Sociala nätverks ekonomiska betydelse

Att vänner och bekanta kan underlätta ekonomisk aktivitet på en rad sätt skulle nog de flesta skriva under på. Som så ofta är det dock svårt att isolera effekterna av just det sociala nätverket för att på ett övertygande sätt visa hur viktigt detta är. Problemet är helt enkelt att ekonomiska och sociala relationer ofta utvecklas parallellt.

I en väldigt väl genomförd studie (som för övrigt presenterades igår på IIES) lyckas dock Konrad Burchardi och Tarek Hassan isolera den ekonomiska effekten av sociala relationer genom att studera utvecklingen i olika västtyska regioner efter återförenandet med Östtyskland 1990.

Det som möjliggör identifikationen är det faktum att miljontals tyskar efter andra världskrigets slut deporterades eller flydde från områden som idag är delar av Ryssland och Polen. Alla rörde sig samma väg väster ut men vissa av dem stannade i delar som 1949 blev Östtyskland medan andra flyttade vidare till det som blev Västtyskland. Fördelningen över regioner i Västtyskland var mycket ojämn och det som avgjorde vart de flyttade var tillgången på bostäder som i sin tur berodde på vilka områden som bombats under kriget. Bombningarna i krigets slutskede var inte korrelerade med hur ekonomiskt viktiga olika regioner var och därför är det inte sannolikt att besluten om var man bosatte sig påverkades av olika regioners ekonomiska potential.

Sammantaget betyder allt detta att det i slutet av 1980-talet fanns familje- och vänskapsband mellan slumpmässigt valda delar av Västtyskland och Östtyskland, där dessa relationer inte på något sätt formats eller upprätthållits av ekonomiska eller affärsmässiga överväganden. När Öst och Västtyskland plötsligt återförenas öppnas dock även affärsmässiga möjligheter och den exogena variationen i sociala relationer mellan olika regioner gör det möjligt att studera vilken kausal effekt dessa har haft på ekonomiska utfall.

Burchardi och Hassan finner att de områden i västra Tyskland som fått fler flyktingar från öst i slutet av 40-talet både växer fortare, har fler entreprenörer och har dessutom fler företag med dotterbolag i östra Tyskland. Effekterna är ganska stora; en ökning med en standardavvikelse av andelen krigsflyktingar leder till en ökning av inkomster (per capita) med 4,6 procent över perioden 1989-2005 kontrollerat för skillnader i tillväxt i tidigare perioder.

Den precisa identifikationen gör det mycket troligt att dessa skillnader i ekonomiska utfall kan tillskrivas att regioner med fler personliga kontakter i östra Tyskland helt enkelt hade större möjligheter att identifiera goda affärsmöjligheter där efter murens fall. Burchardi och Hassan är försiktiga med vilka generaliseringar som kan göras utifrån det tyska exemplet men jag tycker nog att resultaten på ett övertygande sätt visar hur viktiga flyktingar kan vara för företag och entreprenörskap i landet de flytt till den dag platsen de flytt från börjar växa.

Comments

  1. Alex II says:

    Ska slutsatsen bli att flyktingar är bra för ekonomin i det land de kommer till?

    Jag läste för ett antal år sedan en studie över olika invandrar gruppers inkomst, förmögenhet, företagande och utbildnings nivå. I denna studie jämfördes de olika kohorter av invandrar grupper som kommit till Sverige sedan ca 1940. Den jämförde även med etniska svenskar. (Vad det nu är)

    Den grupp som kom högst upp, långt högre än etniska svenskar var balter. De hade högst inkomst, högst förmögenhet, högst utbildnings nivå samt drev mest företag.

    Vad var speciellt med de baltiska flyktingarna, har de lyckats bättre för att de var flyktingar? Kanske men enligt den studie jag läste berodde det på att de som flydde till största delen var företagare, jordägande bönder och fiskare, högutbildade akademiker, dvs merparten tillhörde topp 10 % i sina forna länder. De var de som hade mest att förlora på att vara kvar, många riskerade till och med livet om de stannade.

    Jag tror att en stor del av svaret i studien som gjorts om tyska flyktingar kan ligga här. Det är inte flyktingar per se som är viktiga utan rätt sorts flyktingar, de med hög utbildning, färdigheter och starka personliga resurser.

    Balterna motsvarar till mångt och mycket det övriga flyktingarna från Östeuropa under och efter andra världskriget sannolikt även de i studien ovan.

    • Jesper Roine says:

      Ja visst tror jag att det spelar roll vilken utbildning etc flyktingar har för att de ska lyckas i det land de kommer till. Poängen med den här studien var dock inte riktigt att svara på frågan har det gått särskilt bra för just dessa flyktingar utan att svara på hur mycket bättre gick det för dem när muren föll och deras sociala nätverk i öst fick ett potentiellt ekonomiskt värde. Möjligen vore det intressant att se på hur det gått för just Balter i Sverige efter murens fall (jämfört med tidigare).

  2. markus says:

    Den teorin borde vi kunna testa om något decennium med flyktingarna från Irak, som också till oproportionerligt stor del tillhörde det irakiska samhällets elit.

    (Många ville fly, ju mindre resurser desto kortare tog man sig. Som i de allra flesta fall blev majoriteten internflyktingar, många tog sig till Jordanien och Syrien och en liten rännil ända till Europa och Sverige)

  3. Kristian Grönqvist says:

    Det finns redan ett visst slags facit. USA.

  4. Johan Eldh says:

    Vill minnas att jag läst att den grupp människor i UK som har överlägset högst genomsnittsinkomst är etniska indier från Uganda.
    De blev samtliga utkastade av Idi Amin, och fick fristad i UK utan några egentliga egendomar, men väl utbildade.

  5. Jesper Roine says:

    Markus, Kristian och Johan. Alla observationer ni gör är intressanta men (som i svaret till Alex) poängen här är att titta på skillnaden i hur det går för dem innan och efter att ett land där de har bra kontakter blir ekonomiskt intressant. Detta ger förstås ett mycket marginellt svar på vad som är viktigt för att flyktingar ska lyckas väl men det ger ett mycket bra svar på hur viktiga sociala kontakter kan vara (just för att vi kan isolera effekten av just detta).

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: