar Sverige på andra plats efter Nederländerna. Enligt World Economic Forum är Island, Finland, Norge, Sverige och Danmark världens mest jämställdhet länder. Så hur kan de då komma sig att det fortfarande är en klar majoritet män på de flesta välbetalda och statusfyllda positionerna i näringslivet både i Sverige och i övriga Norden? Det frågade sig The Economist häromveckan. Svaret? Att det inte räcker att vara allmänt ”snäll” mot kvinnor för att de ska nå toppen. [Read more…]

Smartare svenska män vill ha mindre omfördelning

I uppsatsen ”Cognitive Ability and the Demand for Redistribution” som publicerades i fredags undersöker jag, tillsammans med David Seim om det finns ett samband mellan människors intellligens och deras åsikter om omfördelning av ekonomiska resuser. Vi använder svenska data och studerar enbart män (eftersom vi använder oss av mönstrings-data för kognitiv kapacitet). Bland svenska män finner vi att de som har högre kognitiv kapacitet vill ha mindre omfördelning än andra.

En stor mängd forskning har visat att människor som har högre kognitiv kapacitet oftare blir ledare (såväl i politiken som i näringslivet). Dessutom är de som är intelligentare mer benägna att rösta i allmänna val. Det innebär att de med högre kognitiv kapacitet kan förväntas ha ett större inflytande över vilken politik som förs i ett land. Om det finns systematiska skillnader mellan vilka åsikter människor med högre och lägre kognitiv kapacitet har kan det leda till att den förda politiken ser annorlunda ut än om människor med högre och lägre kognitiv kapacitet hade varit representerade på samma sätt. [Read more…]

Vem reagerar på information om relativ inkomst?

Förra veckan skrev jag om min, David Seims och Mounir Karadjas studie ”Richer (and Holier) Than Thou?” som visar att en majoritet av svenskarna tror att de är fattigare, jämfört med andra svenskar, än vad de faktiskt är. När vi informerade de som svarat på vår enkät om deras verkliga position rörde de sig åt höger i sina politiska åsikter. I detta inlägg diskuteras studien vidare och vi tittar på vilka grupper som särskilt påverkades av informationen (för ytterligare detaljer om studien, se förra veckans inlägg). [Read more…]

Svenskarna tror att de är fattigare (jämfört med andra) än vad de faktiskt är

Idag publicerar jag, tillsammans med Mounir Karadja och David Seim en ny studie som working paper på Institutet för Näringslivsforskning idag. Där finner vi att en övervägande majoritet av svenskarna tror att de är fattigare, jämfört med andra, än vad de faktiskt är. När de informeras om detta ändras deras politiska åsikter åt höger. [Read more…]