Osunt elev och betygsfokus

Den senaste tidens turer kring betyg och omdömen i skolan visar på två stora brister i den svenska skoldebatten. Den lider av ett osunt elevfokus och ett osunt betygsfokus.

Den enskilda eleven sägs antingen stigmatiseras eller få värdefull information genom skriftliga betyg eller omdömen. Båda läger har naturligtvis en poäng, men det finns bortglömda aspekter på problemet. För att skolledning, skolpolitiker, föräldrar, skolbyråkrater och — faktiskt — enskilda lärare ska kunna utvärdera den verksamhet skolan bedriver krävs verktyg som är jämförbara mellan skolor och över tid. Muntliga eller skriftliga omdömen kan inte summaras och är därför oanvändbara ur denna synvinkel. Beslut på alla nivåer fattas därför i blindo.

Frågan är om ens betyg är användbara. De sätts efter lärarens tolkning av centrala kriterier och präglas självfallet av stort godtycke (som tidigare nämnts skiljer sig lärare och skolor väsentligt i sina betygskrav). Jämförbara ämnesprov som rättas och registreras centralt är troligen det enda verktyg som fungerar för att skapa jämförbarhet. Nationella prov hålls först i årskurs 9, de rättas lokalt (ofta av den ansvariga läraren) och resultaten har bara samlats in centralt sedan 2003. Inte heller presenteras resultaten från dessa prov på ett systematiskt sätt; skolverket redovisar exempelvis löpande bara betyg på skolnivå.

Inklusive förskolan sysselsätter det svenska skolväsendet sisådär 1,5-2 miljoner individer. Samtidigt är verksamheten omöjlig att granska på ett systematiskt sätt. Som forskare vet vi inte ens vilken skola eller vilket dagis en elev gått på förrän i årskurs 9. Det är ett systemfel av gigantiska proportioner som även gör att ingen — på någon nivå — någonsin behöver ifrågasätta sina invanda föreställningar om vad som funkar eller inte i skolan.

Med tanke på att FRA inom kort ska kunna ta del av alla svenskars digitala kommunikation, känns det som en liten kränkning av integriteten att samla in de uppgifter som behövs. Och om det skulle visa sig att elever stigmatiseras av tidiga bedömningar, då kanske resultaten bara ska offentliggöras på klass- eller skolnivå. Det räcker för att ge övriga intressenter det underlag som behövs för ett vettigt beslutsfattande.

Uppdatering: Många bloggar om den senaste tidens betygs- och omdömesutspel från regering och opposition. Se exempelvis ChristerMagister, Tysta tankar, Lektorio, Metabolism, Blossing, Babels Torn och Anne-Marie Körling som klokt diskuterar problemen med omdömen. De har dock nästan enbart ett elevfokus och missar därför den bredare utvärderingsaspekten.

Comments

  1. ”Med tanke på att FRA inom kort…” så skriver du helt lakoniskt, medan hela bloggosfären är i uppror inför riksdagsdebatten i morgon och beslutet på onsdagmorgon. Det är dags att göra en insats – tala med din riksdagsledamot – men skaffa först fakta. Här en länk jag kan rekommendera
    http://swartz.typepad.com/
    Det är så lätt att bli förvillad av allt prat om terrorister och andra yttre hot. T o m förre SÄPOchefen tycker att lagen går för långt.

  2. Det är nog för att vi inser bristerna i systemet med såväl betyg som omdömen när det gäller jämförbarhet som vi håller oss till ett elevfokus…

    Ur ett elevfokus tycker vi alla att utvecklingssamtal, individuella utvecklingsplaner och åtgärdsprogram (om eleverna inte når målen) är bättre än betyg och betygsliknande omdömen. Det ger den tydligaste informationen till eleverna och föräldrarna och anger dessutom konkret vad som behöver göras.

    Men självklart är de oanvändbara när det gäller att jämföra resultat över landet, eller ens mellan olika arbetslag i skolorna!

