Det här med att få en andra chans, det är väl något förbehållslöst positivt?

Nobelpristagaren, och tillika SOLEs hedersföreläsare, Jim Heckman har ägnat många år åt att undersöka effekterna av att kunna tenta av gymnasiet i USA. Den som av någon anledning inte tagit ut en gymnasieexamen kan istället skriva det så kallade GED. Heckmans nedslående resultat visar att den som tentar av inte verkar klara sig särskilt mycket bättre än den som är en high-school dropout.

Ingen skada skedd, kan tyckas, men så enkelt är det tyvärr inte. Att möjligheten att kunna tenta av överhuvudtaget finns gör nämlighen att en hel del elever hoppar av gymnasiet. Vilket ju inte riktigt var meningen. Snacka om björntjänst, kan man nog sammanfatta Heckmans budskap. Däremot funkade GED rätt bra för invandrare som inte kunnat ta en amerikansk examen. För dem blev provet just den ingång till utbildning och jobb som det var tänkt att bli.

Kanske något för regeringen att fundera kring när den nu ska sätta igång och reformera gymnasieskolan och komvux.

New York Stories: I, II, III

Den som tror att lärare är viktiga för hur det går för eleverna i skolan fick sig en tankeställare av Lars Lefgrens presentation på årets SOLE-konferens. De flesta studier undersöker hur de lärare eleverna haft under det senaste året påverkar elevernas prestationer. Lefgren undersöker i stället hur långvarig lärarnas påverkan på skolprestationerna är. Det visar sig att de är snabbt övergående – efter ett par år går de knappt att mäta. Att ha en strålande lärare i lågstadiet har alltså knappast någon positiv effekt på en elevs högstadieprestationer.

Låter det deprimerande? Tänk då om! Givet hur mycket det gnälls på den svenska lärarkårens kvalitet är det ju riktigt upplyftande att den negativa påverkan dåliga lärare har är snabbt övergående. I slutändan är det ändå vad eleverna har med sig hemifrån i form av studiemotivation, disciplin och intelligens som avgör hur det går.

New York Stories: I, II