Det där med barnarbete

Nu ska vi alltså uppröras igen av att företag använder sig av barnarbete. Denna gång är det Ericsson och Telenor som avslöjats och de krishanterar snabbt med att säga upp kontrakten med de felande underleverantörerna. Undrar vad som händer med barnen nu?

I senaste Ekonomisk Debatt konstaterar Heather Congdon Fors att barnarbete har komplexa orsaker. Rena förbud och bojkotter riktar sig mot enbart mot symptomen på bakomliggande problem och löper därför stor risk att försämra situtationen för redan utsatta barn och familjer.

I södra Afrika arbetar ungefär en fjärdedel av alla barn och i Asien cirka en femtedel. Av alla arbetande barn är det emellertid bara några procent som arbetar med produktion av varor som går på export och som därmed överhuvudtaget kan bojkottas. En bojkott kommer därför med stor sannolikhet enbart att tvinga in barnen i ännu sämre arbetsförhållanden. Congdon Fors sammanfattar forskningsläget med orden:

Vad som står helt klart är att sådana förbud och bojkotter inte kommer att ge de önskade resultaten om barnen och deras familjer inte har alternativa möjligheter. Ett slående exempel på detta är föräldralösa barn som i många fall måste arbeta för att försörja sig själva och kanske även yngre syskon. Att hindra dem från att arbeta utan att ge dem alternativa möjligheter kommer utan tvekan att leda till förödande konsekvenser för dessa barn (min markering).

Man undrar stillsamt vilka åtgärdsprogram SVTs Uppdrag Granskning har i bakfickan för de barn som nu gjorts arbetslösa.

Comments

  1. Och med den argumentationen kan man legitimera precis vilka arbetsförhållanden som helst. Så länge barnarbete ej bojkottas kommer väl rationella kostnadsminimerande företag att köpa deras produkter. Man kan kanske hoppas att företagen nu anställer barnens föräldrar i de fallen de finns som kan försörja familjen. Och så kanske man själv nu kan ge en slant till de barnhem som förhoppningsvis tar hand om de barn som inte har några föräldrar. Självklart är det ingen optimal lösning men vad kan man inte legitimera med din ovanstående argumentation?

  2. Gunnar Sträng says:

    Per:

    Detta inlägg är inte en argumentation för barnarbete utan en beskrivning av verkliga orsakssammanhang. Barnarbete ”legitimeras” ej av ovanstående resonemang. Föräldrar och andra vuxna i Bangladesh har troligtvis liknande känslor för barn som vi här i Sverige. De skulle hellre vilja att barnen slapp arbeta hårt och istället ha en trygg och lätt uppväxt med skolgång och regelbundna måltider. Men den ekonomiska verkligheten där ser annorlunda ut än hos oss, den kanske bättre kan liknas vid svenska förhållanden för 150 år sedan då barnarbete var vanligt även här. Att bojkott av företag som utnyttjar barnarbetare leder till att dessa barn med omgivning får det sämre än när de tvangs arbeta är endast ett konstaterande av fakta. De alternativ till arbete som existerar för dessa barn måste rimligtvis vara sämre, i annat fall skulle de nog ej valt att arbeta från första början. Ett kallt och känslolöst konstaterande givetvis, men det är viktigt att försöka förstå orsak och verkan av var och ens handlande. Om man ej förstår orsakssammanhangen är det lätt att hamna fel när man försöker rätta till de problem som finns i världen.

  3. Per: Om du anser att resonemanget legitimerar barnarbete så bör du väl omedelbart sluta bojkotta barnproducerade varor. ”Legitimera” torde ju i sammanhanget betyda att barnarbete är det bästa av flera dåliga alternativ. Och det var du som drog denna slutsats, alldeles själv.