    MVH
    Christer

  3. Farmorgun: Jag gjorde bara en prediktion om utfallet i en omröstning som jag har ytterst liten möjlighet att påverka.

    Christer: Det svenska betygssystemet är märkligt då det i mångt och mycket verkar vara utformat för att ge feedback till eleverna. Ur denna synvinkel dyker betygen upp alldeles för sent vilket gör att de främst fungerar som ett urvalsinstrument för gymnasiet. Ni kritiska lärare har antagligen rätt i att feedback kan ges på bättre sätt om det bara vore eleven som var mottagare av informationen. Men så är det inte och vi behöver därför bättre utvärderingsinstrument, löpande under skolgången. Inte minst är detta fallet då vi i Sverige – pga skolpengen och kommunaliseringen – har ett extremt decentraliserat skolsystem.

  4. Visst behövs det utvärdering av lärare, skolledningar, skolor och hela skolsystemet, men det har väl inte med elevernas betyg att göra? Eller hur tänker du då? Det måste finnas ett separat system för den sortens utvärderingar som jag tror att du efterfrågar.

    Vi lärare sitter varje termin och fyller i utvärderingar till vårt arbetslag, till skolledningen och till kommunen. Skolverket tar in utvärderingar och dokumentation från skolledningen och genomför inspektioner på skolorna. Jag tror att det är det här du egentligen är intresserad av, och borde engagera dig i. För det behövs förbättringar, helt klart.

    Som du säger så ser vi lärare på betygen som feedback till eleverna och föräldrarna, och som ett urvalsinstrument. Inget annat är aktuellt från vår synvinkel. (Säger jag som att jag talade för alla…men det är så jag tolkar lärares huvudsakliga uppfattning utifrån min erfarenhet)

  5. Christer: Självfallet har elevernas skolprestationer i enskilda ämnen med saken att göra. Skolans främsta uppgift är väl att utbilda i eleverna och i någon imperfekt grad är kunskap mätbar. Avsikten med betygen är att avgöra hur väl eleverna uppnår de uppsatta målen inom varje ämne varför de ur denna synvinkel är snudd på perfekta utvärderingsinstrument. De svarar helt enkelt på hur väl eleven (och i aggregatet skolan/kommunen) når upp till de av skollagen fastlagda målen med verksamheten. Problemet är att de är till viss (stor?) grad är godtyckligt satta varför återkommande nationalla prov är ett bra komplement.

    Sedan mäts inte allt med betyg och nationella prov. Att lärare rapporterar in mängder av uppgifter har naturligtvis ett värde, men för att dessa ska kunna ligga till grund för mer systematisk utvärdering krävs att man kan följa skolornas utveckling över tiden och att olika skolor kan jämföras. Mina kontakter med skolverket angående alternativa utvärderingsmått visar att det är omöjligt att göra analyser på basis av annat än betyg och nationella prov. Uppgifter samlas inte in på ett tillräckligt systematiskt sätt och i de fall man gör mer djuplodade undersökningar är det återkommande på ett nytt urval skolor. Dessutom undersöker man sällan samma aspekter flera gånger. Det är därför inte möjligt att bedöma vad som gör att en skola utvecklas positivt eller negativt över tiden.

  6. Visst kan betygen säga något, men långt ifrån allt. Skolans främsta mål är att utbilda eleverna inom vissa ämnen, men det finns även andra viktiga mål.

    Även om vi på något sätt kunde få alla lärare i Sverige att sätta betyg på elevernas prestationer som inte var påverkade av subjektiva bedömningar, eller grundade i kontextuella faktorer, så skulle inte dessa betyg säga allt om lärarens, eller skolans, effektivitet/kvalitet. Betyget säger ju bara hur långt eleven kommit inom ett visst ämnesområde. Inte hur h*n kommit dit, eller vem som har varit, mer eller mindre, effektiv. Eller vilket arbetssätt som har fungerat, mer eller mindre, bra. En skola som har elever med höga betyg behöver inte vara en effektiv skola. Det behöver heller inte vara en skola där eleverna mår bra. Eller där eleverna fostras till ett demokratiskt tänkande och personer som respekterar sina medmänniskor. När man försöker mäta skolors effektivitet/kvalitet måste man grunda sig även på andra kriterier än elevernas uppnådda betyg. Det här är jättesvårt, och som jag skrev så behöver vi förbättringar inom det här området.

    Jag håller med dig om att ”ämnesprov som rättas och registreras centralt” troligen är det enda verktyg som fungerar för att skapa jämförbarhet, men det är inte allt vi behöver, och betygens jämförande funktion är jag ytterst skeptisk till.

