Ska vi välja våra helgdagar?

Vilka helgdagar vi ska ha är kanske inte den viktigaste av frågor men ibland motioneras det i Riksdagen om vi inte fritt skulle kunna välja våra helgdagar. Ja, varför inte, kan man undra? Det skulle naturligtvis skapa mer flexibilitet för den enskilde att vara ledig när det passar. Frågan är dock inte riktigt så enkel och det finns rätt tunga argument mot individualiserade helgdagar.

Även om somliga är solitärer så tycker de flesta av oss att det är trevligt att vara ledig när andra också är det. Picknickar, bollspel och fester är helt enkelt roligare om fler dyker upp. Om alla är lediga när de vill kommer det att bli betydligt svårare att koordinera sådana aktiviteter vilket gör att värdet av ledigheten sjunker.

Vi är också — i allmänhet — mer produktiva på jobbet om andra också jobbar, oavsett om det är på den egna eller på andra arbetsplatser. Om IT-supporten inte kan fixa datorn eller om det inte går att få tag på rätt kontaktperson på en myndighet kan det vara svårt att få något gjort. Rent allmänt kan det underlätta för verksamhetsplaneringen att veta när andra kommer att vara lediga. Kostnaden för ledigheten minskar därför om den samordnas.

Att koordinera vissa typer av beslutsfattande för att på så sätt öka den samhällsekonomiska effektiviteten är en klassisk roll för offentligt beslutsfattande. Sådan koordination för med sig vissa kostnader; det passar inte alla att vara lediga annandag jul medan det ibland kan vara nästan nödvändigt att vara ledig den 13e oktober. Inte heller passar det alltid alla att vara lediga lördag och söndag men det underlättar att ha vissa fasta hållpunkter, till exempel för när barnen ska gå i skolan.

Samtidigt finns det kostnader med koordinerad ledighet, även bortsett från den minskade individuella flexibiliteten. Det kan bli trångt på vägar och i kollektivtrafik när alla åker till jobbet samtidigt, sommarstugor underutnyttjas under lågsäsong, museer som är halvtomma under veckorna är överfulla under helger och lovdagar. En mer utspridd ledighet skulle därför kunna leda till ett mer effektivt utnyttjande av vissa resurser.

En intressant fråga är om kostnader och vinster av ökad flexibilitet i ledigheten ökar eller minskar när arbetslivet blir mer specialiserat och diversifierat. Med specialisering blir vi mer beroende av andra. Detta borde öka värdet av centraliserad koordination eftersom det blir svårare att lösa denna lokalt när man inte ens säkert vet vem man kommer att behöva kontakt med en viss dag. Å andra sidan skiljer sig de enskilda arbetsuppgifternas och arbetsplatsernas behov i högre grad åt, vilket gör att kostnaderna för begränsningar av flexibiliteten kan öka.

Något entydigt svar finns inte, men frågan förtjänar att dryftas med familj och vänner under helgen.

Comments

  1. Kristian Sundén says:

    Varför ska det ens kallas helgdagar isåfall? Då kan man ju likaväl ta bort dem och ge alla någon veckas semester ytterligare?

    • Svante says:

      Någon veckas semester ytterligare? Ungefär 14 nya semesterveckor går det väl åt om man skall kompensera för alla helger!

      • Kristian Sundén says:

        Man kan ju iofs med visst fog hävda att flyttbara lediga dagar är värda mer än fasta diton.

  2. Mats Essemyr, TCO says:

    När vi bytte bort annandag pingst mot nationaldagen så innebar det en arbetstidsförlängning. Nån som kan räkna ut varför?

    • bjornabelsson says:

      Annandag pingst är alltid en måndag, medan 6 juni 2 år av 7 infaller en lördag eller söndag.

      På min dåvarande arbetsplats, Ramböll, träffade vi ett lokalt kollektivavtal om att de år 6 juni infaller en tisdag eller torsdag får vi en ledig klämdag måndag resp. fredag. Det ger på lång sikt lika många lediga dagar som att alltid vara ledig måndag annandag pingst.