  4. Jag ber om ursäkt om jag lät syrlig. Men inledningen ”Nu ska vi alltså uppröras igen av att företag använder sig av barnarbete.” och sedan fortsättningen fick mig att tolka ditt inlägg som: barnarbete är dåligt. Men att bojkotta företag som har barn i arbete är sämre. Jag håller inte med. Jag hoppas att fler kommer att bojkotta dessa företag. Och så hoppas jag att många skänker en slant till rädda barnen så att barnen som blir arbetslösa får hjälp. Och så har chanserna att jag köper en Ericsson nästa gång jag köper en telefon ökat.

    Med legitemera menar jag ungefär vad i domumentärkomedin The Yes Men gör när de till applåder förklarar varför återinfört slavarbete kan vara ett steg framåt. Det är ju bättre att ha någonstans att bo och få mat än att vara hemlös och inte ha mat. En argumentation filmmakarna inte (och inte jag heller) håller med om. Något som jag tycker kan vara applicerbart på ovanstående artikel om barnarbete. Jag ber om ursäkt om jag inte får fram tydligt vad jag menar men se gärna filmen.

  5. Andreas says:

    Är barnarbete bra eller dåligt? Det tycks vara frågan för dagen, där det flesta tycks vara överens om att det i alla fall inte är bra. Och i kväll ska vi alltså övertygas av ”uppdrag gransking” igen.

    Jag har en morbror född i slutet av 20-talet i en svensk småstad som efter en kort folkhögskola (5 i stället för 6 år) som 12-åring började arbeta på en mekanisk vekstad, han började som springpojke, men avancerade snart till svaravare. Bilder från den tiden visar knappast vad vi idag kallar en säker arbetsmiljö, utan en smutsig, dåligt upplyst miljö där drivremmarna till maskinerna gick oskyddade i taket. När min morbror gick i pension vid 65-års ålder efter 53 års tjänst hade han avancerat till verkmästare för ett stort tillverkande företag.
    Hade janne josefsson m.fl drivit det företaget i konkurrs hade både min morbrors och min mors liv sett annorlunda ut idag. Min morbrors lön var ett betydande bidrag till famlijens försörjning och gjorde bland annat att min mor fick en längre utbildning, hon tog till och med studenten (vilket inte enbart betydde en kraftig fylla som idag). Detta hände i sverige för inte ens en mansålder sedan. Jag anser att många svenskars historielösa ”bror duktig” fasoner är dirkt skadliga för utvecklingsvärlden. Jag betakar mig för SVT:s små patetiska ”nålstick” utan helhestbild och djupare analys.

  6. I stället för att bojkotta borde företagen ta sitt ansvar och istället för att bojkotta utveckla de fabriker det handlar om så att arbetarna – vare sig det är barn eller ej – har humana arbetstider och löner.Det mest pinsamma är inte att de samarbetar med fabriker som har barnarbetare (även om det är förkastligt), som de förmodligen känt till (jag menar man behöver inte vara något ekonomiskt geni för att fatta varför en fabrik är billigare än en annan i den typ av land vi pratar om – ekonomerna är väl inte helt verklighetsfrämmande va?), utan att denär alla andra fick veta bara tar svansen mellan benen och drar. Inget med det är beundransvärt,och jag förväntar mig mer ifrån ett multinationellt företag som SE. De har väl aldrig varit kända för att varken främja eller stötta mänskliga rättigheter, men de måste väl ha någon sorts code of conduct eller CSR som de handlar efter?

    Moment 22 – http://www.momenttwentytwo.wordpress.com

  7. pontus says:

    Per,

    På vilket sätt kan mindre valmöjligheter förbättra dessa familjers livssituation? De enda sätt jag kan tänka mig är att de eventuellt är kortsiktiga idioter som inte vet sitt eget bästa, eller att det löser någon form av collective action problem. Den förra kan kaaaanske vara sann (Robert Östling här på bloggen brukar vara pigg på den idén – don’t get me wrong, jag diggar Robert, men inte alltid dessa ”beteende-förklaringar”), men det senare låter inte rimligt.

