Dags att SCB uppdaterar sitt historiska KPI

I början av 1930-talet publicerade Gunnar Myrdal ett index över svenska levnadskostnaders utveckling sedan 1830, vilket utgör grunden till SCB:s officiella historiska konsumentprisindex. Men nyare forskning har reviderat Myrdals siffror för tiden före 1914, och även lagt till nya konsumentpriser bakåt i tiden. Det är dags att SCB reviderar sin historiska KPI-serie.

För ett år sedan presenterade två ekonomhistoriker vid Stockholms universitet, Rodney Edvinsson och Johan Söderberg, en ny årlig KPI för Sverige mellan åren 1290 och 2010. Serien baseras på de allra senaste fynden inom historiska prisserier och drar även nytta av vad andra forskare kommit fram till under decennierna sedan Myrdal presenterade sin serie. Den nya serien och beskrivning av dess konstruktion finns fritt tillgänglig på Riksbankens hemsida här. Den har även genomgått akademisk kvalitetsgranskning och publicerats i en forskningsantologi på Riksbanken (som jag tidigare skrivit om här) och även som artikel i det senaste numret (2-2011) av Review of Income and Wealth.

För huvuddelen av perioden före 1800 baseras serien på varor som råg, havre, smör, järn, koppar, salt och öl. I figuren nedan visas den nya KPI-serien (blå linje) vid sidan av Myrdals original (röd) och en serie som lundahistorikern Lennart Jörberg konstruerade på 1970-talet (grön). Serierna är likartade, men notera att det skiljer sig inom delperioder och dessutom att Myrdals serie börjar först 1830.

image

Historiska konsumentpriser är betydelsefulla i dagens svenska ekonomi. De används för att kartlägga inflationens utveckling och därmed en rad viktiga makroekonomiska variablers reala utveckling. I takt med nya, bättre och längre tidsserier blir också den historiska dimensionen allt viktigare. Det är därför hög tid att SCB uppgraderar sin nuvarande historiska KPI-serie till den senaste och bästa som forskningen kan frambringa, nämligen den som Edvinsson-Söderberg presenterat.

Comments

  1. Kapten Haddock says:

    Det skulle vara intressant med en kort sammanfattning om hur de olika indexen skiljer sig.

  2. Rodney Edvinsson says:

    Den största skillnaden är att vårt index sträcker sig längre tillbaka än tidigare index, ända till 1290. För 1800-talet är annars skillnaderna små. Vår varukorg inkluderar dock fler varor, främst icke-livsmedel. Tidigare index har en för stor del livsmedel i sin varukorg.

  3. Per-Olof Persson says:

    Men hur stor är korruptionen hos nationalekonomer i Sverige? Detta är en relevant fråga eftersom korruptionen är omfattande i USA och USA brukar skapa ”trenderna” även i länder som Sverige. I USA går nationalekonomer makthavarnas ärenden och skapar index som kraftigt underskattar inflationen, mått som överskattar ökningen i BNP, mått som underskattar arbetslösheten etc.

    Nationalekonomi är trots allt en misslyckad vetenskap som inte har lyckats förutsäga några framtida ekonomiska skeenden. Nationalekonomer kan därför endast uppnå egna personliga framgångar om de hjälper makthavarna att ”frisera” siffrorna och att skapa teorier som förhärligar staten och det politiska systemet.

    • kirgis says:

      Det ska nog mkt till för att varje regering i USA ska skapa nya mått av BNP, inflation, arbetslöshet etc. Du har helt enkelt fel.

      Hur pass bra förutser geologerna vulkanutbrott eller jordbävningar? (där det om det förstnämnda finns ett legendariskt inlägg på denna blogg) , eller till exempel fundera på hur bra andra vetenskaper är på att förutse framtida scenarion som rör deras fält. Just det här med att förutse framtiden verkar inte riktigt vara människans starka gren, oavsett.

  4. Jakob says:

    Jag måste säga att jag nog blir mer störd på att deras BNP-kvartalsserie bara går tillbaka till 1993 och inte längre. Men det är ju också för att man faktiskt kan hitta inflationsserien på annat håll, medan svensk kvartals-BNP är desto svårare att finna.