    • Kristian Sundén says:

      Det kan väl omöjligen ha undgått någon att detta debatterades friskt när förändringen gjordes???

  3. Anders says:

    Intressant! Givande att tänka på effektivitet inte bara i termer av produktion och vinst, utan också, som här, hur man effektivast skapar njutning av en arbetsfri dag.

  4. jakobhammarback2013 says:

    Makten över din tid, över ditt arbete och din utveckling. Att kunna ha en högre flexibilitet är önskvärt i väldigt många yrken. Hur mycket extrajobb och administration går det inte bort i overheadkostnader när de ska sitta folk och schemalägga andra personer. Den som personalplanerar kan ju ange vilka yrkesroller som behövs när, och sen får de anställda boka upp detta utifrån vad som passar dem bäst. Det ger makt över tiden, och medarbetare som mår bättre!

  5. Per S says:

    För lite styrsel bör det nog preciseras om det är normen om lediga lör- och söndagar och/eller andra helgdagar vi åsyftar.

    Jag har svårt att se problemen med att de senare regleras i kollektivavtal snarare än lag, och även att judar, muslimer och andra intresserade byter ledig söndag mot ledig fredag. Men kan ha missat något.

    • Per S says:

      För tydlighets skull gäller det senare arbetsliv, inte skola.

    • Jag var lite yvig men menade egentligen helgdagar även om argumentet går igen även vad gäller helger och lov. Det är dock svårt att se hur helgdagar kan regleras av kollektivavtal då koordinationsproblemen ofta är branschöverskridande. Koordination krävs även på annat håll, tex gentemot skola och förskola.

      • Per S says:

        Även parternas centralorganisationer är branschöverskridande, så det kan nog lösas om folk vill. Skulle tippa på att vi får en ordning som är mycket lik dagens, men att färre judar och muslimer genom en jobbar på fredagar och flera på söndagar, samtidigt som de aggregerade OB-ersättningarna sjunker.

  6. Kalle says:

    Har vänner i Asien. Där går det alldeles utmärkt att gå ut och äta trerätters middag kl 2 på natten. Eftersom de är så mycket mer trångbodda så behöver man slå ut de fasta kostnaderna på fler arbetade timmar för att få ordentlig omsättning.

    Problematiken är egentligen snarlik, i Sverige har vi väl ungefär 1/8 som på något sätt jobbar oregelbundet kvällar/helger eller natt.

    T.ex så står stora delar av alla offentliga byggnader utan nyttjandegrad annat än 8-17 vardagar, och människor undrar varför det är så dyrt att bygga i Sverige, jag tror en del av svaret är att vi har en stor andel fasta kostnader och det är för dyrt att ha rörliga kostnader under stora delar av dygnet. Därmed stiger de fasta kostnadernas andel av de totala kostnaderna.

    Det är bara att titta på OB ersättningarna som utgår inom olika yrken. Handels har efter kl 18 vardagar och efter kl 13 på lördagar.

    Som det är i Sverige idag så är det extremt dyrt att möta de som har en flexibel efterfrågan, därför att de rörliga (mestadels löner) är för stora. Vad kostar detta landet i form av låg nyttjandegrad?

    • Herr V says:

      Just nattarbete/tungt skiftarbete har väl i flera medicinska studier visat sig varit väldigt dåligt för hälsan. Därför kan jag tycka att det är rimligt att åtminstone nattarbetare får rejält påslag jämfört med motsvarande arbete på dagtid.
      I några avtal som jag googlade fram (alltså ingen vetenskaplig studie)
      http://www.hotellrevyn.se/ob-ersattning-i-olika-avtal
      så verkar det som att helgarbete ger bättre betalt än kvälls- och nattarbete. Det kan jag tycka är lite konstigt men avspeglar väl antagligen någon upplevd preferens bland de som kommit överens om avtalet (om då inte nödvändigtvis preferenserna bland dem som jobbar enligt avtalen)

    • Micke says:

      Att det är dyrt att bygga i Sverige torde ha ytterst lite att göra med att offentliga byggnader står tomma under delar av dygnet. Istället ligger det betydligt närmare till hands att anta att en exceptionellt hög lägstatstandard, komplicerad plan- och tillståndsprocess och bristande konkurrens inom byggsektorn utgör större problem.