    Och nej, med Jonas argumentation kan man inte rättfärdiga ”precis vilka arbetsförhållanden som helst”. Man kan tillexempel inte, som du försöker göra gällande, rättfärdiga slaveri.

    Barnprostitution är inte ett orimligt outside option för de barn som får kicken. Låter kanon! (här kanske jag borde skriva något syrligt om att din argumentation legitimerar barnprostitution?)

  8. Moment 22: Du menar att Ericsson bör ta ett särskilt ansvar för barnens framtid eftersom de en gång varit anställda där. Alla de personer och företag (som jag och, antar jag, du) aldrig anställt några barnarbetare kan däremot slippa ansvar och bara känna oss duktiga?

    Vad som är humant och rimligt är som Andreas påminner oss om något högst relativt. Att vi kräver goda (i våra ögon) arbetsförhållanden i fattiga länder kan få dramatiskt negativa effekter på investeringsviljan och sysselsättningen i dessa länder – en god arbetsmiljö kostar nämligen. Detta är anledningen till att fattiga människor accepterar en sämre arbetsmiljö än någon av oss skulle drömma om. De har få alternativ, vilket är definitionen på att vara fattig.

  9. Johan Richter says:

    ”Och nej, med Jonas argumentation kan man inte rättfärdiga “precis vilka arbetsförhållanden som helst”. Man kan tillexempel inte, som du försöker göra gällande, rättfärdiga slaveri.”

    Jag skulle inte beskriva slaveri som ett arbetsförhållanden. Håller vi oss till frivilligt valda arbetsförhållanden så stämmer det väl att Jonas’ resonomang kan ”rättfärdiga” dem.

  10. pontus says:

    Richter:

    Jag håller med, men Per skrev ”Med legitemera menar jag ungefär vad i domumentärkomedin The Yes Men gör när de till applåder förklarar varför återinfört slavarbete kan vara ett steg framåt.”

    Och visst, Jonas resonemang kan rättfärdiga alla frivilliga arbetsförhållanden. Men endast i med avseende på individers outside option. Inte till andra alternativ. (som hur total surplus skall fördelas mellan arbetsgivar och arbetstagare)

  11. Jag kan inte annat än att hålla med. Hur hemskt det än är med att barn ska behöva försörja sina familjer, eller syskon osv, så är det i alla fall ett bättre alternativ än nånting annat. Tex barnprostitution.

  12. Håller med om att en bojkott av företag som använder sig av barnarbete utan andra åtgärder för att förbättra situationen inte är särskilt smart. Det Ericsson m fl borde göra är att ta de pengar de tjänar på billig arbetskraft och satsa dessa på att stödja Rädda Barnens och andras satsningar på att bygga ut skolor på landsbygden och kanske även stödja familjer med barn som går i skolan finansiellt. På detta sätt får barnen ett annat alternativ än barnprostitution och tiggeri, vilket jag håller med Jonas m fl är ett absolut sämre alternativ. Högre utbildning kan också innebära postiva effekter för hela landet och då får vi i väst väl ta att betala lite mer för våra mobiler.

  13. braninho says:

    Sånt jävla hyckleri, det enda dem gör företagen när barnarbete upptäcks är att byta till nästa företag som har det och så fortsätter man byta tills man blir upptäckt. Företaget borde straffas för att dem inte ställer bättre krav på sina underleverantörer och istället för att byta så ska dem gå in och höja lönerna för arbetarna så att inte människorna blir drabbade pga företagens girighet.

  14. brainho: är det företagen som är giriga eller vi som vill köpa billiga produkter?

  15. Lönerna i fattiga länder är låga och arbetsförhållandena dåliga eftersom arbetskraften i fattiga länder är lågproduktiv. Alla ”lösningsförslag” som inte höjer arbetskraftens produktivitet (som exempelvis bojkotter) kommer därför inte att ha några gynnsamma effekter.