  7. Christer: Även jag är ytterst skeptisk till betygens jämförande roll varför i) det är märkligt att skolverket enbart rapporterar betyg i sina skoljämförelser och ii) att betygen överhuvudtaget har en roll som urvalsinstrument för vidare studier.

    Att inget enskilt mått säger allt ser jag dock som ett mindre problem. Framförallt bör det inte hindra analyser av det man kan analysera. Just för att hantera de problem du belyser måste man kunna följa utvecklingen över tiden, både på individ-, skol- och kommunnivå. Att göra bra studier är svårt men att samla in data på ett systematiskt sätt är ett minimikrav. Detta görs inte idag och det har inte gjorts tidigare vilket är skandalöst.

  8. Jag håller med om att det är fel att enbart rapportera betyg i skoljämförelser, men är det verkligen skolverkets val? Eller är det media? Skolverket har ju oändligt mycket mer information genom sina inspektioner.

    Inom skolorna samlar vi dessutom en massa data på ett mer eller mindre systematiskt sätt, men jag har en känsla av att väldigt få tar del av resultaten. Senast i dag genomförde jag två utvärderingar, en individuell och en inom arbetslaget, men jag skulle bli förvånad om någon egentligen läste dem, eller brydde sig om vad vi skrev… Det uppmuntrar ju inte direkt till ett fortsatt utvecklingsarbete…

    Sammanfattningsvis kan man väl säga att vi är överens om att man behöver jobba vidare med hur man ska utvärdera skolans effektivtet/kvalitet, utan att låsa sig vid betygen, och dessutom effektivisera hur man kan ta lärdom av den insamlade informationen? Den ”bredare utvärderingsaspekten” som du skriver om i ditt inlägg måste ju skolverket vara ansvarig för?

  9. Christer: Det är rimligen skolverket som väljer hur de samlar in och sammanställer relevanta uppgifter. Att då bara betyg redovisas är rimligen skolverkets val. Som sagt, de har inte heller andra uppgifter i sina register tillgängliga för oss forskare.

    Eftersom skolans främsta uppgift är att utbilda elever inom vissa ämnen är det även rimligt att utvärderingen av verksamheten främst analyserar detta mål. Att skolans övriga mål även de är svåranalyserade är överhuvudtaget inget argument för att det främsta målet inte ska analyseras. Enda gången det kan bli problematiskt är om ämneskunskaper samvarierar negativt med skolans övriga mål, dvs om de skolor där eleverna förbättrar sina ämneskunskaper systematiskt utvecklas sämre än andra skolor exempelvis vad gäller att implantera ett demokratiskt tänkande och respekt för andra hos eleverna.

    Du skriver ”Betyget säger ju bara hur långt eleven kommit inom ett visst ämnesområde. Inte hur h*n kommit dit, eller vem som har varit, mer eller mindre, effektiv. Eller vilket arbetssätt som har fungerat, mer eller mindre, bra.” Samma sak kan sägas om resultaten på nationella ämnesprov. Forskningens/utvärderingens uppgift är just att komma åt denna problematik och svara på den typ av frågor du ställer, men för att göra det krävs att det finns något mätbart att titta på.

Trackbacks

  1. […] Den sämsta av världar Den stora faran med tidiga betyg och elevbedömningar är att den enskilda eleven stigmatiseras och blir nedslagen i skorna tidigt i skolgången. En fördel är att omdömena kan göra det svårare för elever, föräldrar och lärare att blunda för uppenbara problem. Det riktigt stora värdet av utvärderingar ligger emellertid i att de kan ge skolledning, skolpolitiker, föräldrar, skolbyråkrater och enskilda lärare verktyg att utvärdera skolans verksamhet. Detta kräver dock att utvärderingarna är möjliga att jämföra och möjliga att summera (jag har skrivit om detta här). […]

  2. […] inte kan bedrivas i Sverige. Till det saknas två centrala ingredienser: ett elevregister och mätbara utfall innan årskurs […]

  3. […] inte kan bedrivas i Sverige. Till det saknas två centrala ingredienser: ett elevregister och mätbara utfall innan årskurs nio.” […]

  4. […] även “26-faldig ökning av andelen toppstudenter”, “Osunt elev och betygsfokus” och “Den sämsta av […]

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s