Folkpartiet med Jan Björklund i spetsen har ju gjort sig kända som kravställarna i det svenska samhället. Men hur påverkar krav oss egentligen? Medan krav kan få en del att ge det där lilla extra, kan andra ge upp i förtid då kraven verkar ouppnåeliga. Sådär i största allmänhet det naturligtvis omöjligt att svara på vilken av dessa effekter som är störst, men vad gäller skolan — folkpartiets hemmaarena — är det faktiskt möjligt.
I skolan möter elever lärare som är både tuffa och slappa i be
tygssättningen. Genom att jämföra de betyg en lärare sätter med resultaten på diverse standardprov går det att ta fram mått på hur höga krav olika lärare ställer. Sedan kan man undersöka hur dessa krav påverkar elevernas skolprestationer. Övningen är inte trivial då det inte är slumpmässigt vilka elever som hamnar hos olika lärare. Två studier som emellertid hanterar dessa problem rätt väl finner att elever presterar bättre när kraven är höga. Effekten är positiv för alla men allra mest gynnas de elever som redan från början är duktiga.
Intressant, men mest spännande är en enkätundersökning gjord bland föräldrarna till eleverna i en av studierna. Den visar att föräldrarna lägger ner betydligt mer tid på att hjälpa sina barn i de ämnen där de har tuffa lärare. Och då är det inte föräldrarna själva som uppger hur tuffa lärarna är utan måttet är det som forskarna tagit fram. De tuffa lärarna är dessutom rejält impopulära bland föräldrarna som inte heller har vett att förstå att dessa lärare får barnen att lära sig mer.
Att den försläppning som präglar dagens samhälle, eller åtminstone dagens skola, skulle drabba de svagaste eleverna särskilt hårt verkar alltså vara en myt. Man blir dessutom orolig för vad ökat föräldrainflytande i skolan kan leda till. Roten till skolans förslappning är kanske vare sig flumpedagogiken eller kommunaliseringen. Istället kanske boven i dramat är den en gång inflytelserika föreningen Hem och skola, nu ersatt av det fria skolvalet.
Fast dessa slutsatser kanske inte Björklund skulle dra…
Ekonomistas 
Tack för alla spännande forskningsresultat som du och alla de övriga på ekonomistas tar fram.
Är dock lite osäker på tolkningen att de tuffa lärarna är impopulära därför att dom ställer krav på barnen. Snarare är dom väl impopulära därför att dom sätter lägre betyg än vad föräldrarna önskar. Jag tror att dom flesta föräldrar vill ha lärare som ger mycket läxor och ställer höga krav SAMTIDIGT som dom är generösa med betygssätttningen.
Lösningen är nog, precis som du tidigare påpekat, att kringskära skolornas frihet att sätta betyg. Annars är ju risken stor att skolorna konkurrerar med att ge högre betyg än genomsnittet.
Mats: Tack för uppmuntran! Det är sant att nästan alla resultat är öppna för flera tolkningar. Inte minst ska man vara försiktig när det gäller svar på enkätundersökningar som ju kan besvaras lite hur som helst. Vad som talar emot din tolkning är att föräldrarna inte verkar vara medvetna om att eleverna lär sig mer när de har de krävande lärarna.
Problemet med att begränsa skolornas betygsrätt är att denna redan i formell mening är extremt hårt kringskuren av allehanda kurs- och ämnesmål. Att få kontrollen att fungera verkar mao svårt. Lösningen är kanske därför att göra betygen mindre viktiga vid ansökan till nästa steg i utbildningen — må det vara gymnasium eller högskola.
Mycket intressant läsning!
Men trots att det verkar vara en myt att de svagaste eleverna drabbas hårdast – i termer av råpoäng – så kan marginalkonsekvenserna (nytt ord!) för dessa poäng vara dramatiska för denna grupp!
Pontus: Det är sant att så kan vara fallet. Fast jag skulle nog gärna se ett par studier till på frågan innan jag litar på att resultaten är desamma överallt och alltid. Samtidigt finns det nog mycket politik som baserats på skakigare grund än två studier av denna kaliber…