  16. Jonas:
    Jag säger bara att alla har ett ansvar – vi som konsumenter och företagen som producenter. Om vi som konsumenter bojkottar så far fabriksarbetarna illa för att Ericsson byter fabrik, men Ericsson far också illa av att använda sig av barnarbetarfabriker då konsumenten reagerar genom att bojkotta. Utan konsumenten kan inte företagen finnasoch därför bör företagen föregå med gott exempel och sköta sig på ett etiskt sätt helt enkelt. Att dra sig ur så fort det blir hett om öronen tycker jag är ansvarslöst – det är etiskt oförsvarbart. Och det leder till att arbetarna kanske blir utan jobb – vilket inte är bra för någon. Jag menar inte att Ericsson ska ”ta hand” om alla sina nutida och dåtida anställda – men att se till att de får bra arbetsvillkor så att företaget slipper skämmas när informationen sipprar fram. Vi vet alla att det finns många barnarbetare därute, men som sagt – med humana löner och arbetstider för dem finns det inget att skämmas över. Grejen är bara, som du, jag och alla vet att de flesta fabriker som nyttjas av transnationella företag vars mål är att tjäna så mycket pengar som möjligt inte är särskilt humana, och det är förmodligen därför Ericsson satte svansen mellan benen och stack för att rädda sitt eget rykte.

  17. Jag tycker diskussionen missar några viktiga frågeställningar. Under vilka förhållanden anställs barn? Är det barn vars hela familj jobbar, men ändå behöver barnens inkomst för att överleva? Är det förälralösa barn? Missar barnen en reell möjlighet till utbildning om p.g.a. arbetet? Har företagen några alternativ när de anställer barnarbetskraft? Finns det inte vuxen arbetskraft att tillgå?

    Jonas skriver att alla lösningsförlag måste syfta till att höja arbetskraftens produktivitet. Utbildning höjer arbetskraftens produktivitet. Barnarbete kan endast rättfärdigas om det verkligen inte finns några möjligheter för barnen att gå i skola.

  18. Björn Tyrefors says:

    Jens har en poäng, tycker jag. Det är relavant om det finns skolor etc. Vi vet av den empiriska litteraturen kring ROSCAS och liknande att kvinnor som får makt över mer resurser, ser till att sparar mer till barnens skolgång

    Männen krökar och rökar om man vill överdriva.

    Vi bör inte förvänta oss att föräldrar är goda, precis som politiker inte är det. Det som är bäst för föräldrarna behöver inte vara bäst för barnet, men sannolikt för den i familjen som bestämmer som forskningen om ROSCAS visar.

    Att barnarbete är ”revealed prefered” som många ovan hävdar är som vanligt när det använts bara ett icke testbart påstående och om man är positivistiskt lagd, så fattas ett och annat. T.ex så bör man faktisk undersöka exakt det Jens säger, annars är ”revealed prefered” argumentet värdelösa i detta sammanhang.

  19. Björn (och andra): Frågan om barnarbete är komplex och det är omöjligt att hävda att alla som skulle förlora jobbet vid en eventuell bojkott skulle få det sämre. Artikeln jag hänvisar till är dock en genomgång av den forskning som finns på området och ett tungt argument är att endast en liten andel av alla arbetande barn arbetar i exportsektorn. En bojkott får därför med stor sannolikhet endast följden att barnen byter sektor, vilket med stor sannolikhet har negativa konsekvenser. Däremot kan det (ibland) finnas skäl att helt förbjuda barnarbete vilket jag tänkte diskutera i ett framtida inlägg.

  20. Bjørn Tyrefors says:

    Jag ær i sak benægen att hålla med. Det finnns inga skæl att tro att familjeøverhuvudets makt skulle minska med en bojkott och jag tror att barnen i genomsnitt vid en bojkott får det sæmre.

