God jul(läsning)!

Så här i juletider finns flera anledningar att fundera över bra böcker. Dels kan man behöva slita sig ifrån släkt och julmat (och sin telefon!) för lite kvalitetstid i sällskap av en god bok, dels kanske man fortfarande saknar någon julklapp. Här kommer därför några osorterade tips företrädesvis inom det samhällsvetenskapliga området:

Under flera års tid har jag läst mycket om automatisering och teknisk utveckling och dess möjliga effekter på framtidens arbetsmarknad. Böcker som ”The second machine age” (”Den andra maskin åldern” på svenska) har många intresserade säkert läst, och kanske också den utmärkta ”The rise of the robots” av Martin Ford som kom förra året. Båda dessa är balanserade och initierade, men den första är (enligt mig) lite överdrivet positiv kring utvecklingens fantastiska möjligheter, den andra i motsvarande grad negativ kring (o)möjligheten för människor att i framtiden fylla någon funktion i arbetslivet. Den i mitt tycke bästa boken på området kom dock i år: Ryan Avents ”The Wealth of Humans” (”Stabilitetsillusionen” på svenska). Den som regelbundet läser The Economist har garanterat läst Ryan Avent i artikelform då han under de senaste åren legat bakom många av deras ”special issues” på temat. Ska man läsa en bok på området hur teknologi förändrar samhällsekonomin så föreslår jag denna. Den som är mer specifikt intresserad av det nära relaterade området ”Artificiell Intelligens”, AI, och i viss bemärkelse ännu mer långtgående spekulationer om framtiden kan med fördel komplettera med Max Tegmarks ”Life 3.0: Being human in the age of artificial intelligence” (”Liv 3.0″ på svenska). Den gemensamma nämnaren hos båda dessa böcker är att de lyckas balansera mellan teknikskeptikernas och teknikoptimisternas ofta alltför ensidigt negativa respektive positiva perspektiv, samtidigt som de inte trivialiserar möjligheten att stora förändringar kan skapa stora utmaningar i en omställningsfas.

Från ett helt annat perspektiv har Per Molander skrivit en fantastiskt läsvärd bok om våra framtida utmaningar. I ”Condorcets misstag: Hotet mot staten och demokratin” argumenteras för den, även i framtiden, helt centrala roll som en väl fungerande stat har för att samhället ska fungera. I en tid när många tycks glömma den nyckelroll som staten har för samhället i stort (inklusive för företagande) är detta en välkommen påminnelse om den moderna statens uppkomst och idégrund. Boken har, liksom ”Ojämlikhetens anatomi” som kom härom året, sin tyngdpunkt i idéhistoria och filosofiska resonemang, men innehåller också flera dräpande passager om samtida svensk politik. Mycket läsvärd. (Den särskilt intresserade kan med fördel läsa den tillsammans med det verk av Condorcet som är utgångspunkten för boken som också finns på svenska med titeln ”Människosläktets andliga förkovran”).

Givet mitt huvudsakliga forskningsfält får jag ganska ofta frågan: ”Vad hände egentligen med debatten efter Piketty?”, eller ibland mer insinuant påstående: ”Ja, det blev ju inte så mycket med det där med Piketty, eller?”. Om jag inte har väldigt mycket tid brukar jag försöka krångla mig förbi dessa diskussioner eftersom svaret av nödvändighet skulle bli ganska långt. Sanningen är ju att även om den braskande debatten kring Pikettys bok ”Kapitalet i det tjugoförsta århundradet” kanske försvunnit från rampljuset så har den startat väldigt många forskningsprojekt och många pågående diskussioner knyter an till sådant som man varit oenig kring. I sommras fick jag dock hjälp i form av en bok: ”After Piketty – The agenda for economics and inequality”. I dryga tjugo kapitel, med ett totalt omfång lika stort som Pikettys bok, diskuterar både de som i stort håller med i Pikettys analys liksom flera kritiker olika aspekter av boken och dess idéer. En utmärkt början för den som vill uppdatera sig kring några av de debatter som relaterar till Pikettys bok.

Ytterligare en bok inom området ”ojämlikhets historia” som passar efter Fanny och Alexander är “The Great Leveller: Violence and the History of Inequality from the Stone Age to the Twenty-First Century” av Walter Scheidel, som är historiker vid Stanford. Scheidel argumenterar för att det enda som historiskt verkligen gjort avtryck på ojämlikhetsnivåerna i samhället är olika typer av katastrofer som krig och sjukdom. ”Depressing and convincing” som The Economist skriver när de listar 2017 års viktigaste böcker.

Med detta önskar vi en god jul!

 

Comments

  1. Jan Andersson says:

    God jul! Och tack för den här fina bloggen.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s