Dyrt att stoppa stafettläkare och -sköterskor

Vi förstår av medierna att det råder brist på läkare och sjuksköterskor. Eller rättare sagt: det råder brist på läkare och sjuksköterskor som vill arbeta till den lön och med de arbetsvillkor som erbjuds på många sjukhusavdelningar och många håll i primärvården. Hade marknaden för sjukvårdspersonal varit en vanlig marknad hade bristen inte uppstått eller så hade den försvunnit, helt enkelt genom att man erbjudit tillräckligt höga löner och goda arbetsvillkor i övrigt.

Men marknaden för sjukvårdspersonal är ingen vanlig marknad. Marknaden domineras av en arbetsgivare, nämligen landstingen. På samma sätt som ett monopol på utbudssidan av en marknad tenderar att leda till ett alltför högt pris, tenderar ett monopol på efterfrågesidan – en monopson – att leda till ett alltför lågt pris, i detta fall på sjukvårdspersonal. Monopsonen utnyttjar helt enkelt sin dominerande ställning för att hålla ned lönerna. Följden kan bli att det uppstår en brist på personal. I konkurrenslagen finns ett förbud mot ”missbruk av dominerande ställning”, men den gäller bara den privata sektorn, inte den offentliga.

Landstingen har länge varit tvungna att åtgärda brist på läkare och sjuksköterskor genom att mer eller mindre tillfälligt hyra in personal. Nackdelarna som landstingen ser det är bland annat att inhyrd personal är mycket dyrare än ordinarie och att bristande kontinuitet riskerar att försämra vården.

För några år sedan beslöt sig landstingen för att samarbeta för att halvera inhyrningen inom två år. Detta  misslyckades helt. Nu är landstingen på väg att vidta kraftfullare åtgärder för att få stopp på inhyrningen. Bland annat vill man se över jourreglerna – kompensationsledighet ger personalen möjligheter att ta lönsamma extraknäck under ledigheten – och reglerna för bissysslor. Läkare och sjuksköterskor kan i regel inte extraknäcka i sitt eget landsting, men väl i andra. För att ett hyrstopp ska bli effektivt måste landstingen vara solidariska och inte hyra in personal från andra landsting.

Om landstingen är ute efter att spara pengar riskerar de att skjuta sig i foten. Genom att stoppa extraknäck minskar man utbudet på sjukvårdspersonal. Detta kommer naturligtvis att förvärra de brister som finns. Ska man kunna täcka personalbehovet krävs att landstingen höjer löner och förbättrar övriga arbetsvillkor. Det går knappast att göra detta selektivt i  verksamheter och områden där det finns personalbrist, utan man tvingas troligen att göra det över hela linjen. Detta blir sannolikt mycket dyrare än med nuvarande ”system”. Inhyrda läkare och sjuksköterskor kostar visserligen landstingen 4 miljarder kronor per år, men det utgör mindre än 3 procent av de totala personalkostnaderna. Därmed inte sagt att det vore fel att förbättra löner och arbetsvillkor. Landstingen måste dock inse att deras försök att sätta stopp för hyrläkare och -sjuksköterskor inte är ett sätt att spara pengar, utan att det tvärtom kommer att kosta mycket mera än inhyrningsystemet gör idag.

Comments

  1. Lukas Arvidsson says:

    Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att staten bestämmer utbudet av läkare. Det skulle inte vara något problem att utöka utbildningsplatserna då det finns väldigt många duktiga människor som vill utbilda sig till detta yrke. Jag tycker det är näst intill skandal att man inte byggt ut läkarprogrammen mer då man satsat stort på utbyggnad av högskolor och universitet över landet. Istället har man prioriterat utbildningar av tveksam nytta och kvalitet.

    Jag håller med dig om att det blir problematiskt när en aktör bestämmer ”marknadspriset”, men det är viktigt att inte glömma bort att det också är en aktör som bestämmer utbudet.

    • Det stämmer inte helt, arbetsmarknaden för legitimerad sjukvårdspersonal är gemensam för hela EU och många svenskfödda utbildar sig därför i andra EU-länder för att sedan arbeta i Sverige. Den som reglerar utbudet av specialistläkare (som det är brist på) är faktiskt landstingen genom att de kontrollerar antalet av de utbildningstjänster som krävs för att söka specialistexamen.

    • Det här intressant och se varför man tidigare inte anpassat utbildningsplatser (Jag inbillar mig att man gjort det pga påtryckningar för att se till att läkarlöner/prestige hålls uppe). Och det blir än värre när man hör att många ungdomar tänker läsa utomlands för dom inte kommer in på utbildningar i Sverige. Många av dessa kommer antagligen jobba i Sverige efter utbildningen så då borde dom utbildas i det svenska systemet direkt för att det ska bli smidigare för alla parter.

  2. Jag inser att det är svårt att räkna på, och jag inser att det går mot kollektivistiska principer om att ”alla (i slumpvis utvald kategori) ska ha samma lön enligt kollektivavtal”, men har du någon uppfattning om hur mycket i snitt, och med vilken sorts fördelning över olika personalgrupper man skulle behöva höja lönerna för de anställda läkarna för att, säg, få bort två tredjedelar av stafettläkarna?

    Att få bort alla stafettläkare bör annars inte vara ett mål, utan en omöjlighet i ett system med offentlig sjukvård där resursanvändningen på något sätt måste anpassas till variation i efterfrågan. Men en del av detta kanske också kan byggas bort med höga ersättningar för övertid.

  3. Kalle says:

    Som vanligt alltid intressant när Flam skriver.

