New York Stories III: Den övergående lärareffekten

Den som tror att lärare är viktiga för hur det går för eleverna i skolan fick sig en tankeställare av Lars Lefgrens presentation på årets SOLE-konferens. De flesta studier undersöker hur de lärare eleverna haft under det senaste året påverkar elevernas prestationer. Lefgren undersöker i stället hur långvarig lärarnas påverkan på skolprestationerna är. Det visar sig att de är snabbt övergående – efter ett par år går de knappt att mäta. Att ha en strålande lärare i lågstadiet har alltså knappast någon positiv effekt på en elevs högstadieprestationer.

Låter det deprimerande? Tänk då om! Givet hur mycket det gnälls på den svenska lärarkårens kvalitet är det ju riktigt upplyftande att den negativa påverkan dåliga lärare har är snabbt övergående. I slutändan är det ändå vad eleverna har med sig hemifrån i form av studiemotivation, disciplin och intelligens som avgör hur det går.

New York Stories: I, II

Comments

  1. Camilo von Greiff says:

    Men det är ju deprimerande så tillvida att de variabler som du nämner – studiemotivation, disciplin och intelligens – som eleverna fått med sig hemifrån är så heterogent fördelade och att skolan inte förmår jämna ut sådana skillnader.
    Men jag är lite skeptisk till resultaten, eller tror någon att eleverna i ”Klass 9a” kommer vara tillbaka på ruta 1 om ett år? Jag tvivlar.

  2. Camilio: Riktigt så snabbt klingar det inte av: Efter två år återstår 22 procent av ”lärareffekten” enligt studiens estimat. Eftersom eleverna i 9a gjorde en ganska enorm förbättring av sina resultat (vilket knappast bara berodde på lärarna; kameror från SVT kan haft något med saken att göra, liksom fortsatt uppmärksamhet i medierna) så finns det säkert någon effekt kvar om några år.

    Ja, för den som trodde att skolan skulle jämna ut skillnader är det kanske deprimerande att enskilda lärare inte har en stark långsiktig effekt i jämförelse med elevens förutsättningar hemifrån. Men trodde någon verkligen det? Dessutom är det inte självklart att bra lärare med långsiktiga effekter jämnar ut någonting. En möjlighet är ju att de med bäst förutsättningar hemifrån är de som bäst kan dra nytta av en bra lärares kunskaper. I sådana fall ökar skillnaderna mellan eleverna.

  3. Camilo von Greiff says:

    Det är väl inte orimligt att skolan skulle kunna ha en utjämnande effekt. Vill minnas att Anders Björklund har ett papper som visar att de relativt så inkomstskillnaderna i Sverige till störst del härrör från att lönerna komprimeras och alltså inte speglar produktiviitet, men även att humankapitalfördelningen i sig är mer komprimerad än i de flesta länder.
    Vidare visade OECDs PISA-ansvarige Andreas Schleicher på en konferens härom veckan att fördelningen av PISA-resultat ser väldigt olika ut i olika länder, där tex Finland har högst snitt OCH små skillnader medan alla andra länder har lägre snitt och många mycket större spridning. Jag har svårt att tro att dessa skillnader bara avspeglar fördelningen på hemförhållanden och att inte skolan och lärarna i sig har ett finger med i spelet.

  4. Peter Gerlach says:

    Det beror väl också lite på vilka effekter man mätt? Är det faktakunskaper man tittat på?
    1. Om vad man lär sig år 2 bygger på vad man lärt sig år 1 så får man ju mer input år 2 pga en bra lärare år 1 och på så sätt är ju resultatet bättre än 22 % på lång sikt.
    2. Den inställning/intresse som läraren skapar/väcker kan ju också tänkas vara mer långsiktigt.

  5. Peter: Man tittar på ämneskunskaper. Det man lär sig har två komponenter: det man lär sig pga läraren och det man lär sig på grund av andra faktorer. Det man lär sig pga läraren tenderar att tappa sitt värde snabbt. Du är det inte helt trivialt att göra denna analys och det är inte uppenbart att Lefgren tänkt på det enda möjliga sättet. Den effekt som skapar långsiktigt intresse borde dock fångas av deras mått.

  6. Malin says:

    ja, det var ju upplyftande! då kan vi ju i princip införa den fullständigt lärarlösa skolan…eller??

  7. Malin: Ja, det verkar så. Vilken kostnadsbesparing det skulle innebära. Fast det skulle ju kunna finnas icke-lineariteter som gör att den typen av out of sample-prediktioner kan vara svåra att göra…

  8. Malin says:

    jag citerar mitt eget inlägg på Evas postning om 68-revolutionen…
    ”Ps. Kolla även utspel på dagens DN debatt: http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=572&a=769208
    huvet på spiken, skulle jag säga.
    däremot är jag inte alls säker på att det med nödvändighet är så att det är de med de högsta betygen som automatiskt blir de bästa lärarna. men att överhuvudtaget ha ett betyg kan ju onekligen vara en poäng”
    Med tillägget att;
    att överhuvudtaget ha LÄRARE (gärna med lämplig bakgrund, utbildning osv osv) kan ju vara en poäng. Nån j-a ordning får det väl vara i ett parti… (känt citat från en inte alldeles okänd vpk-ledare) …jag menar i skolan.

  9. Så här två år ”efterbliven” ovan diskussion kan man som lärare känna sig.
    Hursom intressant diskussion ovan som hela tiden måste sin näring utav forskning. Som 57 årig NO lärare så är det spännande att försöka tillgodogöra sig vad intressenter
    utanför skolsfären har för tankar och åsikter.
    Den hädiska tanken att slopa skolväsendet skulle förmodligen skapa en självorganiserad utbildnings-organisation på virtuell grund finansierad av kompetent humankapital.En sak till är att lärare borde mer nyfiket undersöka vad som händer utanför skolträsket.
    Tack vare Camilios fördrag på UR SAMTID förra året hittade jag till denna blogg.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s