    • I OECD Economic Outlook finns kvartalsdata på svensk BNP från 1970 (jag tror att man måste vara prenumerant för att komma åt dessa data).

      SCB är usla på att redovisa långa tidsserier även om de har blivit aningen bättre under senare tid.T ex redovisar SCB nu en serie för arbetslösheten ända tillbaka till 1987! De skriver:

      I april 2005 och oktober 2007 skedde förändringar som innebar att det uppstod tidsseriebrott i Arbetskraftsundersökningarnas (AKU:s) serier. SCB har sedan dess arbetat med att länka serier för ett antal utvalda variabler för att överbrygga brotten. Det har varit ett omfattande arbete och revideringar av serierna kan eventuellt bli aktuella. Observera att länkningen i vissa fall kan vara behäftad med stor osäkerhet.

      I februari 2010 publicerades de första länkningarna tillbaka till år 1993. I samband med publiceringen av AKU mars förlängdes de länkade serierna till år 1987, samtidigt förbättrades länkningarna av vissa serier via små justeringar.

      Längre tidsserier hittar man hos både OECD och KI. Det borde vara en självklarhet även för SCB att redovisa den bästa skattning de har för t ex BNP och arbetslöshet, även om de menar att data från olika tidsperioder inte är helt jämförbara. Det är dessutom inte särskilt lätt att hitta de långa tidsserierna hos SCB. De flesta hittar man genom att klicka på: ”Hitta statistik” / ”Historisk statistik” / ”Annan historisk statistik” / ”Ekonomiska indikatorer”. (När man väl hittat denna sida inser man att SCB ofta menar att serier som startar 1993 är ”historisk statistik”!)

      • Det är precis dessa bekymmer att få tag i långa, konsistenta tidsserier som föranledde oss att starta projektet Historisk monetär och finansiell statistik för Sverige på Riksbanken.

        I projektets andra volym (beräknas komma ut 2012-2013) ingår nya serier över BNP, bankstatistik, aktieavkastning, räntor och ett helt nytt fastighetsprisindex från 1800-talets slut.

        Vi har emellertid lagt huvudfokus på årsdata, men efter Jakobs och Martins inlägg kanske vi måste överväga att även se över mer högfrekventa serier.

  5. Jesper Hansson says:

    Håller med om att SCB är undermåliga på att publicera historiska tidsserier. Jacob och Martin: Varning för att använda OECD:s kvartalsdata för svensk BNP. Ser ut att vara interpolerad årsdata före 1993.

    • Ja, du har nog rätt – det ser ut att vara interpolerat (men jag har för mig att det inte står något om detta i OECDs datadokumentation). När jag senast använde svenska kvartalsdata på BNP, konsumtion, etc hade jag data från 1980kv1, och angav källan som ”Swedish quarterly national accounts”. Jag misstänker att jag hittade dessa data på SCBs sidor, men när jag nu letar lite snabbt lyckas jag inte hitta dem igen…

    • Nu hittade jag SCB-data. De finns på http://www.scb.se/NR0101 (välj sedan Tabeller & Diagram, och sedan statistikdatabasen — det verkar inte finnas någon väg till dessa äldre data om man börjar söka direkt i databasen).

      Jesper: Jag såg på dina bilder från Finanspolitiska rådets konferens förra veckan att KI har kvartalsdata tillbaka till 1970 (eller längre?). Finns dessa data på nätet?

  6. Johan Samuelsson says:

    Martin, KI har inte kvartalsdatan på nätet men kan skickas vid efterfrågan. Vi har länkat BNP och dess komponenter tillbaka till 1970q1

    • Tack. Jag återkommer om jag behöver data. Det skulle vara utmärkt om ni även kan lägga ut data på nätet. T ex behöver studenter ofta dessa data för att skriva uppsatser.

    • Fråga: finns inte BNP (eller dylikt) i SCB:s allmänna månadsstatistik som ju finns publicerad i tjocka volymer sedan början av 1960-talet?

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s