    Vad jag vill påpeka dock ær att ekonomer skall inte gøra samma misstag som de gamla historiematerilsitiska influerade forskarna. Att nøja sig med att rapa upp revelaed preferences argument kan bli samma sak som att påstå att alla førændringar ær en bekræftelse på vægen till kommunism. Det blir ideologi i mina øgon.

    Valmøjligheterna måste tycker jag vara rimligt reella och frågan ær alltså om det ær de i detta fall. Alltså jag håller med Jonas i sak men jag vihåller min skepsis att førældrar skulle ha sitt barns bæsta framfør øgenen i alla situationer i livet. Jag tor de har sitt egets bæsta framfør øgenen ganska ofta.

  21. Magnus says:

    Jonas – du skrev att:

    ”lönerna i fattiga länder är låga och arbetsförhållandena dåliga eftersom arbetskraften i fattiga länder är lågproduktiv. Alla “lösningsförslag” som inte höjer arbetskraftens produktivitet (som exempelvis bojkotter) kommer därför inte att ha några gynnsamma effekter.”

    Samma resonemang använde du, tror jag, också i ett annat inlägg om problem med rättvisemärkning. Nu är jag ju inte ekonom, men jag undrar ändå lite – beror löneförhållanden och arbetsvillkor enbart på arbetskraftens produktivitet? Rent spontant känns det rätt förenklat. Beror inte lönenivårer på sådant som fackföreningars styrka (som ju fungerar som en slags kartellbildning), de faktiska möjligheter arbetare har att söka sig till andra arbetsplatser om de tycker lönen/arbetsförhållandena är för dåliga, huruvida företagen kommit överens – uttalat eller outtalat – om att hålla lönena nere, arbetsmiljölagstiftning har väl rimligtvis en viss betydelse, osv…

    Jag tycker inte heller att bojkott av enskilda företag är något vidare, men jag undrade lite över relationen produktivitet-löner/arbetsförhållanden. Har de alltid i ett historiskt sammanhang följts åt?

    /Magnus

  22. Magnus: Mängder med andra faktorer påverkar löner. Det kan vara fackföreningars förhandlingsstyrka, konkurrensförhållanden på produktmarknaden, diskriminering etc, etc. Detta är emellertid mest förändringar på marginalen. På lång sikt är det uppenbart att det enbart är produktivitetsökningar som kan öka inkomsterna för folk i allmänhet. Tänk själv: fackföreningar som av någon anledning får en starkare förhandlingsstyrka kan säkra en större del av kakan åt de anställda. Detta är dock en engångshändelse. Om arbetskraften ska få det bättre och bättre krävs att facken tar en allt större andel. Till slut finns inget kvar att fördela och då skulle lönerna stå still. Detta stämmer dåligt med data. I stället tenderar arbetskraftens andel av BNP att variera mellan 65-80 procent av BNP.

    Sedan 1950 har BNP/capita i Sverige ökat med ca 400 procent (i fasta priser). Även om arbetskraften hade fått 100 procent av 1950 års kaka hade man haft det väsentligt sämre än idag. Skillnader i BNP/capita kan i sin tur nästan helt förklaras av produktivitetsskillnader.

  23. Magnus says:

    Jo, självklart är det på lång sikt bara höjningar i produktivitetsnivån i hela samhället som kan öka inkomsterna för folkflertalet.

    Jag var kanske lite otydlig och blandade ihop korten när jag skrev inlägget: vad jag tänkte på var enskilda företags produktivitet och lönenivåer (eftersom hela tråden inleddes med en diskussion om det rimliga i att bojkotta just enskilda företag). Det jag undrade var alltså om det alltid är så att ett isolerat företags ökade produktivitet med automatik också leder till ökade löner för de anställda?

    Relaterat till ditt exempel ovan om att lönernas andel av BNP brukar ligga mellan 65-80 procent, undrar jag alltså om ett multinationellt företags (med en majoritet av varuproduktionen förlagd i, säg Kina) också har lönekostnader som ligger däromkring i förhållande till det totala produktionsvärdet? Eller utgör de en betydligt mindre del (vilket de lite schablonartade beskrivningarna av ”hur liten del av priset på exempelvis en Adidassko som faktiskt tillfaller lönearbetaren i Asien”, verkar påstå)?

