Mer om ungas inträde på arbetsmarknaden

Vi har i tidigare inlägg diskuterat de svenska ungdomarnas sena inträde på arbetsmarknaden. I går presenterade OECD en landrapport om Finland. Där verkar finnas mycket material som är lika relevant för Sverige. I kapitel 6 noterar de att finländska universitetsstudenter är gamla och tar god tid på sig. Figuren nedan visar t ex andelen 27-åringar som är inskrivna vid universitet eller högskola i olika länder. Vi ser Finland, Danmark och Sverige i toppen.

Bland OECD:s åtgärdsförslag kan vi läsa:

Tuition fees would offer considerable benefits including: greater financial resources for educational institutions; improved incentives for students to graduate quickly; improved incentives for them to select their courses of study based on labour market potential; higher expectations by students and greater responsiveness of institutions to students’ preferences.

(För övrigt diskuteras åtgärder för att höja ungdomars arbetsmarknadsdeltagande även på DN Debatt i dag.)

Comments

  1. Strutsman says:

    Jag har flera gånger mötts av gapande munnar och/eller skratt när jag berättat för utlänningar att det är vanligt att svenskar studerar som ett sätt att tjäna pengar. Men det är ett faktum. I andra länder tvingas man ju snarare ofta jobba extra för att finansiera studierna.

    Kanske är det dags för terminsavgifter trots allt? Det behöver nog inte vara så dyra för att avskräcka dom som bara pluggar för att slippa jobba med något tråkigt… vi kan ju samtidigt slopa värnskatten och höja gränsen för statlig skatt så att det går snabbare att få igen de satsade pengarna.

  2. Malin says:

    kan det inte vara så också att svenskar i snitt börjar studera senare? Och att vår obligatoriska skolform (inkl gymnasiet) är längre (eller i alla fall senarelagd åldermässigt) än i andra länder? och är det bättre med fort och dåligt än långsammare men bra?
    bara några frågor att klura på…

  3. Henrik says:

    Att man måste arbeta vid sidan tror jag dock inte är något recept för att få folk att avsluta sina studier tidigare, terminsavgift med generösare lån kanske kan vara något däremot?
    Finns det mer än anektdotiskt stöd för att de som verkligen jobbar vid sidan av tar längre tid på sig för sina studier?

  4. Peter says:

    Det är väl inget snack om att det finns samhällsekonomiska fördelar med terminsavgifter men det är väl knappast ifrågasättandet av de argumenten som legat till grund för den svenska hållningen med avgiftsfri högskoleutbildning… Rawls hade nog kunnat sagt att den samhällsekonomiska ineffektivitet som uppstår kan vara värt det för de fördelar det ger, Socialdemokraterna likaså och med tanke på de nya moderaternas politiska resa kan jag tänka mig att de också kan tycka att den avgiftsfria högskolan är kalas (antagligen underbyggt med något argument om att det minskar utanförskapet).

    Sedan måste jag ifrågasätta det positiva med att utbilda sig så tidigt. Särskilt när man studerar på handelshögskolan känner man att folk gärna kunde ha tagit ett par år extra och jobba för att lära sig lite mer om livet istället för att bara gått gymnasiet och bo hemma hos mamma. Jag tror att värdeskapandet på universiteten skulle öka drastiskt.

    Finns inga andra incitament istället för avgifter man kan skapa antingen som inte är ekonomiska eller som slår åt andra hållet? Är det inte i Norge som studielånen halveras när man tar ut sin examen?

  5. Peter: Jag håller med om att det kan vara värdefullt att studenter har viss erfarenhet när de börjar studera. Samtidigt finns det ett värde av att bli klar tidigt så att man har många år på sig att använda sin utbildning på arbetsmarknaden. En svår avvägning som säkert individen själv kan reda ut minst lika bra som samhället. Men individen måste ges incitament att välja ”rätt”. Kanske underlättas detta av bolognasystemet där man rimligen bör ta bachelorexamen vid unga år, och där man kan göra ett uppehåll innan man fortsätter med mer avancerade studier.

    Man kan säkert hitta lösningar som ger hyfsade incitament även utan att införa terminsavgifter. Ett steg i den riktningen är kanske att begränsa studiemedlen till max 6 terminer för studier på bachelornivå och 4 terminer på masternivå (finns det längre utbildningar? läkare?).

  6. Malin: Att arbeta under studietiden ger erfarenheter och kontakter som kan vara bra senare i yrkeslivet. Samtidigt tar studierna längre tid och risken är även att man lär sig mindre. En rätt svårgenomtränglig studie av danska högskolestudenter som verkar tyda på att det tom är bra för studieresultaten att arbeta lite (ca 25%) men om man arbetar mer än 50% börjar det går betydligt sämre.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s