Den heliga närhetsprincipen

Att hitta rätt skola till sina barn ses idag som en av de absolut viktigaste föräldraplikterna. En del skolor är emellertid så populära att de inte kan ta emot alla som söker sig dit, vilket betyder att ett urval måste ske. Skolverkets och Skolinspektionens tolkning av rättsläget är att urvalet till kommunala skolor måste baseras på avståndet mellan elev och skola. Högre rättsinstanser är dock inte lika övertygade om att så är fallet. En översyn av regelverket kring elevurval både till kommunala och fristående skolor vore på sin plats.

Det som i dagligt tal kallas ”Det fria skolvalet” är skollagens skrivning att kommunen i första hand ska utgå från vårdnadshavares önskemål när elever skolplaceras. Mer vägledning ger inte skollagen och kommunerna har stor frihet att utforma urvalet så länge som detta sker på ett objektivt, sakligt och icke-diskriminerande sätt. Kommunerna har historiskt oftast baserat urvalen på mer eller mindre transparenta kombinationer av syskonförtur, upptagningsområden, särskild behovsprövning och avstånd till skolan.

Av dessa urvalsgrunder hävdar emellertid Skolverket och Skolinspektionen att avstånd till skolan är den som som kommer först, vilket fått kommuner att överge både syskonförtur och ambitionen att rita upptagningsområden som minskar skolsegregation. (Det förstnämnda är det som skapar rubriker.) Alla rättsinstanser är emellertid inte lika övertygade om att skollagen säger att närhet trumfar andra urvalskriterier.

Skolplaceringsärenden kan överklagas till Skolväsendets överklagandenämnd som konstaterar att ”några närmare bestämmelser om hur urvalet ska ske finns inte i skollagen”. Vad skollagen istället säger att en familjs önskemål inte får gå ut över ett annat barns placering nära hemmet. Nära alltså, inte närmast. Mer specifikt konstateras att både syskonförtur och upptagningsområden är godtagbara grunder för urval.

Varför är då detta viktigt? Förutom det märkliga i att de skolvårdande myndigheterna tvärsäkert hävdar något som överklagandenämnden slagit fast inte gäller, så påverkar myndigheternas tolkningar vilka åtgärder som kommuner kan vidta för att påverka skolsegregationen. Om närhet till skolan går före allt annat så begränsas möjligheterna att använda sig av strategiskt ritade upptagningsområden och vilka parametrar som kan ingå i mer sofistikerade system för skolplatstilldelning.

Tolkningen av lagen är också viktig för urvalet till fristående skolor. Skolinspektionen accepterar idag urval grundade på anmälningsdatum (kötid), syskonförtur och geografisk närhet. Däremot accepteras inte lottning ens om friskolorna själva skulle önska det. Ingen verkar veta varför just dessa grunder gäller eller vad i skollagen som gör att syskonförtur trumfar närhet på fristående skolor men inte på kommunala. Det är alltså oklart både varför kriterierna för urval skiljer sig mellan kommunala och fristående skolor och varför urvalskriterierna till friskolor ser ut som de gör.

Eftersom kommunen måste kunna garantera en skolplats i hyfsad närhet till hemmet är det rimligt att någon form av närhetsprincip gäller för urval till kommunala skolor. Däremot innebär det inte att elever måste garanteras plats i den närmaste skolan. Eftersom platsgaranti inte kan ges på fristående skolor är det inte heller uppenbart varför urvalet till dessa överhuvudtaget ska ha närhet som en parameter.

I en SNS-rapport argumenterar jag och mina medförfattare för att någon form av lottning därför kan avgöra urval när friskolor är översökta medan kommunerna bör arbeta aktivt med urvalssystem som både tar hänsyn till skolsegregation och närhet. Vi föreslår också att staten bör se till att lagstiftningen inte sätter käppar i hjulet på kommunernas arbete för minskad skolsegregation. Myndigheternas tolkning av dagens lagstiftning gör att detta förslag tål att upprepas och den förvirring som idag verkar råda tyder på att regelverket måste ses över.

Comments

  1. Rikard says:

    En enkel reflektion är att det är ganska besvärligt för en småbarnsfamilj som inte får plats i närmaste skolan. Kanske måste något barn då skjutsas med bil et.c. Det finns alltså en hel del effektivitetsvinster med att barnen går i närmaste skolan, vilket måste vägas mot vinster av mindre segregation.

    • Självklart måste avvägningar ske. Som lagen nu är skriven innebär den dock att närhet trumfar allt, även syskonförtur. Det är svårt att se att detta leder till effektivitetsvinster. Man kan också föreställa sig att upptagningsområden kan ha marginell påverkan på avstånd till skolan samtidigt som både minskad segregation och ökad förutsägbarhet kan uppnås. En strikt närhetsprincip är ju inte så förutsägbar eftersom vem som bor närmst beror på vilka och hur många som söker.

      • Micke says:

        ”En strikt närhetsprincip är ju inte så förutsägbar eftersom vem som bor närmst beror på vilka och hur många som söker.”
        Min tolkning av ”strikt närhetsprincip” är att sökning inte förekommer, utan att varje barn blir placeras i närmaste skolan oavsett vilja. Jag antar att du menar att det finns ett val, men att närhetsprincipen är den viktigaste faktorn för att resolvera konflikter (eller?) Jag skulle inte kalla det ”strikt närhetsprincip”. Men jag kanske missuppfattar?

      • Skolor blir fulla. Med eller utan skolval kan den skola man bor närmast få slut på platser och då måste man hamna någon annanstans. Man kan också tolka det som att alla har rätt att gå i närmaste skolan så att den måste expandera om ovanstående händer men så långt tänkte inte jag.

        Mer precist tänkte jag på dock på den typ av valsystem som finns på många håll (rätten att välja är inskriven i lagen). Då används ofta en strikt (på pappret) ”relativ närhetsprincip”.

Trackbacks

  1. […] utan även har en del andra problem som Jonas Vlachos argumenterar klokt kring på denna blogg. I detta inlägg har det också framgått att en del tolkningar av närhetsprincipen även lämnar […]

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s