    Tack för att sidan finns förresten. Den är bra.

  24. Magnus says:

    Jag inser ju att jag själv inte helt och fullt vet vad jag frågar efter. Men ett sista försök (jag har ju redan kommit hyffsat långt ifrån det ursprungliga ämnet)…

    Jag antar att jag har svårt att förstå de rent kausala mekanismer som leder från höjd produktivitet → högre löner: (att det historiskt finns ett starkt samband är ju uppenbart – västvärldens löntagare har ju oerhört mycket högre levnadsnivå idag än de hade för 150 år sedan)

    Ponera att ett företag höjer sin produktivitet – att varje arbare per timme producerar varor till ett större värde – genom förändringar inom företaget (stordriftsfördelar, effektivare arbetsorganisation och specialisering, hårdare tempo, teknologiska innovationer osv) liksom pga förändringar i samhället i stort (typ förbättrad infrastruktur, minskade transaktionskostnader…). Okej, visst.

    Men hur ser de orsak-verkan-samband ut, som leder från företagets högre produktivitet till högre löner för företagets anställda?

    Och sker denna höjning per automatik, genom de fria markandskrafternas osynliga hand, eller är det (också) ett resultat av olika intressegruppers kamp om vem den ökade produktivitetens frukter bör tillfalla?

    Ledsen att det blev så jäkla mycket.

  25. Magnus: Tack för dina vänliga ord om vår blogg! Lustigt nog fick jag idag nys om ytterligare en studie som visar på sambandet mellan löner och produktivitet (denna gång inom USA).

    Att enskilda företag kan påverka lönen via produktivitetshöjningar är sant. Det finns exempelvis en litteratur kring rent-sharing som visar att företagets vinster tenderar att ”spilla över” på lönerna (ett svenskt exempel här). Det verkar dock som om detta framförallt gäller under perioder av ökade vinster, vilket i och för sig kan vara ett helt svenskt fenomen. I andra länder kan det vara lättare att sänka lönerna när det går dåligt.

    Frågan är dock främst hur utbytbar personalen är. Om produktivitetsökningarna är hårt knutna till vissa enskilda medarbetares kompetens så kan de få en stor del av produktivitetsökningen. NHL:s lönetak kan ses som en repsons på detta. De enskila stjärnorna kapar annars åt sig hela ligans överskott genom att spela ut olika klubbar mot varandra.

    I fallet med tämligen enkel produktion i tredje världen är de flesta anställda dock utbytbara. Visst, fackföreningar kan försöka begränsa inträdet av konkurrenande arbetskraft men det är svårt att upprätthålla detta en längre tid.

    Sammanfattningsvis så finns det utrymme att avvika från den lön som råder på marknaden, men det blir ändå i allmänhet relativt små och kortsiktiga avvikelser i marginalen.

Trackbacks

  1. […] finns att säga om detta, något bland annat bloggen Ekonomistas gör: I södra Afrika arbetar ungefär en fjärdedel av alla barn och i Asien cirka en femtedel. Av […]

  2. inslag.se skriver:

    Barnarbetsbojkottare är inte ondskefulla…

    Vad driver egentligen en person till att bojkotta företag som köper barnarbetskraft i Tredje världen? Och hur kan man mots……

  3. […] Detta faktum belyser återigen svårigheten för oss människor att göra det vi tror är rätt, något som tidigare har diskuterats av Ekonomistas-Jonas i ett inlägg om barnarbete. […]

  4. […] kan det vara bra att vara dålig Vi har här på Ekonomistas i ett flertal inlägg diskuterat hur svårt det kan vara att göra rätt. Men ibland kan det faktiskt vara bra att göra […]

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s