      Särskilt den höga lägstastandarden gör att det i princip inte byggs några studentlägenheter, vilket i sin tur (hör och häpna!) skapar långa köer. Har svårt att tro att dessa försvinner bara för att kommunalarbetare börjar jobba skift i stadshuset.

  7. Lars Werin says:

    Det grundläggande problemet är varför vi mer eller mindre överallt i hela världen har veckor, bestående av sex (dock numera delvis bara fem) vanliga verksamhetsdagar och en dag (numera delvis två dagar) som är friare. Ingen tycks har fattat något formellt beslut om detta, det har vuxit fram. (Det som sägs i någon av Moseböckerna bortser jag ifrån.) Och visst är det effektivt med en vilodag då och då och dessutom samma dag för alla. Som så ofta har institutionella strukturer vuxit fram spontant eftersom de är effektivitetsbefrämjande (paretosanktionerade). Samma krafter, om än mer trevande och mindre globala har antagligen haft en viss effekt när det gäller helgdagar. Ibland har de kanaliserats via den politiska processen, men i så fall tycks de då och då vara något mera omtvistade. Problemet kan förefalla höra hemma i kuriosakabinettet men är i själva verket mycket intressant.

    • Jag håller med om att det är intressant på riktigt. Däremot är jag lite osäker på detta med spontaniteten. Att det blev just söndagar som ledig dag i den kristna delen av världen hade nog rimligen med kyrkan att göra och samma sak gäller andra religioner. Sen kan man tänka sig att en spontan ordning lättare växer fram i små och tätt sammanhållna samhällen än i myllrande storstäder. Det är därför möjligt att behovet av en hårdare central koordination är större i en modern ekonomi.

      Globaliseringen är en intressant aspekt för den innebär att värdet av koordination över landsgränserna ökat och sådan är ännu svårare. Om jag får komma med en prediktion så har vi om 100 år ersatt någon av våra nuvarande helger och är istället lediga under någon central kinesisk högtid.

      • Herr V says:

        Jag sätter emot, (lätt att göra med tanke på att vi båda är vinnare om läkarvetenskapen ger oss möjlighet att veta svaret!). Eftersom vi redan har betydande koordinationsproblem gentemot Kina (sex-sju timmars tidsskillnad) så kommer de som sitter i Sverige och vill göra affärer i realtid med Kina på ett effektivt sätt ändå behöva arbeta udda tider.

        Skulle sätta betydligt större sannolikt på eid-al-fitr där vi både har en stor invandrargrupp och betydligt mer närliggande tidszoner.

  8. markus says:

    Relaterat är Kiruna kommuns val att år efter år lägga en del pengar på den lokala Kiruna-festivalen. Rent strunt kan tyckas, men Kiruna-festivalen löser en hel del koordinationsproblem för Kirunabor. Då utflyttningen är omfattande finns det ett intresse för nuvarande och utflyttade Kirunabor att träffas. Kirunafestivalen löser dessa koordinationsproblem, önskar du träffa gamla bekanta befinner du dig i Kiruna just under festivaldagarna.

    Kanske kan det argumenteras för att kommunens pengar till Kirunafestivalen inte bara är en subvention för vissa musik- och eller öl-intresserade Kirunabor utan också en offentligt anordnad koordinerade fyrbåk för sommarledighetens sällskapssugna men över landet förskingrade Kirunabor. Fast här sker inte koordinationen i första hand till kostnaden av minskad flexibilitet och individanpassning utan via skattemedel.

  9. Kristian Sundén says:

    Frågan är ju dock vad en fast helgdag är värd i flyttbara diton? Det är väl inte självklart att ett byte hade skett 1:1?

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s