    Frågor som väcks hos mig är:

    Hur mycket överutbildning från samhällets sida krävs för att en monopson ska möta med en balans i tillgång och efterfrågan?

    Är den överutbildningen i så fall samhällsekonomiskt lönsam? Inklusive de undanträngningseffekt som skulle komma av att en sjuksköterska sitter i kassan på ICA.

  4. Fredrik Andersson says:

    Du missar enligt mig en variabel i sammanhanget – den förhöjda personalomsättning som blir följden av låga löneökningar och dåliga arbetsvillkor. Hur ser kostnaderna för nyanställningar ut för t ex sjuksköterskor och vad ligger personalomsättningen på? En höjning av lönerna generellt och en generell förbättring av arbetsvillkoren borde leda till ökad lojalitet och därmed lägre kostnader för nyanställningar?

    Intressant artikel – tack!

  5. Carl B Hamilton says:

    Bra!

    Skickat från min iPhone

  6. Roger Pyddoke says:

    Detta ämne verkar ligga i tiden (dagen). Jämför http://www.svd.se/problemet-ar-landstingen/om/krisen-i-sjukvarden.
    Bra att blåslampan placeras på rätt ställe. Alltid lika tröttsamt att höra att lösningen på dålig management är att utbilda fler till yrken från vilka de utbildade flyr.

  7. Konkurrenslagen gäller även offentliga företag. Dock är ”2 § Lagen inte tillämplig på överenskommelser mellan arbetsgivare och arbetstagare om lön eller andra anställningsvillkor.”

    Konkurrensverket skrev 2015 en rapport om hyrläkare. http://www.konkurrensverket.se/globalassets/publikationer/rapporter/rapport_2015-10.pdf

  8. bjornabelsson says:

    Måste inte den mest effektiva åtgärden vara att öka utbildningen av läkare och sjuksköterskor? I vart fall när det gäller läkare, så är det ju knappast någon brist på sökanden till utbildningen.

  9. Konkurrenslagen gäller inte heller för den privata sektorn enligt undantag i 2 §.

    2 § Lagen är inte tillämplig på överenskommelser mellan arbetsgivare och arbetstagare om lön eller andra anställningsvillkor.

  10. Knut Karlsson says:

    Bra skrivet! Det är inte bara lärarna som skulle behöva ett rejält lönelyft. Man får också räkna med kompetensflykt fr vården då de, med ambitioner o resurser väljer andra arbetsgivare än landstinget, kvar blir de som saknar alternativ och/eller är oatraktiva för andra arbetsgivare.
    Vad som krävs är fr.a. ett lyft för akutvården. Stabsläge o kronisk underbemanning. Detta har pågått i många år. Vem vill ha det så? Vem vill vänta på hjälp i timmar? Vi får vänta på en akut sjuk politiker UTAN sjukvårdsförsäkring som säger ”Det hade jag ingen aaning om”!
    Knutte

  11. Micke We says:

    1) det finns inga ”vanliga” marknader utom i läroböckerna – känns lite tramsigt att börja inlägget i den änden.
    2) att sjukvård (och skola) ska ses som konkurrensutsatta marknader är väl det tankeexperiment som präglat politiken de senaste två decennierna – dvs den period då ”kriserna” vuxit fram. Inte säkert att större doser av samma medicin leder till en friskare patient…
    3) Håller med om att fler borde kunna utbildas till läkare
    4) Håller med om att löner måste höjas för sjuksköterskor.
    5) Vore det väl också rimligt att se på problemet utifrån ett skattefördelningsperspektiv. Om folk tvingades välja – vore de villiga att ge mer av skattepengarna till sjukvård och skola (t ex till högre löner), även om detta krävde att mindre skattepengar kunde gå till vård- och skolföretagens vinstuttag?..

  12. Fredrik says:

    Debatten har under lång tid präglats av att det skulle finnas en brist på läkare och sjuksköterskor, och att denna skulle kunna åtgärdas med att öka utbildningsplatser. Man har ökat utbildningsplatserna kontinuerligt sedan 1990-talet – men det har uppenbarligen inte löst problemet med att centrala verksamheter i sjukvården inte presenterar attraktiva arbetsvillkor.

    • Gottlob Frege says:

      Men har man verkligen ökat antalet platser? Det har varit mycket prat om detta i medierna men har det blivit någon skillnad? Det skulle vara intressant att se lite statistik om detta, helst relaterat till hur antalet arbetsplatser i sjukvården har utvecklats.

  13. IT-konsulten says:

    Är det inte lite märkligt att läkare kan få jobba extra på detta sätt hos konkurrerade arbetsgivare? Om jag som privatanställd konsult på t.ex. Volvo fick för mig att jobba extra hos t.ex. Scania misstänker jag att man skulle få sparken direkt p.g.a. illojalitet mot arbetsgivaren. Finns det någon annan yrkesgrupp som kan hoppa mellan olika arbetsgivare under pågående anställning på det sättet som läkare/vårdpersonal verkar kunna göra?

  14. Samir Kamrouna says:

    Kan man inte säga att situationen inom polisen är ännu värre? Det känns som att polisen mister fler poliser än vad vården mister läkare iallafall. Om jag inte missminner mig så har dom senaste 1-2 årskullarna inte ens fyllts upp, läkarlinjen har ju betygsinflation. För några år sen så lottade dom ju in folk bland alla toppresterare. Osäker på hur det är nu. Vad är dom empiriska bevisen på att läkare flyr yrket och att mindre folk (per capita) söker sig till läkarlinjen?

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s