Orsaker till matkrisen

Utvecklingsekonomen Paul Collier diskuterade för ett slag sedan de djupare orsakerna till de stigande matpriserna.

Efterfrågan på jordbruksprodukter har ökat kraftigt. Viktigast här är att människor i länder som Kina och Indien äter mer och bättre. Inte minst äter de mer kött vilket kräver mer väsentigt mer resurser än spannmål. Att amerikansk majs med hjälp av subventioner omvandlas till etanol är en annan viktig orsak. Även inom EU subventioneras etanolen men än så länge är det på en rätt låg nivå.

Samtidigt finns det faktorer som håller tillbaks utbudet. Collier anser EUs motsånd mot genmodifierade grödor (GMO) vara en idioti som vi kanske har råd att kosta på oss men världens fattiga länder har det inte. Motståndet sänker produktivteten i det europeiska jordbruket vilket får återverkningar på de globala livsmedelspriserna. Fattiga afrikanska länder vågar inte använda sig av GMO då de riskerar att helt stängas ute från de europeiska marknaderna, vilket de inte har råd med. Dessutom håller rimligen motståndet mot GMO tillbaks teknikutvecklingen på området.

Att både regeringar och biståndsorganisationer vurmar för småskalig jordbruksproduktion gör inte saken bättre. Det är visserligen charmigt med små gårdar som producerar lite av varje, men särskilt effektivt är det inte. Innovations- och investeringsgraden är väsentligt lägre i dessa jordbruk vilket hämmar anpassningen till nya marknadsförhållanden. Storskaliga kommersiella jordbruk har inte sådana problem.

Sedan finns det naturligtvis mer kortsiktiga förklaringar som stigande priser på insatsvaror (läs olja), missväxt för vissa grödor och att flera länder svarat på krisen med att hindra export vilket förvärrat situationen globalt. Men nog känns problemen mer hanterliga efter att Collier visat att de till stor del är skapade med hjälp av våra egna regleringar och subventioner.

Uppdatering: Enligt en ny och hemlig (!?) rapport från Världsbanken är det främst den ökade produktionen av etanol som ligger bakom de stigande matpriserna (vilket fått bloggvärlden att explodera av kommentarer). Ökad efterfrågan på livsmedel i Kina och Indien samt stigande oljepriser tillskrivs mindre vikt. Oavsett exakt vad den ökande efterfrågan består av är Colliers synpunkter på de hinder för långsiktigt ökat utbud av livsmedel ytterst relevanta. Inte minst som chefen för FNs jordutvecklingsfond anser att småskalighet är vägen till ökad jordbruksproduktion. Vem har rätt: Collier eller FN?

Premier hit och premier dit

Regeringen har nu insett att etanolbilar inte är särskilt bra för miljön. I stället för att ta bort etanolbilspremien vill man nu ge en ännu större premie till elbilar. När sedan någon riktigt bränslesnål vätgasbil når marknaden kanske den blir helt gratis.

Att staten skulle börja köpa bilar åt privatpersoner var inte riktigt vad man väntade sig av miljöpolitiken, men det är ju alltid festligt att bli överraskad. Och för säkerhets skull fortsätter man att skattemässigt gynna etanol som bränsle.

Uppdatering 2008-06-01

Artikeln av Amartya Sen som Niclas tipsar om (tack!) i sin kommentar nedan publiceras idag i Sydsvenskan.

Enda skälet att tanka etanol

Det står väl nu rätt klart att hela etanol-grejen bara var ett av bonderörelsens mer framgångsrika knep för att locka till sig nya subventioner. Alltså är nog det enda skäl att tanka etanol som återstår de arbetsförhållanden som råder på de brasilianska sockerplantagen. Givet hur vidriga dessa verkar vara vill man ju inte ens föreställa sig vad de anställda skulle tvingas ut i om produktionen slår igen.